onsdag 31 december 2008

Det slutar som det började

Jag startade 2008 med att skriva färdigt en uppsats och jag avslutar det med att skriva färdigt en uppsats. Enda skillnaden är att den som startade året var en B-uppsats och jag avslutar med en C-uppsats. Där i mellan har jag praktiserat, blivit LP-skiva, varit i Norrland och lästa missbruk och behandling. Jag kliver nu ut i ett år av ovisshet. Jag startar ett nytt kapitel i livet. Under studierna har jag hela tiden vetat vad som ska hända. Jag har haft ett schema som berättat för mig vad som komma skall. Nu inleder jag året med att ta examen och har inget jobb som väntar på mig.

Det är svårt att säga vad året skall ha i sin ryggsäck för mig men det jag hoppas på är att jag får ett jobb som jag trivs med, tjänar pengar som inte ligger på lägsta nivå, får skrivet på min bok, lyckas ta bort de kilon jag lagt på mig under julen och hinner umgås med min familj utan att jag är omringad av stress och press.

God fortsättning allihopa och hoppas erat år bringar lycka, glädje och spänning.

tisdag 30 december 2008

Nu ska uppsatsen vila

Jag har just skrivit ett första utkast av hela uppsatsen och skickat den för granskning hos min far. Maken skall få göra en genomkörare och se till att den håller språkligt. Det enda som saknas nu är sammanfattningen och den gör jag i helgen.

Maken har varit en riktig klippa idag. Jag satt och kände ångesten rinna ur öronen på mig och motivationen var helt väck. En bild av fika blev starkare och starkare och då kom maken in med en kopp te och tre pepparkakor. Det kunde inte varit bättre.

Han har dessutom roat sig med barnen medan jag skrivit. Vi har köpt en ny skrivare, en sån där multifunktionell som inte bara är en skrivare, det är en spis, ett kylskåp samt en dvd samtidigt... nä skämta bara, men det är en skrivare, kopiator och scanner på samma gång. Najs.

Den kom i alla fall i en rätt stor låda och den lådan är nu ombyggd till ett rymndskepp med fönster, ratt, dator, stolar och en liten pangare. Sonen och dottern har suttit i den mycket. Sonen och styrt och dottern och suttit och kollat på datorn för att hålla kursen. Det var riktigt spännande under en period då sonen rattade och dottern tittade på displayen och utbrast "VAR ÄR VI! JAG VET INTE VAR VI ÄR! men det ordnade sig. Dom var i hallen.

Nu ska jag spela lite my sim, dricka te och glo på star trek!

Om några veckor kommer jag nog vara helt återställd efter den här pärsen!

söndag 28 december 2008

Julklappsskörden för i år

Leif GW Perssons Profitörerna
Gunilla Bergstens Familjens projektledare säger upp sig
Stephen Kings Att skriva
Elvis
Helge
1408 baserad på en novell av Stephen King
Illusionisten
Sidney Sheldons Tracys hämnd (filmen)
Choklad
fotografi på brorsonen
Ikeapresentkort
T-shirt med trycket Lär dig VIC20
Pengar
Rätten till en mekanikerutbildning för unga kvinnor i Burika Faso
en back Carlsberg øl
Dullmare Dew
2 Baileys
Dr Nielsen´s Bitter

Och inte att förglömma, motivationen jag fick av svägerskan som får bo på datorn som jag hoppsa ska hjälpa mig hela vägen fram med min uppsats.

God fortsättning allihopa och tack så mycket för alla fina julklappar. Det är chanslöst att försöka få plats med allt barnen fått för det är otroliga mängder men jag kan i alla fall säga att det var teman:
sonen - LEGO
dottern - Rosa klänningar

lördag 27 december 2008

Musik att dö till en smula

när man är stressad och helt muck som jag så lovar jag att Conquest Of Paradise av Vangelis är helt underbar att bara dö till ett tag mellan raderna



med högsta volym och riktigt bra hörlurar som gör alla ljud rättvisa, mjukt bakåtlutad och slutna ögon.

Det mesta av Vangelis är helt underbart, men det här slår det mesta, just nu.
Gjorde just ett litet test som jag hittade inne på Petras Egokick. Vet inte om jag är helt överrens med resultatet som blev det här:

Du hör hemma på 1920-talet

Du kanske inte har budgeten för det egentligen, men du vet hur man gör för att ge sken av att du ändå lever ett glamouröst liv(jag valde att gå på musikspelningar och på musikfestivaler när de andra alternativen var att åka till reviäran eller gå på de trendigaste ställena. Jag åkte nog dit på att jag gärna dricker drinkar ur spetsiga glas). Ingen behöver ju faktiskt veta att du håller dig vid liv med nudlar och knäckebröd ibland, för att ha råd med champagne och favoritläppstiftet när helst du vill. Din garderob är noga utvald och väl omhändertagen, med järnkoll på accessoarerna som knyter ihop din stil med din livsstil(På frågan om vilken som var min viktigaste accessoar så svarade jag att jag inte var en accessoarmänniska och jag var tvungen att googla för att få en bild av vilka olika stilar dom frågade om i kändisvärlden). Du vet precis hur man förenar praktiskt tänkande med ett estetiskt yttre – Coco Chanel hade varit stolt över dig! Vi andra avundas din otroligt stilsäkra uppenbarelse, och önskar att vi var lika konsekventa i vår stil (tror konsekvent var det minsta jag var då jag är så otrendig man bara kan bli).

Tänk så fel det kan bli!

onsdag 24 december 2008

Vi har fått husdjur

Eller rättare sagt, barnen har fått husdjur. Var sin roboraptor.

Visst är han väl för söt?

Dessa djur, eller figurer är radiostyrda, reagerar ljud, rörelser och har sensorer som känner av när man rör vid den. De är precis som små hundar, fast lite läskigare. De klafsar runt här hemma och när man kommer nära så vänder den huvudet åt en och väser. Precis som små ouppfostrade hundar. Dottern tog direkt in den väsande rytande saken till sitt alldeles nya prinsesstält, som vi bäddat åt henne i eftersom hon ska sova där för natten, och så bäddade hon ner sin lilla dino där och kallade den för sin hund.

Sonens dinusarie heter Plåtis (syns på bilden) och dotterns heter Belle (som hon i odjuret och skönheten)

Förutom det har barnen fått böcker, filmer, lego och så tältet då.

God jul på er

Jag och maken har fått våran egyptenresa av varandra så det blev tomt under granen för oss.

GOD JUL

God VIT jul

Det var ju trevligt,
tack Tomten

tisdag 23 december 2008

Mina barn tillhör den snälla sorten

Detta är framdukat till tomten. Sonen har gjort en present till honom som han slagit in alldeles själv och med det är ett brev till tomten. Dottern har dukat fram fika till honom, tre kakor och en mugg oboy.

Så glad han ska bli när han lämnar paketet.

Ny favoritjulsång

Det ekar i hallen

Ni som varit här tidigare förstår precis vad jag pratar om. Ni som inte varit här tidigare kan jag berskriva att där ölbacken nu står alldeles alena var det skohyllor, ovanför var det kläder, lager på lager som tog upp nästan halva hallen. Kläder föll ofta ner och blanda sig med skorna som sakta tog sig längre och längre in i huset, hallens golv var som en hinderbana av skor och nerfallna jackor. På vänster sida hitom dörren var en byrå som tog upp ungefär halva hallen. Som sagt var, det ekar i stort sett i hallen nu men vi har planer som ska ta bort det mesta av ekot.

Här ska jag sitta och jobba med min uppsats idag, som man kan se har jag lite att göra innan jag kan sätt igång *suck*

what the fu...


Den här låg i brevlådan idag

Vet inte om det känns så nära.

Undrar om det står någon lika förvånad person i Vadstena nu med en KarlskogaKuriren i handen? (inte för att den känns så nära oss heller, men vad gör man inte för att maken ska få jobba?)

Funderingar inför julafton

Vi ska fira jul ensamma i år, bara vi och barnen. Vi satt och funderade lite kring vad vi skulle göra för att göra julafton lite mer speciell. Vi tänkte höra om grannen ville vara jultomte men så kom vi fram till att det är ju så mycket roligare med "jag ska gå och köpa tidningen"-jultomten. Vad skulle vi mer göra? Jo vi kom på att vi skulle göra något väldigt otraditionellt! Vi skulle klockan tio åka till lek- och buslandet eftersom dom skryter om att det har öppet alla dagar mellan tio och tjugo.

Detta är inget som vi berättat för barnen utan tänkte överraska dom med det. I går kväll när barnen äntligen gått och lagt sig så satt vi och lästa lite på textTV och trillade över nyheten som vi redan hört antal gånger men inte reflekterat så mycket över tidigare: att vinterkräksjukan slagit till rekordkraftigt i år.

Vi har hållt oss rätt så mycket till oss själva och inte utsatt oss för andras bacillusker på samma sätt som andra år eftersom maken varit pappaledig och tagit semester nästan hela december och jag har suttit och pluggat uppsats i min ensamhet. Vi tittade på varandra och jag frågade om det var värt det? Var det värt att åka iväg på julafton till ett av de mest infekterade ställen i hela Sverige för att barnen inte skulle hinna bli uttråkade på julafton? Hade vi lust eller tid med att ligga och kräkas imellandagarna? Jag vet att inte jag har tid i alla fall, inlämning den femte januari och jag ligger inte bra till efter all renovering här hemma.

Vi kommer nog inte åka till lek- och buslandet, blir nog någon spännande morgonpresent istället som dom kan hålla i gång på tills kalle anka börjar.

Är vi fega, dumma tråkiga då? eller är vi smarta? Vad tycker ni?

måndag 22 december 2008

Jul ett avklarad

Julklappsuppställning nummer ett i ordningen
(om någon vill veta mer om vår gran kan ni få alla detaljer här)

Nu har vi firat jul för första gången i år. Första julen firades med Kia (barens farfars föredetta flickvän) barnens farmor med sambo, barnens faster med sambo samt barnens kusiner på pappas sida. Förvirringen för mig den senaste veckan har varit total. Jag pratade med svägerskan (samma som barnens faster) för någon vecka sedan angående denna dagens julfirande och vi sa först att vi skulle ha det vid två. Hon skulle sedan höra med sina barn om det funkade eller om de jobbade, innan jag ringde Kia. Hon ringer senare upp och berättar att de jobbar så vi skjuter på firandet till fyra. Jag ringer sedan till Kia och säger två till henne, vilket kom fram vid två idag (för jag hade glömt det) då hon dök upp mitt i ostkakan.

Eftersom barnens farmor bor i Danmark och barnen inte får träffa henne så ofta så passade vi på att bjuda in dom lite tidigare. Vi åt lunch tillsammans och avslutade med en ostkaksbit och det var alltså då vi blev en till. Dottern vräkte i sig ostkaka så vi vet till nästa år att det går ner hos den unga fröken, hon kan annars vara en aning kräsen med maten.

Eftersom Kia var tvungen att åka vid fyra så slängde vi undan maten och kastade in fikat. Vi fikade och hade en liten julklapps utdelning med Kia för att sedan duka ut mer fika tills svägerskan med sambo och barn dök upp. Svärmor satt och såg däst ut i soffan och jag skrattade åt situationen då de inte gjorde annat än åt medan de var hos oss. Det nattligt bakade fikat var uppskattat, men det blev köpepepparkakor. Vi var så trötta att vi nästan grät i gårkväll när vi var klara med chokladsnitten. I morgon blir det pepparkaksbak för maken.

Barnen har fått massor av kläder och leksaker. I morgon väntar en pluggdag à la hysterisk för mig, maken ska städa i sovrummet och baka pepparkakor och i övermorgon kommer jul nummer två i ordningen.

Nu ska jag ta min sockeröverdoserade kropp och lägga den i sängen med en film.

Natti natti

söndag 21 december 2008

Nu är det jul igen

och julstressen har lagt sig som ett tjockt täcke över oss föräldrar i huset. Om det inte vore för renoveringen och min uppsats hade det inte alls varit stressigt, då hade det varit riktigt gemytligt, men nu springer man runt som ett skållat ollon och försöker få till allt. Vi har nu städat i två dagar och är inte riktigt klara utan har fått köra med några nödlösningar här och var. Jag skulle egentligen ha ägnat mig åt uppsatsen i dag men den får vänta, i morrn är nog också rätt kört eftersom vi ska fira jul med makens sida av släkten då. Sedan sju i kväll har vi kört konditori här hemma. Detta har jag hunnit göra:

Ischoklad

Chokladdoppad mandelmassa

Negerbollar (hette så i receptet) eller
chokladbollar rullade i cocosflingor

Negerbollar (hette så i receptet) eller
chokladbollar rullade i pärlsocker

Julmuffins med julströssel

Just nu är chokladsnitten i ugnen och om vi inte deckar av fullständig utmattning så kommer pepparkakorna att bli klara nån gång frammåt tvåsnåret.

CD-skåpen är blottade

Efter att de har stått gömda i över ett år bakom hyllor och annan skit som inte hörde hemma ivardagsrummet så har de än en gång sett dagens ljus. Dessa svarta skåp är prydda med tre eller fyra kylskåpspoesiaskar. Denna gömda, glömda diktsamling hittade jag:

Person vilar
varför springa?
jag är lack

På virituell resa som pinsam snuskig singel
mystisk man viskar, intressad av het perfekt kropp,
sex i kväll?

Konstig elektrisk fantasi

Envis intelligent känsla

Han gillar nervös respekt
Hon ångrar kavaljer

Ganska avslagen legend
max fjantig dröm

Vacker som het bomull

Att vara tragisk och hipp är botten

Slumra mellan kylskåp och sommar

Han har snabb intensiv tunga

Per älskar Pernillas klyfta och mage
smörja, kladda tårta

Fixa hänsyn själv, jag surfar

I bland är sanningen ett måste
fest
alkohol, iskall öl, krog, vin yra, röka, pop, full
efter
vaknar skittrött, deppig, pank och bakis

Frekvent balans
sämst kontakt
långsam passion

Idiotbesökare
stel mellan blommande häck
mörk ironi
vinglar kylskåp
varför?

Kalas
Härlig patetisk decibel
festlig bluffpresent
grubbla abrupt
stirra snaskmeny
extrem balkongfrisyr
nöjd fruktvikt
himmel
två glas kräftor
dallra

Kör länge
barbegär
dryg musik
full kompis
eksem

Strular
ragga
dreggla cigarettglöd
spy smink

Vissa känns djupa, vissa helt obegripliga, somliga tror jag att vissa ord kan ha ramlat bort ifrån men framför allt är de väldigt *harkel* intressanta...

lördag 20 december 2008

En liten rapport innan jul

Jag är med i en utmaning på ett diskussionsforum jag brukar skriva på. Man sätter sin egen utmaning och så försöker man uppnå den. Man tävlar alltså bara mot sig själv. Den här omgången hade jag satt jämnvikt, alltså att jag skulle hålla mig inom en viss vikt. Det har inte gått så bra och när jag nu, precis innan utmaningen är över, kikar på mina siffror så visar de att i början var det jojo men efter några veckor startade en stadig uppgång. Den stadiga uppgången startade för fem veckor sedan vilket också är en tydlig korrelation med när min uppsats blev jobbig, gick åt fel håll och inte ville medverka till min vilja.

Nu ska jag ut och gå, jag ska inte unna mig något lördag, söndag tisdag och torsdag. Måndag firar vi jul med makens syster och mamma, på onsdag är det julafton (har jag hört) och på fredag firar vi jul med mina föräldrar. Därimellan, absolut ingenting! Jag är trött på min dåliga karaktär som jag skyller på stress och press.

Nu promenad, sen storstädning.

En uppgång på 0,4 den här veckan.

torsdag 18 december 2008

Det finns i alla fall nån som gillar mina fotografier

Vi recenserade lite spel för ett tag sedan och när vi ändå skrev om dem så fotograferade vi så det fanns lite spännande bilder som beskrev hur roligt vi hade det. Det var till KarlskogaKuriren. Och inte nog med att en av mina bilder valdes ut att användas för spelrecensionerna, dom drog dessutom på just min bild. Ja, jag är nog lite stolt i alla fall, helt utan utbildning, bara lite road av det.

Och jag gjorde det gratis, men det är klart, jag har ju levt på min man under hela utbildningen, så man kan väl säga att det ändå blir mina pengar sen ändå så varför tjafsa. Mitt namn kom i alla fall i tidningen :) fotograf: Pernilla Krügerbarber mmfffnnnfff


Så är fint blev tidningsuppslaget

Och här kan ni se bilden dom drog på ordentligt.

onsdag 17 december 2008

så här gick det till

För bara bara några veckor sedan möttes man
av detta när man steg in genom ytterdörren.

Det isolerades färdigt och govlet byggdes på med plattor
för att få det i nivå och för att få bort drag.

Väggar byggdes på samt en lucka
som ska vara över vår fina garderob
och golvet en platta blev gjuten på golvet



Golvvärmen lades in, testades
och ännu mer lager av saker lades ovanpå.

Klinkers kom på plats vid ytterdörrarna.

Golvet kom på plats,
väggarna blev färdigsnickrade
samt att innerväggen i garderoben blev gul.
(nån färg skulle den ju ha)

TADA!!!!
Ok, det är inte helt klart än,
men gardiner och draperi är på plats
samt att vi varit på IKEA och köpt möbler.
Jag har faktiskt sytt!!!
och det blev gardiner av det, det trodde jag väl aldrig

Vid ytterdörren har vi ett skåp
som ska vara till sortering av papper, karton, burkar, glas
och annat skräp som annars tar upp hela köket.

Under fönstrena har vi bänkar som är lagoma att sitta på. Innuti ska vi ha hyllor så vi får plats med tre par skor i varje fack. Tre gånger nio, det blir många skor som får plats det! På bänkarna ska det sedan ligga kuddar som ska vara i matchande tyg till gardinerna och draperiet.

Här, mellan dörren och innefönstret ska vi ha krokar
och hatthyllor så alla kläder har någonstans att ta vägen
och slipper sprida sig i hela huset, som det är nu.

Fler bilder kommer sen när allt är klart, men här kan i alla fall de som är nyfikna få se på ett ungefär vad som hänt.

Det var nära ögat

Vi är i stort sett klara med entrén, det är bara några små detaljer kvar (bilder kommer i senare inlägg). Maken började gå igenom lådorna på den gamla byrån, som stått på verandan genom vått och torrt, för att ställa ut den igen (den har stått i vardagsrummet några veckor medan byggnationerna gjordes). När han öppnar en av lådorna ser att att det var ett halvfärdigt bo byggt av några små gulsvartrandiga monster. Bredvid låg några mumifierade insekter i miniatyrstorlek. Vilken tur att dom inte kom längre för i så fall hade mitt liv varit eländigt under en period av sommaren. Inte minst om det hade varit ett levande bo som tagits in i vardagsrummet.

Vågar knappt tänka tanken.

Den lilla mumifierade aik:aren ligger bredvid en pinne,
om ni kan se den på den relativt dåliga bilden.

Här är det halvfärdiga boet, en aning möglit också.

måndag 15 december 2008

Årets föräldrar

det är det pris vi är ute efter i år.

Denna dagen skulle lika gärna kunna vara bortsuddad ur historien känns det som, förutom det att vi faktiskt hann måla verandan/etrén idag, eller, maken gör det sista i detta nu.

Dottern höll på och bråka från, nån gång i natt. Jag fick sova, jag är tacksman för det. Maken gick upp och tog hand om henne och jag vaknade till vid tillfällen, men fick i alla fall sova mer än honom. Maken gick även upp och tog sonen i morse och gick med honom till skolan. Jag fick sova, tacksam för det. Jag vaknade här han kom hem och vi började göra frukost åt oss andra. Då helt plötsligt slog det maken att han skulle ju på kurs, klockan halv nio. Klockan var 23 minuter över åtta när han kom på det. Jag slängde ihop några mackor åt honom och sen galloperade han iväg längs de hala gatorna in mot stan.

Jag ringde dagis och sa att dottern behövde vara där över dagen så jag skulle få något gjort. Eftersom hon sov kände jag att det var onödigt att dra upp henne så jag sa till dagis att jag skulle komma när hon vaknade. Hon vaknade klockan halv tio och maken skulle komma hem vid tolv så jag kände inte att det fanns någon anledning att jäkta upp henne, slänga i henne frukost och stressa till dagis, det skulle ta musten ur mig lika mycket som att ha henne hemma medan jag pluggade. Jag bestämde mig för att fixa med ansökningar till några jobb i stället. Jag fick ringa dagis igen och säga att hon inte skulle komma, ja, dom ser oss nog som väldigt veliga där borta, med all rätt.

Dottern bestämde sig för att behöva mycket uppmärksamhet så medan jag försökte få råd av mamma med ansökningarna. Hon (dottern alltså, inte min mamma) bråkade hon om filmer, kakor, saft, kissa, nalle, klänning, strumpor... ja vad kan jag ha missat. Jo visst, hon klängde och begärde att jag skulle ha henne i knät medan jag satt vid datorn. Jag hoppas ansökningarna kom rätt, jag kan faktiskt inte till hundra procent garantera detta. På eftermiddagen skulle vi till IKEA och handla. Magnuz kom över och skulle umgås.

Medan vi står och snackar efter en god lunch så ringer dom från skolan. Vi skulle ha varit på möte för en halvtimme sedan och de undrade var vi höll hus. Det var bara att slänga på sig kläderna, ursäkta sig så mycket för Magnuz som sa att det var lungt att vara barnvakt för detta ändamål och så galloperade vi iväg längs de hala gatorna. Mötet tog tid, det blev inget IKEA. Sen skulle vi iväg till soc för att jag skulle hämta in brevet som skulle stå och vänta på mig i receptionen. Jag kom fram till soc tre minuter över fyra. Dom stängde fyra. Jag ringde en av mina gamla handledare, hon svarade inte. Då ringde jag en annan tjej på kontoret vars nummer jag hade kvar sedan jag samåkte med henne till en fest i fabruari. Hon svarade och kom ner. Tack och lov.

Hem igen.

Maken skulle måla efter att barnen gått och lagt sig och jag skulle jobba med uppsatsen. Dottern somnade innan bollis. Hon vaknade sen igen, efter bollis och ville ha macka och uppmärksamhet. Maken var inne hos henne och då skrek hon efter mamma, när mamma var inne skrek hon efter pappa och det var helt omöjligt att förstå vad det var hon ville. Hon höll på så till klockan nio. Då tog jag helt sonika en pensel och gick ut och började måla väggarna i high speed.

Maken gör det sista nu som sagt och jag ska se om jag orkar göra mer på uppsatsen i kväll eller om jag ska ge upp och gå och nana. Uppsatsen gör sig inte själv och det ska bli IKEA i morgon så... det blir nog en uppesittarkväll för mig.

söndag 14 december 2008

Måste erkänna att jag känner mig lite stolt

29

As a 1930s wife, I am
Poor

Take the test!



Men hur går det här ihop? Jag är gift med den här karln?

102

As a 1930s husband, I am
Very Superior

Take the test!

Lagt golv ligger

GOLVET ÄR LAGT
och mina nerver har stabiliserat sig.

I morgon blir det IKEA, lite möblering och gardiner ska upp. Efter det lämnar jag över allt till maken för då är det bara uppsatsen som gäller. I kväll, ansökningar!

Likt en riddare på sin vita springare

kom verandarenoveraren tillbaka.
Hans andra jobb hade blivit uppskjutet och han sa att han kunde lägga golvet idag. Lugnet spred sig i kroppen på mig och jag känner att det kan bli färdigt inför jul. Jag får däremot räkna med att inte kunna jobba med uppsatsen i den utsträckning som jag vill idag, men vad fasen, det är det värt. Maken ska hjälpa till med golvet så då får jag ha fullt ansvar för barnen men vad tusan, verandan kommer ju bli klar. Om allt klaffar så kommer jag och maken att åka till IKEA i morgon för att sedan flytta ut all skit till verandan under veckan.

Min lycka är total på det planet.

På ett annat plan är en nära person till mig sjuk och det gör att jag blir lite disträ på grund av det istället. Men det är skönt att inte behöva oroa sig för båda sakerna i alla fall. Jag fick besked idag om att han mår bra i alla fall, så om allt går vägen så kommer min oro för honom att gå över innan dygnet är slut.

Nu ska jag söka jobb och skriva metod, den blev ju inte klar i går.

lördag 13 december 2008

Oj, jag råkade ta av mig skygglapparna

Jag har arbetat med min uppsats i totalt kaos. Jag tror inte att de runt omkring mig har förstått hur påfrestande detta har varit för mig. Samtidigt som själva uppsatsen går åt helvete så har jag jobbat mitt i ett renoveringsprojekt där allt från verandan är placerat i vardagsrummet. Det är inte långt ifrån att det är gångar från dörra till dörr i vardagsrummet och kanterna vid gångarna är gjorda av kartonger, byråer, garderober och klädhögar. Halva sonens rum änvänds som kläduppsamlingsplats, stackars pojke, och köket hinner ingen se efter.

Idag åkte vår verandarenoverare iväg efter att ha gjort i stort sett allt jobb. Vi trodde, jag trodde, att det enda som var kvar var målning av väggarna och läggning av golv. Vi hade tänkt måla väggarna först vilket gjorde att vår verandagubbe lämnat över till oss och var på väg till ett annat jobb han fått.

Jag tog av mig mina skygglappar och försökte strukturera upp julen med min make. Vi sa det att målningen är inte så akut utan vi lägger golvet nu på kvällen, köper sakerna från ikea i morgon och så kan vi börja ta ut sakerna från vardagsrummet så kanske vi faktiskt får ordning innan jul. Jag kände mig så lättad och lycklig.

Jag råkade säga att maken skulle lägga golvet på kvällen (det är ett enkelt sånt där klick, klick- golv) och då säger vernandarenoveraren att vi måste spackla först. Maken säger att han vågar inte spackla för då blir det säkert inte bra och verandarenoveraren hann inte fixa det. Plötsligt gick planen i stöpet och där stod jag utan mina skygglappar.

Allt kaos kröp inpå mig, det kvävde mig, jag kände att jag fick panik vilket resulterade i ett hysteriskt raseriutbrott på all skit i köket. Jag gick och muttrade, skällde och städade våldsamt. Denna våldsamma städning resulterade i att jag hade sönder hela lådsystemet i köket (det som jag tidigare lagat med tejp) så en låda stod på trekvart och de andra lådorna hade tappa botten.

Detta i sin tur resulterade i att maken blev förbannad på mig och satt och muttrade och lagade lådorna och tyckte att jag var väldigt jobbig när jag var som jag var. När jag lugnat ner mig så pratade jag med maken och han förstod mig (sa han) och vi är vänner igen. Men det var lite otäckt där ett ögonblick.

Jag har hjälpligt fått på mig mina skygglappar igen och ska försöka få iordning metoddelen ikväll så i alla fall nån planering går som den ska.

Glad jävla lucia på er allihopa, som hinner känna av sån där julglädje utan att det stockar sig i halsen, ni får svårt med andningen och gråten tränger sig fram i ögonvrån.

fredag 12 december 2008

Luciatåg

Jag har varit på luciatåg idag. Tågets uppdelning var ungefär 45% lucior, 45% tomtar medan 10% var sporadiskt uppdelat på stjärngossar, tärnor och pepparkaksgubbar/gummor. Alla tågrepresentanter var ungefär 3 äpplen höga dessutom och sjöng som smurfer :)

Dottern var så klart pepparkaksgumma och hon kom stolt in och vinkade till mig där jag satt. Hon log sitt tjugotalstimostolleende och sjöng så fint. Det var inget klättrande eller viskande eller pekande, det var full koncentration från lilltjejen. Det har hon inte fått från sin mor vill jag lova! När jag var i den åldern hade jag varit halvvägs upp i nån gardin efter att ha tagit vägen via allas knän innan sankta lucia hade varit slut för första gången.

Jag jämnviktar

nog inte alls

Jag har inte lallat upp över 80 än men om jag fortsätter så här så är det inte långt kvar. Ett plus på 0,4 den här veckan vilket är riktigt lågt med tanke på allt jag stoppat i mig. Jag är en riktig sockerberoende matmissbrukare så det bara visslar om det. Nu går det riktigt trögt i skolbänken. Uppsatsen går käpprätt åt helvete och vad gör jag då. Armarna går som väderkvarnsvingar ner i godisburkar, kakburkar, läskbackar, snabbmatskedjor. Det är ren tur att jag jobbat i veckan och gått nära på en halvmil i kökstjänsten för annars hade det nog sett värre ut.

Stegräknaren har fått ta semester, den var så deprimerande med sina låga siffror varje dag, min karaktär gråter och jag har fullständig panik i hela systemet.

Just nu vill jag bara att verandan ska bli klar, huset städat, uppsatsen inlämnad, examen tagen och flyget har avgått till egypten, för det är inte långt ifrån att jag kastar in handduken.

Det är lika bra att spika fast vettet, tvinga in nervsammanbrottet i ett hörn och sätta skygglaparna vid ögonen och ta tag i situationen, eller i alla fall uppsatsen.

God morgon

torsdag 11 december 2008

Dags att sopa ihop skärvorna och torka tårarna

Enkäterna ger inget, frågorna har missförståtts, för få respondenter och jag sitter mitt i berget av skit och försöker torka skorna.

Mitt sinnestillstånd har pendlat kraftigt idag, fram och tillbaka från "nu går jag och lägger mig i fosterställning och skakar av min egen gråt" ,"jag ger upp, jag skiter i den här jävla uppsatsen och stänger in mig i ett rum och släcker ljuset" till "det är väl bara att bita i det sura äpplet, fixa några intervjuer och styra upp det hela". Tillbaka till "men hur fasen ska jag hinna fixa med intervjuer, först ha intervjuerna och sen sitta och transkribera samtidigt som jag ska analysera enkäterna" för att gå ännu mer tillbaka till att ringa till pappa och gråta, bli arg och vilja slå sönder datorn. Tills ett slags lugn infann sig och jag tänkte att "ok, det är så här det ser ut, inte mycket att göra åt. Jag har inget bra underlag, men om jag inte hymlar med det utan säger att det gick åt helvete, gör en snygg tolkningsram, beskriver problemen på ett advekat sätt och presenterar uppsatsen som den är så kan jag ju fortfarande bli godkänd"

Alltså, damagecontrol! Sopa undan skiten framför dörren och presentera bajset som den avföring den är helt enklet!

Förlåt om jag generar folk genom att tala om feces på ett så öppet och naket sätt, men det är precis så jag känner för min uppsats nu.

Blääää!

Och hur ser dagsformen ut?

Det snöar
det är fullständig kaos hemma och jag hinner inte göra något åt det
dottern är sjuk och maken ska iväg, det innebär att jag inte kommer få något gjort förrän efter två idag
jag hämtade enkäterna idag, tio av sextio svar ungefär, till en kvantitativ undersökning. Jag behöver boka in djupgående intervjuer med två till tre stycken för att kunna få igenom min uppsats.

Dagsformen är helt åt helvete!

tisdag 9 december 2008

nu är det house och nana som gäller

jag är aptrött, kan ha att göra med att jag bara fick sova en så där två timmar i natt. Passar bra för jag ska ju upp halv sex i morgon bitti.

Jag gjorde ett tappert försök att få bli rik här på kvällen men triss verkar ha motsatt effekt så jag ska nog försöka gräva efter guld i trädgården i stället, ungefär samma chanser verkar det som.

Bittra gamla läkaren, here i come!!!

en liten utmaning sammanvävd med lite personlig nutidsorientering

Infanterield har utmanat mig och jag ska göra mitt bästa men med tanke på att jag är väldigt centrerad i mitt kaotiska liv, min osäkra framtid och mitt hysteriskt röriga hem så blir det lite av ett tema, vad jag skulle vilja. Frågan är egentligen:

Skriv ner 6 st. saker som gör dig lycklig

  1. förlåt om jag är lite klyschig men... mina barn... när dom inte väcker mig mitt i natten när jag behöver sova eller förstör saker, målar på väggarna eller slåss, det händer faktiskt ibland att dom inte gör dessa saker och då gör dom mig glad, lycklig rent ut sagt.

  2. En kopp te, mörk choklad och en härlig film, det gör mig faktiskt alltid glad

  3. Att förstå och lära mig nya saker

  4. när ett program faktiskt fungerar när man försöker installera det i datorn (det har funkat nu men det efter att maken fick ta i med hårdhandskarna och bråka med datorn, tog över 4 timmar att få in skiten men nu har jag till och med skrivit i allt jag skulle för kvällen)


  5. Att veta vad framtiden har i sitt sköte i fråga om jobb, då alltså att jag HAR ett jobb, inte så kul att veta att jag INTE har ett jobb, för det är väl ungefär så det ser ut idag, men jag ska söka lite roliga arbeten nu i veckan hade jag tänkt. Fel igentligen, jag har faktiskt ett jobb, men det är ett timvick som jag inte vill ha.

  6. att vara utvilad och rik skulle nog göra mig ganska lycklig också tror jag, jag vet ju inte riktigt eftersom jag aldrig provat.

Och så över till sånna där tråkigheter som regler:

Reglerna är : Skriv vem som utmanat dig (done that)

Skriv ner 6 st. saker som gör dig lycklig (done that)

Publicera reglerna o utmana 5 st. (tja, jag tror jag gör så att de som känner för att glädja andra med att skriva det som livar upp livet hos dem får gärna göra det men du, kan du inte skribbla ihop någon rad hos mig att du gör det så kan jag smygkika, för jag behöver nog glädjas en del.


Dagens utsikter ser ut så här

  • Jag är godkänd på hemtentan från förra kursen

  • Jag har kommit in på Socialt arbete D

  • Jag blev inte klar med metoden men fick en himla massa bra nya uppslag hos handledaren som hon skrev in i det dokumentet som jag skickat till henne men jag glömde be henne skicka det tillbaka till mig med de fina tipsen så det dokumentet blev stängt utan att sparas

  • Det var lektion i alla datasalar utom en och i den hittade jag inte det SPSS som jag behövde

  • Jag sitter hemma och ska försöka använda ett demoSPSS som fanns på nätet men min dator kan inte ladda ner det

  • min man är och hämtar sonen på skolan och ska handla lite på samma gång och har lämnat dottern med mig och hon är i en akut uppmärksamhetsfas där det ska provas luciaklänningar, bråka om luciaklänningar, bråka om lucialjus, bråka om godis, bråka om kläder och bråka om ficklampor

  • lucialjusen funkar inte och jag har försökt meka med dom

  • ficklampan funkade inte så jag bytte batterier, den funkade ändå inte


  • dessutom har hon absolut inte tid att vänta!

treåring vs nallebjörn

En treåring är precis som en nallebjörn, eller rättare sagt bättre än en nallebjörn. Den är så där lagom stor att ligga och krama på natten, den har ett inbyggt värmeaggregat så den är som en liten värmeboll. Den problematiska skillnaden mellan en nalle och en treåring är bara det att en treåring ligger inte still, den snurrar, skäller som en hund, springer upp och kissar, hämtar filtar och nallar. En treåring gnäller, gråter, skäller som en hund, tjafsar, puttar, rotar bland ens saker och gör en helt jävla förbannad! är faktiskt en nalle mycket bekvämare att ha i sängen... för den får aldrig krupp, har jag hört.

söndag 7 december 2008

Bitarna faller på plats

I går var jag på fest och jag blev jättefull, trodde jag, eller rättare sagt, jag fick hjärnskakning som jag förväxlade med fylla. Jag var väldigt förvånad över att jag var så lättpåverkad på tre öl. Efter tre öl, och lite baileys utspritt på ungefär 5 timmar fick mig att bli snurrig, illamående, fullständigt tappa balanssinnet och bli extremt trött.

Visst låter det lite orimligt, jag tyckte i alla fall det, men eftersom jag dricker så sällan som jag gör så tänkte jag inte så mycket på det just för stunden utan ringde bara min make och bad honom komma och hämta mig. Jag stupade i sängen direkt vid ankomst hemma och domnade bort med oborstade tänder, sminken på och linserna i ögonen. Hur fick jag denna hjärnskakning kan man fråga sig då, jo, det är nog ännu mer pinsamt än att bli apradar på tre öl, tror jag.

Jag drämde bildörren rätt i nyllet på mig själv!

Intelligent va?

Jag blev skjutsad till festen av min snälla make och han hade parkat ganska nära ett träd med blöta grenar som hängde ner över mig så jag stod hukad lite för nära bilen när jag tog sats och drämde igen dörren. Pang sa det och mitt okben trodde väl att jag hade bytt karriär från socialkärring till boxare. Det värkte i hela högra sidan av huvudet och maken kom springade och kollade bilen så det inte blivit något märke, gulliga honom.

Han frågade om jag skulle gå på festen eller om vi skulle åka hem istället men jag tyckte väl inte det där var så farligt så festen skulle jag allt på. Det värkte i hela okbenet och i tinningen en stor del av kvällen men snart glömde jag bort det genom att jag dränkte värken i hela tre öl, uppenbarligen.

I morse hade jag glömt bort hela händelsen tills dess att jag råkade komma åt okbenet och kände att, oj då, här var det ömt. Det var först nu frammåt eftermiddagen jag la ihop 1+1 och kom fram till slutsaten att min fylla var en kombination av en lättare hjärnskakning och alkohol vilket inte är så populärt hos läkningsprocesserna i kroppen, har jag hört.

Jag har mått bra idag, knappt bakfull alls, kan bero på att jag igentligen inte var så full som jag trodde i går, och värken är helt och hållat uthärdlig så hjärnskakningen är troligen över och det är nog mest muskulär ömhet tillsammans med ett lite lätt skärrat benparti. Jag har lovat min pappa att inte drämma några bildörrar i ansiktet på minst åtta veckor ifall det skulle vara någon spricka eller så, för benet behöver i så fall minst åtta veckor på sig att kurera sig ordentligt.

Fluktare i duschen

När jag lite seg och trött klev ur duschen nu på morgonen så hoppade jag till en aning då jag tyckte det såg ut som om något tittade på mig. Jag har ju nämnt den lilla skyltdockan som bor i källaren bara för att öka spänningen hos mig. Hon bor inne i ett "förråd" bredvid tvättstugen. Egentligen är det hela en tvättstuga men vi har delat av halva tvättstugen och gjort förråd av den andra delen och så har vi köpt in en bunt sånna där (heter det) lekastenar som vi ska mura igen väggen så det blir två rum av det. Vi har inte kommit så långt utan skiten står i vägen för oss och har gjort det i en tre år så där. Inne i tvättstugen har vi också duschen för vi har inte plats för den någonannanstans. Mellan tvättstugan och "förrådet" har vi hängt ett duschdrapperi så man ska slippa se all bråte när man tvättar eller duschar. Av någon anledning så hade detta drapperi blivit bortdraget vilket jag inte blev varse förrän jag klev ur duschen och fick se det här:

Förutom att bråten i sig kan skrämma iväg vem som helst så var det ett litet huvud som stack upp och kikade på mig (upplevde jag) så jag fick till ett litet "Iiih" innan jag såg att det bara var "Alice"

Närbild på Alice för även om hon skrämde mig så är hon en riktigt snygg målad sextiotalare.

lördag 6 december 2008

Dagens

Efter att ha suttit hela dagen vid datorn
och skrapat ihop en och en halv sida tidigare forskning
så ska jag gå på kalas.

Testa nerver - check!

I går var vi på Betnér vilket var väldigt trevligt. Jag och maken var inte helt friska och kunde inte riktigt få utlopp för våra hysteriskratt så som man ville och egentligen ville jag gärna ha min säng stående i lokalen så jag kunde njuta denna humor liggandes kanske med en liten kopp te för halsen.

När vi kom dit så hände något lite ironiskt, något som Betnér själv skulle kört ett bittert nummer om om han hade varit vi. Det var groteskt lång kö och jag såg att den gick till garderoberna och eftersom vi var frusna och inte helt friska så bestämde jag mig snabbt för att ta med jackan in. När vi kom fram så fick vi veta att vi inte fick ta med jackan in. Det fanns ingen information om detta vid tidigare tillfälle och vi var nu tvugna att betala 20 kronor extra för att någon brandsnubbe fått för sig att det skulle vara brandfarligt om man tog med sig jackan in. Jag tror nästan att det är tvärt om, om man tar med sig jackan in så tar man sig ut snabbare när det väl brinner eftersom ingen idiot kommer stanna till för att få tag på sin jacka mitt i eldhavet och paniken.

Vi blev i alla fall tvingade till att betala 20 kronor extra per person för något vi inte visste i förväg. Varför inte bara ta 20 kronor extra i biljettpriset när det ändå var en tvingande lag att hänga in skiten. Sen tog dom 40 kronor av mig och maken men dom hängde våra jackor på samma galge. Vad är det egentligen? Som om man får betala för två bullar men eftersom vi är gifta och lite tjocka så räcker det ju med en för oss tillsammans. Betalar man för två ska man väl få två, eller?

Vakten lovade att föra våra synpunkter vidare till högre instanser.

Efter att ha haft en riktigt rolig kväll lyssnandes på Magnus åsikter som stämmer väldigt väl överrens med, åtminstone mina åsikter, så kom vi hem till huset igen. Magnuz (alltså inte Betnér utan Nord) satt vid datorn och påpekade hur mycket skit jag hade öppet (mitt arbete, olika söksidor, bloggsidor, msn och en massa annan skit) och att datorn ville göra någon uppdatering. Ja ja, stäng av den och låt den uppdatera då. Magnuz trycker på den knapp som ska stänga av datorn men det gick väldigt fort mot vad det borde ha gjort. Sen startade inte datorn i gen. "on"-knappen lös, men inget annat. Det fanns inget som indikerade på att hårddisken jobbade och skärmen var totalsvart.

Jag kände inte panik, jag blev förbannad. Maken skulle säkert uttrycka det som att jag var hysterisk men det var jag inte, jag var rent irriterad och förbannad på omvärlden och ansåg att det var jääääävligt orättvist om datorn skulle pajja just nu, för det hade jag INTE tid med!

Vi fick gå och lägga oss helt ovetande om datorns framtid, sladden urdragen och batteriet borttaget och idag...


...startade datorn vilket var en jävla tur för den! Den hade i annat fall fått känna av hur det är att flyga, i flera sekunder. Nu, back to uppsats!

fredag 5 december 2008

Saker man gör när man egentligen borde skriva uppsats

Jag kör vidare på Downers tema

Jag hittar min gamla mobbare på Facebook och glädjer mig åt att han inte har åldrats med värdighet.

Är jag småaktig?
Ja kanske

Men framförallt är jag rätt så nöjd och kommer ingenstans med min uppsats....

Jo då, jag jämnviktar

fast på fel vikt.

Jag har skrivit in att jag ska jämvikta på 75 kilo, det innebär att jag inte ska gå över 75 kilo och tanken var att jag kunde svikta mellan 70 och 75. När jag skrev in denna jämvikt så låg jag på 72 komma något och tänkte att det här kommer ju gå vägen. PÅ samma vecka gick jag upp till 75,6 och sen var det ju kört. Jag jämniktar jättefint, fast mellan 75 och 80. Jag skulle kunna säga att det inte går så bra för mig men det göra det faktiskt. Med tanke på att jag sitter vid datorn och skriver och pluggar hela dagarna, jag stressar och varken orkar eller har lust att tänka på vad jag får och inte får stoppa i mig. Jag äter kolhydrater både snabba och långsamma (det finns så klart en bra tanke bakom som ändå får mig att välja de långsamma i större utsträckning) och jag säger inte nej om det bjuds på något gott, som i går var det tårta på jobbet och glass när jag kom hem. Ändå rusar jag inte i höjden utan jag känner att jag faktiskt lever helt vanligt, jag går inte och tänker på min vikt hela tiden och jag håller mig ändå sviktande mellan 75 och åttio.

Det är en femma för mycket men vad tusan, det är faktiskt inte 35 kilo för mycket längre så i denna stressiga period så bryr jag mig inte så värst mycket. Jag ska ta tag i det igen, sen.

Idag vägde jag 78,6.

tisdag 2 december 2008

Nu ger jag upp

det blev inte mycket mer än enkäterna gjorda idag eftersom jag fastnade i att försöka hitta information på olika ställen som inte riktigt ledde någonstans. Det kan ha haft att göra med att jag var en aning okoncetrerad också.

Nu är det jag som tar det lungt, äter något lite gott och går till sängs innan nio. En planerad dr housetittning i horisontellt läge innan john blund ska infinna sig. I morgon väntar en lång arbetsdag. Uppgång 5:30, lämna dotter 6:30, jobba från 8:00 och slutar klockan 16:30 på torsdag. Tror jag kommer däcka vid hemkomst och inte göra något på uppsatsen förrän på fredag igen, men sen har jag ju hela helgen på mig! Maken är ledig i helgen så jag gissar att jag kommer få lite mer gjort då än vad jag fick helgen som var.

God natt!

Jag och skrivaren

har polat idag.

Jag skulle skriva ut enkäterna. Jag behövde 55 stycken och varje enkät är 6 sidor lång + ett försättsblad. Jag räknade snabbt ut att om man skriver både på fram och baksidan så sparar jag ju in i stort sett halva kostnaden. Det man tjänar in i pengar och volym förlorar man dock i tid, kan jag lova. Sen att man är ett tekniskt freak gör ju inte saker bättre varken tidsmässigt eller pengamässigt.

Jag började med att kolla inne på "skriv ut" om det fanns någon sån där omsorterad utskriftsordning för det har jag ju sett att det ska finnas. I stället hittade jag ett ställe där man kunde kryssa i fram och baksida, wow tänkte jag, och kryssade självklart i båda rutorna och tänkte "på det här sättet kommer det gå skitsmidigt"

Jag var inte hur dum som helst utan gjorde en provutskrift med bara en uppsättning och den skrev ut som om ingenting var annorlunda ikryssat någonstans. Jag suckade och tänkte att det var väl bara att gå tillbaka till den gamla planen. Jag skrev i att printa ut alla udda sidor först och lät maskinen göra sitt. Den spottade ut papper efter papper och jag stod tålmodigt och glodde på den eftersom jag förväntade mig pappersstopp och att snart få börja sortera om allihopa i omvänd ordning och tjota in dom igen för att ännu en gång kopiera, fast på baksidan.

Efter att en rejäl hög lagt sig uppe i skrivaren så stannade maskinen och jag tänkte att "jaha, då ska jag väl börja omorganisera papprena så jag kan lägga in dom igen" men då höjde papperslådan sig och dom fortsatte spotta ut papper. Nu fick jag lite panik för jag trodde att min fina ikryssning av bak och framsida hade hoppat till verket och att den nu skulle köra alla jämna sidor direkt på nya papper. Det skulle i så fall innebära att jag förutom bortslösat 330 sidor istället för 165, även skulle få stå och försöka sortera in alltihopa med en evighet bakom mig.

Efter att ha stått och varit lite hysterisk en stund så märkte jag att den fortfarande skrev på dom udda sidorna, den var bara lite kinkig i pappershöjden. Jag pustade ut och lät maskinen fortsätta. Den vart klar utan ett enda pappersstopp och jag fick lära mig att 165 sidor är skitmånga sidor. Jag var väldigt glad över det uteblivna pappersstoppsfenomenet för det är inte vanligt förekommande i vårat hem. Jag sorterade om alla papper och körde dom tio enkäter i stöten. Jag hade tänkt rätt i fråga om hur jag skulle lägga in papprena och allt var frid och fröjd förutom en liten detalj. Det här med att det inte var några pappersstopp i den tidigare utskriften var ju för att det inte skulle göra så stor skillnad om det var det. Nej, det var ju nu det var så mycket roligare att köra pappersstopp så det fick den en tre fyra gånger, vilket ändå var väldigt lite mot vad det brukar kunna vara.

Varje gång den fick pappersstopp så var jag tvungen att ta bort alla papper tillhörande en hel enkät eftersom det annars skulle bli helt fel i enkäterna. Det tog bara två timmar att skriva ut enkäterna så jag är ändå rätt så nöjd med min prestation.

Jag är väldigt glad över att inte behöva beblanda mig med skrivaren på ett par dagar nu för jag blir lite uppstressad av dess oförutsägbarhet i fråga om hur lång tid saker och ting kommer ta, om den kommer vägra göra som jag vill eller om jag kommer få leta pappersbitar ända in i kugghjulen.

Nu ska jag bara ägna mig åt datorn vilken bara den kan ställa till tillräckliga problem för ett tekninskt freak som jag!

måndag 1 december 2008

Julmusik som går varm i vårt hem

jag var inne och smurfade runt hos Zizzi och såg att hon hade gjort en liten lista över vilka jullåtar hon hade som favoriter och då blev jag lite sugen på att göra en egen, av olika anledningar. Den första anledningen är för att jag är en sådan sucker för att härma andra och den andra anledningen är för att den verkligen sticker ut och skär sig mot, speciellt, Zizzis kan jag tänka mig.

Jag kan till att börja med säga att jag inte gör en lista i fråga om ettan är bäst för det kan jag inte säga, alla ligger i topp på en delad förstaplats och det är spännvidd mellan dem, promis.

Till att börja med kan jag säga att: ja Lars Vegas, vi har som en liten jultradition att lyssna sönder eran julskiva så det står härliga till, ni är absoluta favoriten och därför placerar jag nu överst:

Lars vegas med Bjällerklang. Jag tycker framförallt om Lars Vegas fina engelska version av sången som då rakt inte stämmer överrens med orginalet.
För att visa bredden i min julmusiksmak så kör vi vidare på Thåström, eller rättare sagt Ebba Gröns "nu släckas tusen människoliv" för att sätta lite politisk stämpel på julen
För att verligen visa på att jag ändå är relativt traditionsbunden person som gillar de gamla härliga visorna så presenterar jag här min tredje förstaplacering: Oh helga natt med Tommy Körberg.

När vi talar om den sången så finns den ju i många fina tappningar, vi för inte glömma Cartmans fina version av den engelska versionen, bara för att visa än mer spännvidd i min julmusikssmak då kommer vi ju självklart in på de fina engelska versionerna av samma sång.

Efter dessa vackra sånger så går jag vidare på tema Lars Vegas igen där de har en helt underbar uppoppad pepparkaksgubbesång som inte heller går av för hackor och en sorglig men vacker sjömansjul på hawaii. De har även en del mellansnack som är ärligt och öppet som Friscos fina julhälsning till alla barn som avslutas med de tänkvärda orden: tänk om tomten inte kommer då, tänk om tomten inte finns, god jul! Dessa ord för en vidare till Southparks fina julvisa, dead dead dead som också är väldigt tänkvärd. För att öppna upp för alla kulturer så kommer även Dreidel dreidel dreidel in här som självklart också kommer från southpark.

Förutom dessa ligger ju de gamla vanliga låtarna som feliz navidad, thank god its christmas, marys boychild och allt det där vanliga uttjatade tjafset som man ändå går igång på varje jul vare sig man vill eller inte, men jag har fortfarande lite svårt för "do they know its christmas" som är så töntig. Lite efterforskning om jag får be, uppblåsta västerländska överbetalda kändisar, tack så mycket!

Sist, men inte minst, utan faktiskt den absoluta favoritmusiken här hemma vid jul är ändå mina egna barns fina försök till att hänga med i julmusiken. När min treåring lallar på olika julsånger med texten helt fel och sonen som rättar, ibland rätt ofta med en egen version, och sjunger för henne, nä ingen julskiva i hela världen slår det, sorry! inte ens ni Lars Vegas, men ni ligger bäst till än så länge.

Solen har gått upp

och jag sitter i köket och dricker en kopp te innan handledningen. Jag satt ända till klockan tre i natt och kämpade med mina texter som jag har en förutfattade mening av att jag kommer för göra om idag.
Jag och Bäääbs talade om det igår då jag beskrev känslan av att inte våga göra något arbete och lämna till handledaren för allt kommer bara tillbaka med tredubbelt arbete ovanpå. Det får mig att tappa sugen mer och mer men jag vet ju ändå att om jag inte gör det nu så får jag lida efter opponeringen, lite som att lika bra att dra bort plåstret nu med en gång eller ta sprutan direkt eller liknande för annars får man bara lida senare.

Jag var nog inte så trevlig i går kväll då jag gick från att ha låtit allt annat (städning, bakning, barnen, maken, sömnen, musiken, bloggen, msn) komma mellan mig och uppsatsen till att inte låta något komma mellan mig och uppsatsen. Så fort maken kommit innanför dörren med Tetzchner (utvecklingspykologibok jag fick låna av Bäääbs) så slängde jag mig ner framför datorn. När maken lite sött kom och pussade på mig i nacken och kom med söta ömhetskommentaren fick han svaret "va, nä, tyst, jag har inte tid, gå och lägg dig, jag kommer sen" och ett litet vift som om han vore en fluga och när barnen kom och drog i mig och tjatade om olika saker som vatten, salva, toalettbesök så svarade jag ungefär samma sak "va, nä, pappa får ta det, gå och lägg dig"

Nu ska jag öppna första luckan i min chokladkalender och hoppa ut i bilen med mina papper som kommer vara helt nerklottrade med "förslag" till ändringar när jag kommer hem igen.

söndag 30 november 2008

vad har jag gjort idag

som hållt mig från att uppsatsa?

Jo jag har städat... fel uttryckt, jag har letat upp vardagsrummet. Jag har hittat en liten fläck vardagsrum som är kantat av kartonger, barnvagn, garderober och tusen videoband och dvdfilmer som inte har någon plats för hyllorna är fulla. Det är tillräckligt stort för att vi ska kunna sitta och adventsfika i eftermiddag.

Min plan var att jag skulle städa på förmiddagen, alltså fram till tolv, för att sedan kunna sitta och uppsatsa ända fram tills fikat vid fem men så blev det inte. Jag har som sagt precis hittat en fläck vardagsrum, nu ska jag hitta köket igen innan jag kan laga lunch och sen är nog klockan fem ska ni se.

Jag blev inte sittande i natt heller för sängen var för lockande men jag har sagt att jag ska vara klar med tolkningsramen och tidigare forskning tills i morgon så då ska jag bannemig vara det. Jag har redan planerat med maken, i morgon får jag sova tills jag måste gå upp för att hinna till handledningen klockan elva. Han tar ungarna själv i morgon så jag kan sitta till fem om så behövs.

Nu ska här diskas och lagas mat, sen blir det blåbärsglögg, glöggte, pepparkakor, lussebullar och julmuffins så det rinner ut ur öronen på mig!

lördag 29 november 2008

Och så har fem timmar gått åt

till partyplaning.

Snacka om flyktbeteende, som downer, den fantastiske mannan så fint uttryckte det.

Nä nu blir det väl att sitta fram till tre inatt och bara jobba på för i morgon blir det ju en massa förstaadventevent här hemma kan jag tänka i form av att proppa i sig en massa kolhydrater och fett.

Vad man är tvungen att göra istället för att skriva uppsats

Den fantastikse mannen med sin fantastiske blogg till lika men klasskompis, har skrivit inlägg om vad man gör istället för att skriva på sin uppsats. Det känns som om detta kommer under i stort sett samma kategori.

Jag har idag, istället för att traggla med uppsatsen, bytt till julgardiner och hängt upp julstjärnor samt att jag har för att kunna göra detta, letat efter prylarna i källaren och på vinden innan jag kunde sätta igång. Jag har satt igång barnen i julbaket och jag har fått ta hand om efterlämningarna efter bakkatastrofen. Här kommer resultaten:

Lussebullar.
Riktigt goda och sonen tappade sugen efter att ha gjort två stycken,
fyra om man räknar med de två jag instruerade honom med.
Dottern tappade lusten att försöka göra formen av lussekatter ganska direkt
så hon gjorde stora bullar med massor av russin på bara,
men vem är jag att hämma hennes konstnärliga anda.


Det blev tre plåtar hjärtan. Jag orkade inte göra mer.
Maken ska ta över när han kommer hem från jobbet.

Jag provade kristyren jag köpte på the English Shop också.
ser ganska fint ut eller?

Nu är jag redo att möta första advent och allt vad det innebär. Men det blir nog att sitta in till småtimmarna och jobba med uppsatsen. Jag får snart besök av Catice också, vi ska planera och doppa pepparkakor tillsammans.

fredag 28 november 2008

Första adventsbestyr, med massa kristyr

På söndag är det första advent och då vill jag faktiskt ha lite fint här hemma med pepparkakor och annat smått och gott (har redan planerat in ett litet adventsfika). Därför har jag, mitt i min tentastress, börjat pilla med baken, alltså bakat och haft mig.

Först satte jag pepparkaksdeg. Det är något av det absolut godaste som finns, strax före pepparkakorna själva, på stegen över saker man inte kan leva utan. Nu pratar vi inte sån där köpedeg eller köpepepparkakor utan mammas goda pepparkaksrecept som är så mumma så det inte är riktigt klokt (äkta pepparkakor med peppar i). Jag kan säga utan att jag själv upplever att jag överdriver, att detta recept är det absolut godaste i hela världen, ja, nä, jag överdriver inte, det är så helt enkelt! Det är en av de där degarna som man inte bara slickar skålen eller visparna när man är klar, det är den sorten som man tar en hel matsked och suger i sig, när den är precis varm och nyfärskgjord. När mamma bakade när jag var liten, tja liten och liten detta beteende sträckte sig upp till vuxen ålder, så brukade jag alltid smita in och ta mig en rejäl matsked innan den åkte in i kylen. Samma sak i år, när jag själv gjorde smeten. Den är god även när den är kall och jag kommer ihåg att mamma klagade över att degen var slut ibland när hon skulle baka, då hade jag och brorsan varit inne med en matkniv och skurit loss stora bitar och mumsat på.

Och helt plötsligt klarnar mysteriet med min övervikt en aning.


Sen bakade vi julmuffins tillsammans, jag och barnen. Julmuffins är muffins med saffran i, också så satans gott så det finns inte mycket att jämföra med, när vi pratar muffins och sockerkakor alltså. Det går förståss inte att jämföra med pepparkakorna, de spelar i olika ligor helt enkelt. Jag krönte de fina små muffinsarna med en liten julprydnad av socker från The English Shop, som jag talade om för bara något inlägg sedan.

Visst är väl tomten ändå för söt där han ligger med benen spretande i vädret?

Sen blev jag arkitekt och husbyggarinstruktör och allt vad man nu kan titulera sig med när man byggt en så vackert hem som det här. Även här blev det lite sockerprydnader från The English Shop.

En fin krans på dörren

En liten tomte som bor i huset, gissar jag, eller så kanske det bara är en liten fluktare, men bränt socker har han i skägget i alla fall.

Och så har någon byggt en snögubbe på baksidan. Det kommer kännas mycket mer realistiskt *harkel* när bomullen kommit fram på brickan och florsockret har fått dala ner från himlen (silen).

I morgon blir det andra bullar:
Lussebullar

och så ska vi grädda pepparkakor så det står härliga till.

Förhoppningsvis kommer jag ha krafter kvar till min uppsats på kvällen, efter att Catice har varit här och snackat party på kvällen.

Shit, hur ska det här gå?

Jag har fått en utmärkelse...igen

"För att hon alltid skriver så brutalt ärligt. Det är också alltid kul att läsa om hennes universitets-upplevelser eftersom det inte är så himla länge sedan jag var där själv."
Av Valerina

Jag har ju fått ett tidigare där Zizzi där hon hade använt dig av formuleringen "inte verkar censurera dig själv". Jag var därför tvungen att fråga ännu en person Catice, om detta var den vanliga uppfattningen och, oj, jag är visst både brutalt ärlig och censurerar inte mig själv enligt henne heller.

Jag har till att börja med bara att säga: oj oj oj, om ni bara visste!!! Om jag inte skulle censurera mig själv eller om jag verkligen skulle bli brutalt ärlig då, ja då skulle troligtvis min bloggs besökssiffra höjjas brutalt och min vänkrets krympa drastiskt, så jag håller mig nog till den nivå jag har idag, men vill ändå säga att: Brutalt (
djuriskt rå, plump, grov, vildsint) ärlig (En ärlig person är en person med en stark benägenhet att berätta sanningen. Ärlighet betraktas av många som en moraliskt eftertraktansvärd egenskap, en dygd) kommer jag nog aldrig att egentligen bli, på riktigt, men vi kan låtsas.

Sju bloggar jag vill nominera blir

Bääääbs
För att det är fint att läsa om hennes liv då vi ändå pluggar tillsammans och detta är ett jättefint sätt att även hålla koll (jag har ju lite av ett kontrollbehov) på henne även efter examen.

Catice
Hon skriver så fint om sitt traggel i jobbsökarlivet och plugglivet och det känns bra att kunna få läsa hennes tankar även när vi inte ses.

Zupermom
Vi ligger ungefär lika på vågen och vi ses inte så ofta så det är fint att få höra hur det går där nere på bonnsischan när inte jag är där och stör friden.

Mipi
Jag tycker om att få se hur det går med svärsyrran, brorsan, barnens kusin och inte att förglömma, deras blivande kusse.

Karl
Ännu en klasspolare som är fin att få hålla koll på även när man inte längre slåss i bänkraderna.

Den där fantastiske mannen
Samma som karl.

Submission
Min kära extramake och barnens extrapappa, gillar hans otroligt träffsäkra kommentarer till de mycket målande bilderna. Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, men i den här bloggen säger bilderna tillsammans med den lilla träffsäkra texten precis allt!

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive