fredag 28 februari 2014

Jobbet som inspiratioinskälla

Bild lånad från Movie writer nyu

Idag skickade jag in mitt bidrag till novelltävlingen "Haunted house" som sidan Swedish Zombies hade hand om. Sista anmälningsdagen var idag.

Inte det bästa att göra på kort tid när man dessutom är helt ur form och sjuk, men bättre med något än inget alls.

Novellen jag använde är den första i en serie som är baserad på min arbetsplats. Jag skrev om det tidigare, hur inspirerande det var att jobba på ett ställe med flera stängda, utblåsta och döda våningar där man kan känna historierna skrika från väggarna. Igår hade jag med mig ett första utdrag av novellen till jobbet och flera läste. De tyckte det var roligt och skrattade en del åt saker de kände igen. Huvudrollsinnehavaren satt och nickade igenkännande när hon tyckte jag fångat henne i texten.

Då var det en av kollegorna som tyckte att det skulle vara roligt om jag skrev en blogg om hur det är att jobba på ett socialkontor. Ingen skulle tro att det faktiskt är som det är att jobba inom socialtjänsten. De knasigheter som man råkar ut för, humorn som är rå men hjärtlig, mestadels hjärtlig och bara rå ibland. Incidenter som får en att undra vad det är man egentligen håller på med.

Jag tycker så klart idén är väldigt rolig men när man jobbar under sekretess blir de bästa historierna hemliga ändå så det blir tyvärr inget med det. Däremot kommer jag nog fortsätta med min fiktiva novellsamling, där det enda äkta är de anställda och huset. Resten lämnar vi därhän, där de passar bäst - i ett låst arkivrum.

söndag 23 februari 2014

Apropå förra inlägget


I slutet av nittiotalet var jag i England med mina föräldrar. Vi var på en kulturell resa skulle man kunna kalla det. Vi skulle gå på teater helt enkelt. Vi hittade då en som hette - the complete workes of William Shakespeare. Vi trodde vi gick på ett djupt kulturellt mästerverk och döm om vår förvåning när vi satt och garvade oss tårögda. Jag hittade en nyare upplaga av denna på Youtube, många av skämten som jag minns saknas, men det mesta verkar vara med.

lördag 22 februari 2014

En enda bok

Bloggjerksfrågan hos Annika idag är en riktigt svår nöt att knäcka.

Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?


Jag läste frågan igår, funderade över den, sov på det, funderade lite till. Först tänkte jag på alla de böcker jag redan läst och grubblade över vilken av dem jag kände att jag skulle kunna läsa igen, igen och igen. Den oändliga historien vet jag att jag skulle ha svarat som liten för den lästa jag nog tjugo gånger mellan ålder tio till femton år. Var jag rastlös kunde jag bara lyfta den och sträckläsa och falla in i historien. Idag är det inte samma sak, men det borde ju finnas någon bok jag känner så för idag.

Jag kunde inte hålla mig utan gick ut och läste några av de andras bloggar i ämnet, för att se hur de tänkte. Ja, fusk på min ära, men det handlar faktiskt om RESTEN AV MITT LIV.

Då snubblade jag över ett svar hos Mrs Calloway - bibeln.

Jag är inte troende men det är ändå en bok som skulle räcka länge, som är skriven av väldigt många
författare och den innehåller kärlek, svek, våld och elakheter. Ja, ett riktigt mästerverk. Jag läste även svaret på en av de som kommenterat bibelinlägget och insåg att det fanns en ännu bättre bok som Jenny påpekade nämligen Shakespeares samlade verk.

Jag har mitt svar, stulet men ändå mitt. Den bok jag skulle få klara mig med resten av mitt liv är alltså Shakespeares samlade verk, må vi trivas ihop - as I know i will.

torsdag 20 februari 2014

Like magic

Jag har en mycket känslig hud - an understatement.
 Jag får såriga utslag över hela kroppen om det är för varmt, för kallt, för torrt, för fuktigt, för stressigt, dålig kondition, förkylningar - you name it. Det finns alltid en ursäkt för min hud att bryta ut i en klifest utan dess like, som får mig att klia blodbad i sömnen om nätterna. Kroppen är väl en sak, man kan ändå gömma de blodiga slamsorna under långärmade kläder. Det blir däremot mycket jobbigare när skiten sätter sig i ansiktet, vilket den gör allt för ofta.
Ogod morgon
  För två veckor sedan såg jag ut så här när jag vaknade om morgnarna. En skorpa drygt en millimeter tjock som gjort att jag knappt kunnat öppna ögonen. Torrt fnas i hela ansiktet som kliat och irriterat och gjort att jag haft små hudflingor på kläderna hela dagarna. Det fnasiga som ramlat av har lämnat sår efter sig. Det enda som hjälpt mot detta har varit starka kortisonsalvor som tunnat ut huden och som är riskfyllt att ha runt ögonen eftersom det kan förstöra synen. Inte nog med det, det svider som eld också. När man dessutom arbetar på socialkontor och träffar människor i samtal hela dagarna, kan ett sådant utseende få en att känna sig lite dålig till mods. Utslagen har dessutom påverkat ögonen på ett sådant sätt att de runnit nästan dygnet runt.

Min chef sa helt plötsligt, när jag kände att jag höll på att ge upp psykiskt, att hon också haft liknande problem för flera år sedan. Hon hade hittat något som funkade, nämligen:

Rengöring, ansiktsvatten, fuktbehållare och mjukhetskräm
Nimue.

Nimue köper man inte på apoteket, det är inget man skaffar genom läkares rekommendationer. Man inhandlar det på skönhetsbutiker och det är svindyrt. Lätt skeptisk men desperat var jag beredd att prova vad som helst.
 
Jag började med att köra med bara peelingen och mjukgörande i tre dagar. Peelingen är ingen skrubb utan en som är uppbyggd av enzymer som luckrar upp den döda huden. Svullnaden gick ner på bara en dag och kakan runt ögonen försvann på fyra. Efter en knapp vecka var jag bara lite torr runt ögonen och jag kunde öppna ögonen direkt vid uppvaknande utan att näst intill gråtande massera igång ansiktet med hjälp av fuktgivande krämer.

 Nu har jag använt det i två veckor och det syns knappt några spår av den hemska ansiktsmask av eksem och hudkakor. För mig var detta värt varenda krona för nu kan jag möta människor utan att oroa mig över att de tror att jag har en smittsamt dödligt sjuk. Snart ska jag våga mig på att prova smink igen och jag kommer gå på min chefs rekommendationer där också, för hon har fler tips på lut.

Vem vet, snart kanske jag är redo att ta ett nytt författarporträttfoto vilket dragit mig från att göra - av förklarliga skäl.

tisdag 18 februari 2014

Min vår

Jag sitter med huvudet böjt över datorn större delen av dagarna, men det är sällan jag hinner vara här inne och skriva - tyvärr. På jobbet skriver jag utredningar och journalanteckningar och hemma skriver jag på noveller eller romaner. Om jag inte fick någon utdelning hade jag nog inte varit lika ihärdig som nu, eftersom det känns som om jag inte gör annat än skriver och skriver. Men, utdelning blir det.

Fortfarande under arbete, men så lik slutet som det kan bli för tillfället
(Förhoppningsvis) Först ut är Alvhilda som jag gör det sista i, fortfarande. Det är mycket innan allt är på plats. Egentligen skulle hon varit sjösatt i dagarna men nu sitter jag med den sista korren istället. Förhoppningsvis kommer hon vara färdigkorrad till slutet av februari/början av mars så att hon kommer ut i slutet av mars.

Bild lånad från Whildeanska vårens facebooksida
Den 12:e april kommer den Vhildeanska våren ut. Det är en novellantologi med 113 medverkande som skrivit noveller om kärlek och erotik. Jag är med på ett hörn här. Det är ett väldigt litet hörn kan jag erkänna. En av mina kortare texter där jag bygger mycket på genus och förväntningar.

Bild från Andra världars hemsida
Bångstyrig, en novell i steampunkanda, kommer publiceras i Andra Världars Steampunkatologi 26: april. Den kommer släppas samtidigt som Andra världars bokmässa i Jönköping samma datum där jag kommer stå och sälja alla tre böcker, så ni är hjärtligt välkomna att hälsa på mig.

söndag 16 februari 2014

Doktorsfikat är slut

 Igår hade jag ett sent födelsedagsfika. Eftersom vi bygger om kan jag inte bjuda alla jag känner, även om jag så gärna skulle velat, men den skara som kom verkade i alla fall trivas. Eftersom jag snöat in så mycket på Doctor Who på sistone hade jag ett litet tema.
 Jag var själv klädd i fluga och hade mitt fina DW-halsband på mig. Strax innan märkte jag att den berlock som jag fått av min svägerska i förskottspresent passade mycket bra på DW-halsbandet. Alla kanske inte ser kopplingen, man bör ha tagit sig en bit in sjunde säsongen för det ;)

Jag hade inte legat på latsidan inför kalaset, även om jag egentligen inte har någon tid över för sådant där kul bakeri som jag alltid älskade tidigare. Men några hastigt ihopkastade tardiskakor och flugkakor kunde jag ju i alla fall göra, men fina citat på varje. Bilden är tagen innan citaten skrevs på tardiskakorna dock, men det var lite smått och gott som: bigger on the inside, call me Sexy, hello sweetie, spoilers och lite annat.












Jag ville ha gjort avlånga äppelpajsbitar med vaniljsås (MrsDatas eminenta idè), men jag hann inte.utan köpte istället två färdiga tårtor och bakade snabbt ihop en Tardis och en fluga i sugarpaste och satte på. Självklart fick även de fina citat som passade sockerpasteverken.


Det absolut finaste var ändå den fantastiska bild min whoian-dotter  knåpade ihop till kalaset. Hon har helt gått på gehör i sin stavning för de olika orden på Tardisen och för att gå i tvåan och bara pluggat engelska i en termin tycker jag det är fantastiskt. Hon har även blivit en hajare på paint Jag är så stolt.

torsdag 13 februari 2014

Betar av önskelistan

Först på min önskelista stod ett Tardisskal till min mobil. Den fick jag direkt, maken orkade inte ens vänta till min födelsedag så, ja, den har jag. Den är jättefin och har fått matchande ringsignal.

Några Tardiskakformar eller sonic screwdrivers fick jag dock inte. Men lika glad är jag ändå för attans vad mycket nerderier jag fick i morse när familjen väckte mig med vacker morgonsång.

Barnen gav mig godis, troligen i hopp om att själva få en eller massa bitar av det. Maken som tjurade ihop över att jag önskade mig en mugg i Doctor Who-tema hade ändå gett vika och gett mig ett vackert tekärl med bild av en exploderande Tardis i Van Gogh-stil. Jag fick även en kakburk som matchar min första Tardsimugg. Den kommer att rymma många fina nerdkakor på lördag. Sedan fick jag smycken. En weeping angel, två Tardis, en Dalek och ett emblem. Emblemet hade jag på mig idag, mycket tjusigt.

Jag fyller ju en hel del nu, inte för att jag har uppnått fyrtio än men det är lätt på gnällen. Jag har ofta hakat upp mig och råkat sätta tjugo framför istället för trettio, inte för att jag vill verka yngre än vad jag är utan för att det känns mer rätt än trettio. Nu har det däremot blivit en grej och jag säger alltid tjugo istället för trettio. Det är då lite roligt när man pratar med folk man inte känner så väl och  man säger att man är tjugonio år. Deras blickar blir alltid snudd på förvirrade, för jag ser då rakt inte ut att vara under trettio längre.

Nu ska jag fortsätta fira min födelsedag med plugg, massor av te och kanske lite novell. Allt toppat med ett avsnitt av Doctor Who.


tisdag 4 februari 2014

Önskelista

Jag fyller snart år. Vanligtvis brukar jag alltid ha svaret: Näh, jag vet inte, när någon frågar vad jag önskar mig. I år, så är i sista stund har nerdPerny börjat hitta saker hon vill ha.

First of all:
Ett Tardistelefonskal
Ja, jag vet, jag är så insnöad att det börjar bli pinsamt, men det skulle ju vara himla roligt. Självklart skulle jag försöka lägga in det här ljudet som ringsignal och det här som sms-signal.

Tardisbakform
Men eftersom jag vill använda den att baka till kalaset så är det ändå kört.

en sonic srewdriver
Dyr och nerdig, men så är det ju en äkta nyttopryl. En universalfjärrkontroll så jag kan vifta, blinka och surra igång alla tekniska prylar i vårt hus.

En tardismugg


Ovanför kan ni se ännu en mugg till vår nerdiga muggsamling. Tyvärr var denna mugg tillfälligt slut just på det här stället, men det finns säkert andra. Maken är dock lite sur på mig eftersom jag redan har en tardismugg (den till vänster), en snyggare också, Men det är ack så svår att dricka ur.



En iZettle
Och en iZettle. Den är är också lite nerdig, på sitt eget lilla vis, ni vet gadgets. Vi får väl se om min man kan skrapa ihop något av det som jag önskar mig, om inte annat så finns det en ganska röd tråd (läs blå) som man kan följa om man vill överraska.

söndag 2 februari 2014

Var på bio

Det var tjafs och bråk hela vägen in till stan (vi gick, hurra) och till slut sa jag ifrån på skarpen, att om de inte skärpte sig kunde vi lika gärna gå hem igen. De var tysta, snälla och glada. När vi kom till biografen tog vi den absolut kortaste kön och den absolut långsammaste. Jag borde ha bytt, oh vad jag borde ha bytt men jag gjorde inte det - av någon sjuk princip. Det tog över en halvtimme och vi blev tio minuter sena till bion (så vi slapp all reklam, så synd om oss).

När filmen var slut, eftertexterna rullade och ljuset kom tillbaka till salongen tog mina barn var sitt andetag och tjafset började igen. Jag har bara en sak att säga om allt detta:


Fanfiction

Jag har alltid haft så mycket storys i mitt huvud att jag aldrig varit lockad av att skriva om något som någon annan redan hittat på. Däremot skulle jag aldrig varit främmande för att någon annan skulle skriva egna berättelser av mina egna historier, det skulle bara vara smickrande. Att se Alvhilda få liv genom någon annans fanfiction skulle däremot vara magiskt för mig.

Det är först nu som jag faktiskt har börjat bli sugen på att ge en annans story eget liv, ge den vägar och upplevelser från mig. Och jag är inte ensam om det, för andra har gått lös på samma story. Vems story är det jag snöat in så mycket på då?

Jo, självklart, the one and only:
 The Doctor, Doctor who? Yes, exactly. 

Vad har då den som andra inte har?


Jag har redigerat Alvhilda väldigt länge nu och börjar väl bli klar men mitt inre skriker efter att få gå på nya äventyr. Den är så svältfödd efter spänning, utforskning och att bli överraskad att jag föll som en fura när vi började titta på DrWho.  Han hade allt det där som jag vill uppleva, allt det jag upplevde när jag skapade Alvhilda för första gången. Ovissheten, överraskningarna och tvisterna.

Förhoppningsvis kommer jag kunna släppa mitt inre fritt ikväll igen och få skapa min egen spänning. Det blir ingen doktor på burken i kväll. Jag kommer inte redigera Alvhilda under kvällen eftersom texten ligger utanför mitt andrum just nu (hos korrektur - igen) och jag har inte något nytt skolarbete jag måste ta tag i den här sekunden. 

Om jag inte lovat barnen att vi skulle gå på bio idag, hade jag satt igång redan nu. Det blir ingen fanfic, men jag hoppas och tror att den känsla jag får av att titta på serien, kan följa med mig när jag får ge mig hän i min favoritsysselsättning ikväll.

Tell it to night - when I have time to write it down

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive