fredag 31 juli 2009

8 5000 000

Okej, huset är skitfint och det är en underbar utsikt och badrummen är asfrächa men... åtta och en halv miljon kronor för ett hus i Åsa... det kunde man inte tro när man gjorde allt för att komma därifrån som ungdom.

Hemnet

När stressen blir för mycket för en

I dag återgick jag till jobbet efter två dagars sjukdom. Visst, man får ju vila upp sig när man är hemma men det biter en i ändan när man kommer tillbaka.
Chefen började med att gå igenom allt som hon tagit under de två dagarna som jag skulle följa upp, sen fick jag högen med missade samtal, högen med anmälningar.

Ett par hysteriska samtal, en akut bilfärd, tidsjagande och hårslitning senare var det eftermiddagsfika. Jag var helt slutkörd. Ville bara banka huvudet i väggen några gånger och gå hem, eller nej, för jag hade alldeles för mycket som skulle göras innan helgen så jag kunde ju inte gå hem. Jag gick till matsalen och svalde ett av de gigantiska pillrena och återgick sedan till fikarummet. De gigantiska pillrena har jag i en plastburk som jag lagt i ena jeansfickan och det skramlade rejält när jag tog mina bestämda steg mot fikarummet.

Jag fick då en knasig idé och hoppade in i fikarummet och började skaka med hela kroppen och ropa:
"vad är jag vad är jag vad är jag!!??"
De andra vände sig och tittade halvförvånade och lite chockat på mig innan jag ropade
"En marackas!!!"

Solaren var nog den som hade roligast åt det tror jag, hon skrattade i alla fall hjärtligt och jag kände själv att jag bara genom det hade fått ur mig lite av mina frustrerade känslor.

Men det var ingen fara, dom fick jag tillbaka så fort fikarasten var över.

onsdag 29 juli 2009

Jag vågade väga mig

jag ställde mig på vågen och den visade precis 91 kilo. Detta var då efter frukost och en hel del tedrickande samt att jag hade lite kläder på mig så man kan kanske räkna bort ett halvt kilo eller så, men det gör vi inte nu.

Nu ska jag komma i form, jag ska vända trenden som jag har kört sedan februari då det bara gått uppåt hela tiden. Jag har problemet med att göra om mina vanor. Jag är jäkligt bra på att köra kortare intensiva pass av dieter av alla sorter som gör att jag rasar i vikt men det funkar ju inte i det långa loppet. Jag måste ta bort allt sött från vardagarna, äta regelbundet och röra på mig. Endast ha en dag då jag tillåter mig själv att äta godsaker men då i måttliga mängder.

Ja det där lät ju jättebra och när jag sitter här så känns det helt rimligt och som en plan som kan fungera för mig att gå ner i vikt men det är ju inte första gången jag
lagt upp den här planen åt mig, så varför funkar den inte.

Framförallt funkar den inte eftersom jag inte följer den.

Bara i dag har jag satt i mig två bitar Toblerone och i går satte jag i mig än fler Toblerone samt två glassar. När jag jobbar sköter jag mig i fråga om småätande men när det kommer till maten så går det sämre. Jag orkar inte ställa mig och laga matlådor på kvällarna så jag tar det jag får tag på vilket oftast är fet och onyttig mat. Det är sen när jag kommer hem och är helt slut, sätter mig framför dumburken när barnen gått och nanat, som suget kommer. Då sitter jag med mitt te (som jag klarade mig med förr i tiden) och smaskar på choklad till.

Självklart vet jag VAD jag ska göra frågan är bara HUR!

Skriva matdagar har ju varit en grej, men jag funkar inte så bra med det eftersom jag då inte skriver när jag inte skött mig, jag skriver ju bara när jag skött mig och sen skriver jag mer och mer sällan och plötsligt skriver jag inte mina matdagar längre eftersom jag inte sköter mig överhuvudtaget.

Tips och råd är välkomna, även om jag säkert redan kan många av dom, men jag behöver bli påmind.

Jag skulle vilja gå ner till 75 kilo tills jag ska åka på Egyptenresan, det är 20 veckor till dess. Om vi räknar på att jag behöver gå ner 15 kilo så innebär det att jag bara behöver gå ner 0, 75 kilo i veckan (bara och bara). Jag kommer ha mina vägdagar på fredagar så jag väger in mig på nu på fredag men jag kommer ju ligga någonstans i runda slängar drygt 90 kilo. För att klara av att nå målet har jag satt upp delmål:
Den 28 augusti bör jag ligga på 87 kilo
Den 25 september bör jag 84 kilo
Den 23 oktober bör jag 81 kilo
Den 20 november bör jag 78 kilo
Den 20 december bör jag 75 kilo

Så får vi se om det går något bättre den här gången eller om det ska skita sig igen. Jag saknar verkligen min gröna kjol...

Det är inte rättvist



Jag skröt ju över hur små och söta dotterns tabbleter var när hon fick medicin. Här är min, jämförd med samma tabletter som hennes var jämförda med. Hur jag än sväljer dom så känner jag dem i halsen, som att svälja en hel jävla gurka!

tisdag 28 juli 2009

Ups, det blev visst Egypten igen.

Lite dyrare den här gången men nu är vi ändå dubbelt så många ändå, barnen ska med. Hurgada, lite mer känt ställe men nytt hotell, Sonesta Pharaoh Beach Resort. Från början skulle det bli ungefär 15 000 kronor för oss tillsammans men med alla tillval slutade kalaset på närmre 25 000, eller slutade och slutade, vi har ju inte ens kommit iväg än.

Här sitter jag och skolkar

Känns det som i alla fall.

Jag har kört maratonpass på jobbet sedan jag började och med andan i halsen har jag skyndat runt med min såriga kropp. det har svidit som tusan på benen och nu senast på magen också och i morse såg jag att lillfingrets mastodontkoppa har fått en kompis på grannhandes tumme och då kände jag att Viktoria på kontoret har rätt, jag bör ringa läkare. Jag har ju kännt en tydlig smärta i det fingret som är som mest anfrätt också (går att beskåda här:)



Ett finger efter en dispyt med en köttkvarn.
eller nej, svinkoppor var det visst.

Alltså inte en sån där svidande smärta som man kan tro när all hud är bortfläkt på fingret, utan en värk som i benet och framförallt i leden. Detta spred sig sedan så jag hade en värk ända upp till handleden. I förrgår hade jag ont upp till armbågen och i går började jag även känna av det upp till axeln. Mycket oroande. I morse var denna värk borta men hade ersatts av en otrolig trötthet. Det värker nu i hela kroppen, mina ben har ökat i vikt till minst 50 kilo styck och mitt huvud är fyllt med cement.

Jag ringer till vårdcentralen för att få en tid och när jag beskriver alltihopa så tycker hon det låter lite otäckt och vill att jag ska komma in snarast. Jag fick en tid så jag kunde komma till läkare för att kika. Svinkopporna är nu konstaterade men läkaren kunde då rakt inte dra någon koppling mellan streptokocker i huden och streptokockinfektion i kroppen utan tyckte att det lät konstigt. Men han tyckte i alla fall att jag borde hålla mig borta från folk och helst jobba hemmifrån. Känner att det är lite svårt att göra det med tanke på sekretessen så jobba hemmifrån blir det inte.

Det är alltså legitimt för mig att sjuksriva mig men inte av den anledning som jag känner att jag behöver sjuksriva mig eller, jo, för man får ju sjukskriva sig själv när man mår dåligt men det är ju inte bekräftat och är det inte bekräftat så är det ju inte legitimt, eller?

Jag kommer i alla fall vara hemma i morgon, känns helt overkligt.



måndag 27 juli 2009

Kommunens bilar försöker idiotförklara mig

Och nej Magnuz, det är inte för att jag är kvinna.

Jag skulle på hembesök i dag och gick med raska steg till receptionen för att hämta ut poolbil 2. Tar nyckeln och går pigg och glad till bilen, öppnar den, sätter in nyckeln i tändningslåset och ska vrida om men, det går inte. Det är bomstopp. Jag försöker och försöker och är snudd på att bruka våld. Vill tillägga att jag kört denna bil många gånger tidigare och har aldrig varit med om liknande. Till slut ger jag upp, tar nyckeln, låser bilen och går in till receptionen igen.

Väl inne beskriver jag problemet varpå receptionisten ser förbryllad ut och säger att det kan ju hända att det blivit något förslitning. Jag fick den andra nyckelt till bilen. Lite mer stressad och förbryllad tar jag mig ut till bilen och hoppar in igen för att göra ett nytt försök. Samma sak upprepar sig och nu börjar jag bli heligt irriterad. Går kommer in igen och förklarar att samma problem har upprepat sig.

Ja då måste det väl vara något fel på bilen så säger receptionisten och ger mig nyckeln till poolbil tre istället. Tackar tackar. Nu går jag ut till parkeringen än mer stressad och behöver jag berätta att det har regnat under hela historiens utspelning samt att det är en bit att gå för att komma till bilen. Jag går till poolbil tre som är en mycket större och nyare bil än tvåan. Jag hoppar in i den stora bilen och sätter i nyckeln i tändningslåset. Jag tar ett andetag, ber en liten bön till vad som än kan lyssna och vrider om. Det går. Hurra! Men, inget händer, det låter inte som om det tänder.

Displayen lyser, radion är på, allt indikerar på att bilen är igång men jag kan inte höra någon motor. Hm, tänker jag, det är ju en rejält ny bil, vem vet, motorn kanske brummar så tyst att man inte hör den, så jag provar. Jag lägger i backen och försöker backa bilen. Då kommer svaret, bilen är inte igång. Jag vrider tillbaka nyckeln och provar igen med att vrida om för att starta men inget händer, mer än att radion går igång. Va fasen! I ren frustration och kraftig irritationsattack svär jag åt bilen och alla bilar i hela universum och undrar vad det är för fel på världen. Jag öppnar handskfacket och börjar bläddra i instruktionsboken.

Känns bra fånigt att leta i instruktionsboken på hur man startar bilen, men men. Jag letade även en liten stund efter om det kunde finnas någon knapp vid tändningslåset, men nej. Jag bläddrar några varv i boken och kommer till "tändningslåset" och läser något i stil med " är det trögt att vrida om nyckeln eller går det inte alls, så kan det vara rattlåset. Vrid lite på ratten så släpper det"

Ah, tänker jag. Detta ger ju svar på vad problemet med den första bilen är, varför då sitta här och försöka få till den här satans bilen när jag kan starta den andra. Jag hoppar raskt ut ur bilen och springer in igen. Nu har jag hållt på i en halvtimme med att bara försöka komma iväg med bilen och då var jag redan en kvart sen när jag började, det betyder att jag vid det här laget var ganska exakt skitsen!

Jag kommer in till receptionen med nyckeln i högsta hugg och säger uppgivet "Jag tror att poolbilarna har något emot mig" (för er som hänger med i svängarna så var det poolbil ett jag svärnitade mig igenom hela stan för någon månad sedan". Jag får då till svar "alkohås" jaha tyckte jag, det hade ju varit en intressant information att få innan jag gick ut för att försöka starta eländet. Jag fortsatte då med att säga att jag nu visste vad det var för fel på poolbil två och fick då, innan jag hann gå in på det, svaret "rattlåset" Nu tyckte jag att dom kunde ha varit lite snabbare med informationen så jag sluppit springa fram och tillbaka så många gånger. Receptionisterna flinade lite. Vad jag förstår så satt en av dom inne med alla information men hon hade suttit i telefon varje gång jag varit inne tidigare, och hade nu i efterhand lagt sig i problemet.

Nu fick jag i alla fall poolbils tvås nyckal, gick ut, juckla lite med ratten och startade samt körde iväg. Låt mig säga så här, jag fick inte jobbet utifrån mitt bilkunnande!



Just nu försöker jag övertala min man att vi ska åka på solsemester i vinter igen (eftersom jag inte haft någon semester att skryta om nu i sommar), tillsammans med barnen och det går ungefär lika bra som att starta poolbil tre, radion går igång men motorn startar inte riktigt.

söndag 26 juli 2009

Äckelstereotypt


Hur många tjejnamn tror ni fanns bland lastbilarna?

Vad för ofog


Kan lisebergskaninen ha gjort? Eller är det ett konkuransknep från skaras sida?

Tamfisk


På skarasommarland är fiskarna så tama att de äter direkt ur händerna på en.

Vi är på en av sveriges största vattenparker


Och dottern tyckte duschen i omklädningsrummet var roligast.

Tack för en sömnlös natt


Detta kylskåp har kvartsintervaller. Först en kvarts tystnad då man somnar in, sen en kvarts högt brummande som kan väcka en björn i ide. Om man nu ändå lyckas anpassa sig och somnar trots oväsen så avslutas det hela med ett rejält klonkande. Jag trött? Nej då! Pigg som en lärkjävel!

lördag 25 juli 2009

Sonens skapande


Detta är general grievous bror, eldis.

Inte så goda


Men snygga slushisar

Ännu en lång resa


Och baksätet är fyllt av drivor med leksaker.

Felhörning


Pappa, kan jag på skinka tack? Ja, du kan få skinkattack!!! Och sen utbröt hysteriska små rop blandat med skratt. Incidenten upprepade det sig tills mamma fick nog och såg till att dottern fick skinka.

fredag 24 juli 2009

Ingen mer barnmisshandel

När dottern fick diagnosen svinkoppor så fick hon även penicilin. Penicilin är inte ett roligt läkemedel att ge små barn. Oftast får men det i någon vit sörja som luktar frukt oc godis men som uppenbarligen smakar gift, för barnen vägrar ta det. Ketchupmamman har uttryckt sina känslor kring medicin till barn på ett mycket kort och koncist, men otroligt bra sätt, jag kan inte beskriva det bättre.

När vi skulle få medicinen tog jag därför en chansing och frågade om det möjligen fanns tabletter för fyraåringar och hör och häpna, det fanns det.



Små söta miniatyrtabletter.


Dottern sväljer dom hur lätt som helst och trollar varje gång. Lägger tabletten på tungan, tar en klunk vatten, öppnar munnen, sticker ut tungan och säger glatt BOTTA!

Inget mer springa efter, hålla fast, tvinga i, skrikande barn, kräkande barn, hysteriska barn. En lättnad!

torsdag 23 juli 2009

Varje steg jag tar...


Tack älskade dotter för gåvan. Svinkoppor skulle jag tro. På yttersidan av låret (och plötsligt blev bilden lite porrig) så jeansen skaver upp såren för varje steg jag tar. Vi får väl se hur jag löser det i morgon.

onsdag 22 juli 2009

Dottern håller på att lära sig säga R

Jag har börjat köra lite spontana ramsor för henne, så här lät det på väg mellan dagis och fritids:

Jag: Rrrrrumpnissarrna rrrrullarrrr sig i grrrräset
Dottern: jumpnissajna jullaj sig i gjäset

Jag: Rrrrrallyförrrrarrrren rrrrockarrrr rrrroligt
Dottern: jallyföjajen jockaj joligt

Jag: Rrrrutiga rrrrromarrrre rrrrusarrrr rrrrrunt
Dottern: jutiga jomaje jusaj junt

Jag: *suck*
Dottern: Äj lektionen slut nu mamma?

Barnläkaren trodde det skulle ha släppt innan sommaren tog slut, det börjar dra ihop sig nu...

tisdag 21 juli 2009

God morgon SJ


Första dagen efter semestern och tågen är ersätta av bussar. Informationen är fruktansvärt dålig till både resenärer som personal. Nu sitter jag i alla fall på en ersättningsbuss som inte ens lämnat örebro vid den vid jag vanligtvis brukar anlända till kontoret.

måndag 20 juli 2009

Snart


ska jag skörda inne på farmville!

Cool logga


Göteborgare har härlig humor.

Farväl för i år, västkusten


Vi avslutade med ett snabbt dopp som var kallt och blåsigt. När jag pekade ut alla brännmaneter blev barnen hysteriska och vi fick sluta bada. Nu kanske saknaden inte blir så stor tills nästa gång.

Sovmorgon


Efter en sen kväll med ett hårt pass på liseberg trynar ungarna lätt till efter nio.

söndag 19 juli 2009

Tack ester


För en perfekt avslutning på en perfekt dag. Perfekt lisebergsväder med lagom trängsel, sen en sen middag i kungsbacka på esters bar och lounge. Nu till det lilla hyrda rummet för en sista natt innan hemfärden.

Att man måste åka ända till liseberg


För att få sig en ordentlig crispy

Jävla smhi


Dom hade ju lovat regn! Nu fick vi ju perfekt lisebergväde och allt vad det innebär i köer!

Bildbevis


Jag har fått bada i havet i år, även om det nu inte innehöll så mycket dyk och dyl utan mer: titta barn, tång, krabba, manet, vass, sjögräs. Snacka om upptäcksfärd.

lördag 18 juli 2009

Abstinensen har varit svår


Men nu har de äntligen funnit en tv

Är dom synska?


Funderar på att gå in och låta dom gissa

Vad tror ni jag hörde?


Dottern sitter och sjunger: det är stjärnor i hans knopp. Vi hörde något helt annat och snart var en amatörutredning i full gång!

torsdag 16 juli 2009

Och självklart


Har dottern svinkoppor så ingen av alla vi skulle bo hos vågar släppa in oss. Hoppas vi får skryta om vackert väder i alla fall. Hittills har jag överlevt veckan från helvetet, några dagar till ska jag nog kunna klara mig.

Toto


I dont think we are in närke eny more

Nu börjar semestern!


Och molnen välkomnar min ledighet, min väl behövda ledighet!

söndag 12 juli 2009

Spänningen i mitt liv är tillbaka igen

Jag fick tillslut tag på min man som gömt sig i den danska vildmarken. Där fick jag tipset att ringa släktens elektriker. Han bad mig göra det jag redan gjort, kolla alla proppar. Efter att jag kikat på de där tre propparna som min pappa redan bett mig titta på så kunde vi konstatera att det inte var någon ström alls i en av dessa, en av faserna som de så fint heter. Jag ska då ringa till Eon för då är det deras grej att ordna, felet är inte hos oss utan hos dom.

Jag ringer och får prata med en snubbe. När jag förklarar problemet för honom så suckar han väldigt trött och säger med en väldigt nedlåtande röst att visst kunde han skicka ut en sån där elektriker som skulle kolla, men, om det nu skulle visa sig att problemet visst var hos oss och inte hos dom så skulle vi få betala 3000 kronor.

Här lackar jag ur rejält! Jag säger att det tycker jag låter som värsta utpressningen att säga på det sättet som han gör. Tre tusen är mycket pengar och det är inte alla som vågar låta dom skicka iväg en elektriker, på det sättet kan vissa gå runt med ett elfel länge eftersom de känner sig hotade över situationen. Då lackar han ur och samtalet förvandlas till ett töntig bråk som slutar med att jag säger att jag nog vill prata med elektrikern igen innan jag vågar mig på att gambla med eon.

Jag och maken bestämde sedan att vi skulle satsa och köra så jag ringde upp igen och sa att vi körde på elektrikern. Den här gången var snubben mycket trevligare och tillmötesgående (samma snubbe) han kanske kommit på att hans sätt att tala med mig inte var det bästa tidigare. Vi kom i alla fall överrens den här gången och han var inte nedlåtande mot mig en enda gång.

Ett par timmar senare stod en elektriker på verandan och ringde på klockan. Han kikade snabbt runt och hittade ett gammalt plomberat skåp. Däri fanns felet. Det var alltså utanför mitt område att överhuvudtaget kunna komma åt då skåpet var of limit för mig. Vi slapp undan de tre tusen lapparna och nu slipper man använda ugnen för att tända lamporna i köket. Jag känner mig trygg och jag kanske kan sova gott i natt.

Helgen har inte varit utvilande för mig, den har varit hektisk, kaotisk och uttröttande. Ska bli skönt att komma till jobbet och vila upp sig i morgon.

Vi hade i alla fall inte tur med vädret

Festen i går var väldigt trevlig och rolig. Jag hade ju kollat av ganska många personer om de ville komma och grilla med mig och det axplock som dök upp var spridda, vilket var riktigt intressant. Mia och Jocke från min overallsbekantskapskrets kom, Martin från gamla klassen tillsammans med sambon Fia samt Valerin... förlåt Åsa och Ita_g... förlåt jag menar Marita från viktsnack. Ingen kände någon över gruppgränserna förutom jag som var som en litet spindel i nätet.

När vi skulle äta så tänkte jag på det och var lite oroad över hur det skulle gå. Lite stelt och försiktigt var det från början men det släppte sedan och mot slutet så satt alla och diskuterade friskt allt från kulturen inom hörselskadeade och hörande grupper, skolan, utbildning och annat spännande.

Jag hade ju varit väldigt stressad hela dagen och sprunigt runt och haft mig för att få till allt innan festen, jag hade jagat proppar och jag hade lagat potatissallad, samt använt mitt, Åsas och Maritas kloka huvud till att skapa en mycket inovativ kreation för att undslippa regnet när vi grillade.

Den inovativa lösningen från höger


Från vänster

innifrån

Under kvällen märkte vi spännande saker som att man kunde tända lampan i köket med ungsvredet men satte man igång vattenkokaren slockande lamporna igen. Fläkten startade om man drog ur en av propparna och lampan inne på toaletten lös så svart att man endast kunde se lite glöd längst in vid sockeln. Allt detta hade gjort mig en aning stressad och nervös men när maten var äten och vi hade dukat om till vardagsrum så slappnade jag av en aning. Då hade jag druckit två öl, en san fransisco och Mia blandade ihop en B52:a. Sen gjorde jag en white russia och efter det tappade jag räkningen.

Det var så behagligt att bara sitta och snacka skit med de andra och jag hade inte en tanke på hur mycket jag drack. Inte förrän jag reste på mig märkte jag hur ostadiga mina ben var. Det sa bara pang och så var jag apkalas. Vid ettiden eller var hon kanske två, jag har inte som helst koll, så bryter vi i alla fall upp och det bestäms att jag ska sova på Mia och Jockes soffa för huset kändes allt för osäker för lilla mig.

I dag är jag trött och rådvill. Någon elektriker där ute som vet vad jag ska göra? Blir nog att äta ute i dag.

Jaha


Och nu har det fina vädret mage att titta fram!

lördag 11 juli 2009

Det är kul


Att ta på sig själv. Mycket snack och skratt. Grillningen har flyttat till vardagsrummet.

(känner att detta inlägg bör förklaras lite grann, det blir lätt att man skickar iväg konstiga inlägg när man har en mobil enhet och tullat lite för mycket på flaskorna. Jag satt och tog kort på alla och en var på festen varpå någon sa att dom ville att jag skulle ta på mig själv, vilket jag då gjorde med smekande rörelser över kroppen. Detta var så klart inte vad dom menade utan att jag skulle ta kort på mig själv. Här gör jag det och har ännu inte skrattat klart över reaktionen som blev när jag "tog på mig själv")

Hur man löser en strömlös toalett

inför finbesök

Det finns en gud

Och han/hon/den/det hatar mig!

    • Jag planerar att åka till stockholm

    • då är alla upptagna som bor där

    • Jag planerade in en grillning i stället.

    • Då pissar det ner från himlen

    • Jag löser det genom att jag få tag på Magnuz som kommer tidigare och hjälper mig med att installera en provisorisk taklösning på verandan

    • då går strömmen delvis i huset

    • maken svarar inte telefonen

    • jag har nu ägnat över en timme att gå igenom alla proppar, problemet kvarstår

    • elbolaget har inget telefon jag kan komma fram till på en lördag
Vad gör jag

Jag kör ändå...

Ingen ska vara förvånad om en lokal naturkatastrof har inträffat just hos mig, jag står med trasigt hus, sjöar av vatten, trasiga kläder och delvis bränt hår och jag vänder ansiktet mot himlen och skriker (som vilket tuff actionhjälte som helst)

IS THAT THE BEST YOU CAN DO!?

Just nu...

... önskar jag att vi hade byggt den där inglasade verandan

... funderar jag på om jag kan göra en spontan (läs desperat) lösning som involverar presenning och snöre.

fredag 10 juli 2009

invisible and silent

Jag måste bara säga det här och nu.

Jag har en ny favoritlåt som jag håller på att lyssna sönder.
Den är stark tycker jag och berör mig.
Låtar som berör mig kan jag lyssna på hur mycket som helst.



Vill bara säga att jag inte upplever att videon är relevant till texten, men lyssna och njut!
Det är sånt här som ger mig skrivarpassionen, ska försöka få tid till mitt skrivande i veckan så får vi se om en ny novell om ett par som långsamt glider isär kommer att uppstå.

I'm tricked by your smile
want to be forgiven
waiting for the battle
aching for belief

but your answer is wrong
and my spirit is broken
like choirs in the winter
singing out of key

I am silent
invisible to you
while I count the days gone by

I am silent
invisible to you
while I shape the things to come

I try so hard
to fight for an illusion
holding my breath
biting my tongue
I try to cope
so give me a reason
I'm waiting for help

I'm trapped by my guilt
want to be forgotten
tired of the noise
aching for relief

but your anger is gone
and my silence is golden
like fires on the water
drifting out of reach

I am silent
invisible to you
while I count the days gone by

I am silent
invisible to you
while I shape the things to come

I am silent
invisible to you
while I count the days gone by

I am silent
invisible to you
while I shape the things to come


I am silent
invisible to you
while I count the days gone by

Vikten ligger stadigt

Hur har jag skött mig den här veckan?
Inte alls.
Jag har varit rent utsagt trotsig mot mina egna satta mål och regler.
Det har varit pizza, och då inte en försiktig sådan utan en hel pizza med massa feta saker, till och med béarnaisesås på. Jag har ätit på McDonalds, jag har druckit läsk, jag har inte gått mina rundor på lunchen (fast jag har ändå lyckats med att komma upp i stegen, det imponerar mig).

Källa: Stegklubben

Jag bävade inför att ställa mig på vågen och tänkte att nu har jag säkert kommit upp till nittio igen, fan också.
Men då ligger vikten på 88 fortfarande.

Den vikten var lättare att ta den här veckan än förra veckan då jag faktiskt hade skött mig, nu var 88 nästan som att ha fått ett minus på vågen. Ja, hur ska det gå för mig med det här med vikten, det är ju något man kan undra.

Jag tror jag måste tukta den där upproriska fjortisen som bor inom mig som försöker få mig att tro att jag på något sätt hämnas på världen när jag äter socker.

I morgon är det grillning med kalorier utan tanke, på söndag är det jag och joggingskorna.

Ahmähvafan!

Källa: smhi
Nu har ju det fina vädret flyttat sig till söndagen.

torsdag 9 juli 2009

Om Pet shop boys skulle göra entré

Ketchupmamman och hennes man har filosoferat kring vart Pet shop boys skulle göra entré i just deras hem och undrar vart dom skulle göra entré i andras hem. Med tanke på den relativt oroliga tanken på att Pet shop boys faktiskt skulle göra entré här hemma (relativt lägger jag till då det nog skulle vara mindre troligt att en rosa drake med gröna prickar som heter Kristin skulle göra entre och då blir detta ändå relativt troligt i jämförelse) gör att jag inte låser vid de troligaste scenariot utan istället siktar på det mest spännande scenariot.

Med hundskall i bakgrunden tillsammans med polissirener
och skrammel från bestick skulle de plötsligt materialiseras
i äkta åttiotalspopvideoanda
samtidigt som de liksom hoppar ut ur actuallyskivan
i vårt svarta gigantiska skivskåp.
De skulle båda bära smoking, se allvarliga ut
och det skulle inte dröjja länge förrän inledningen till
love comes quickly tar över ljuden i rummet.


Tja, ungefär så skulle det väl gå till skulle jag tro...

Trodde dom utrymt


Men när jag lyfte kröp de fortfarande omkring. Då beslöt jag mig för att vänta lite till.

Jaha, nähä

Det är inte roligt att ha rätt jämt...

Korrekt beslutat


Att ha ta after work i går och städa i dag!

Maken bad mig om en sak

att slänga all isolering som låg under verandan eftersom soptunnan inte ens var halvfull. Visst, nu på morgonen går jag ut för att fixa detta och då visar det sig att det är ett getingbo i högen.

Tack för den morgonchocken!

onsdag 8 juli 2009

sova tidigt i kväll...?

Nu loggar jag ur, går och äter lite. Sen kryper jag nog ner innan tio, slötittar lite på något på burken innan jag följer med John Blund mot nya äventyr.

Jag är lite osäker på om jag kommer hålla detta, men jag gör i alla fall ett gott försök här och nu




*klick*

Ser oroväckande ut men det kan gå

Fortfarande regnfritt på lördag, men det är verkligen inramat av regn regn regn hela torsdag, fredag och söndag, som en egen liten oas. Vi håller tummarna!

Tack Martin!


Nu kan jag mobbeblogga

Nu har jag skaffat ny mobil

Det blev persikan, av flera anledningar.

Till att börja med så vann den ju omröstningen här inne men jag var nog mest inne på den från början själv också.
Den hade inte lika glansig yta som den svarta och därför tror jag inte att den blir lika flottig som den svarta. Den silvriga gick jag nog aldrig riktigt igång på. Försäljaren tyckte nog att persikan också var lite snyggare men han skulle aldrig ha den själv, tror jag. Försäljarna och försäljaren förresten, vi hann nog gå igenom alla utom en anställd på hela bygget, rent komiskt.

I går satt jag i alla fall med min mobil och försökte få igång mobilbloggningen. Det skulle ju gå med bara några få knapptryckningar sa dom på både blogger och i beskrivningen. Beskrivningen gick dock inte närmre in vilka knapptryck det gällde. Jag tryckte och fipplade och hade mig och jag kan säga att go@blogger.com anser inte min mobil att man kan maila till.

Helt plötsligt lyckades jag men då råkade jag starta en helt ny blogg i bara farten.

Vi får väl se om jag får något genombrott i frågan, måste erkänna att det här får mig inte att sluta känna mig som en teknisk idiot.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive