tisdag 30 juni 2009

Bollibombas subtila budskap

Jag satt och tittade på Bollibompa nu på kvällen, men mina barn. De visade ett program som handlade om två halsvsyskon. I detta program så beskrev de sin relation och varför de bodde ihop och detta reagerade jag på.
"Det här är, bla bla, han är min halvbror. Vi har samma pappa. Han bor här hos oss för hans mamma har flyttat till Frankrike"
Är det bara jag som som reagerar på den här meningen?

Jag ska bena ut vad det är jag reagerar på i den här meningen, eller rättaresagt, de jag reagerar, för det är inte bara en sak utan flera.

"Det här är, bla bla, han är min halvbror. Vi har samma pappa. Han bor här hos oss för hans mamma har flyttat till Frankrike"
Vi börjar med den här delen av meningen. Det är alltså bara för att hans mamma har flyttat som han bor där, inte för att han bor hos sin pappa? Mycket intressant liten sak att säga. Vad vill detta säga till våra barn? Att enda anledningen till att ett barn bor hos pappa är för att mamma inte är med i leken längre. Visst, hårklyverier kan några tycka, men hade det varit så att det hade handlat om att barnen haft samma mamma, då hade det inte funnits någon förklaring till varför barnet bor där, för det bor ju hos mamma, eller?

Nästa del jag funderar över är:
"Det här är, bla bla, han är min halvbror. Vi har samma pappa. Han bor här hos oss för hans mamma har flyttat till Frankrike"
Jag reagerar på uttrycket i detta, han bor här hos oss, är han inneboende? Det låter inte som om det barnet har samma rätt att bo där som resten av familjen, som om detta barn inte riktigt tillhör familjen.

I det subtila upplever jag att bollibompa sa till våra barn
"Det här är, bla bla, han är min halvbror. Vi har samma halvförälder. Han borde inte bo här eftersom han bara halvt tillhör den här familjen, för det är ju bara hans halvförälder som bor här och inte den ansvariga förälder vilket gör att han bara är här lite på nåder hos oss för hans riktiga förälder inte tar sitt ansvar längre och har hittat ett nytt liv på ett ställe där man inte kan ha barn, visst är hon taskig och oansvarig"
Eller ja... det tycker i alla fall jag, men så har jag ju fått höra att jag är en rabiat feminist också som använder mina barn som slagträn mot vår könsstereotypa samhälle, så vad fan vet jag om subtila budskap som formar våra barn till att falla in i ledet där kvinnor tar ansvar för barnen och männen för pengarna och makten...

måndag 29 juni 2009

okej dagens rapport

dagens steg 14289
varav 4167 är av snabbare karaktär
jag har fått i mig lite drygt 979 kcal

Jag tror jag är på väg åt rätt håll.

söndag 28 juni 2009

Livet är i fullständigt kaos

En liten information för alla där ute som möjligen läser mig blogg och som faktiskt känner mig irl också.

Jag har tappat bort min livsöversikt, alltså min lilla svarta almanacka där allt står skrivet. Därför kan jag missa inplanerade saker så snälla bli inte arg om jag missar er födelsedag, fester eller annat spännande den här sommaren. Jag känner mig så vilsen, som om jag famlar i mörker. Men nu börjar i alla fall jag och maken planera sommaren utan almanackan så... som sagt, är det något jag har bokat som jag kanske inte kommer ihåg, skicka en blänkare innan det är försent.

Möhippa och bröllopsrapport

Ett bröllop har ägt rum i helgen och till det hörde så klart en möhippa. Bruden i fråga är en riktig liten controlfreak, något jag känner igen i mig själv, vilket gjorde att det kanske var lite jobbigt för henne att inte veta när var eller hur, bara att, det skulle ske. Sedan att hon är en riktig liten fixeletrixare och höll i alla tåtar när det gällde bröllopet gjorde ju inte stressen över en möhippa mindre. Hon försökte till och med att ställa in möhippan, men det fick hon inte. Hon kidnappades på torsdagen och drogs iväg till en park för en härlig frukost i det gröna.

Som sig bör fick hon ha en liten brudkrona med flor. Floret fick dock bara svart, av många olika anledningar, dom säljer inte vitt myggnät längre och dessutom har hon ju barn med karln hon gifter sig med.


Efter frukosten bar det av till Boda Borg, något som hon trodde sig skulle gå lätt som en plätt eftersom hon tävlat i Boda Borgs SM. Men tji fick hon för hon hade aldrig varit i Karlskogas Boda Borg så det gick faktiskt riktigt uselt. Kan ha att göra med att hon hade tre totala nollor med i laget förståss.

Efter Boda Borg slappnade vi av på relaxen och hällde i oss alkohol och snackade vikt, snusk, föräldraskap och förhållanden. Många av samtalen fortsatte sedan Hemma hos Mia tills sent på kvällskvisten.

Själva bröllopet var jättefint, åtmindstone det vi fick sett. Vi kom nämligen en kvart försent då Eniro lurat ut oss på småvägar som inte ledde någontans. Efter en tjugo minuters rallykörande på små grusvägar där det till och med stod att det var förbjudet att köra, så gav vi upp och tog stora vägen tillbaka igen och... vad får vi se om inte KYRKAN! Vi försökte smyga in så tyst som möjligt men det var svårt att göra det helt obemärkt då den lilla tärnan som stått och letat efter vår dotter högt väser så det hörs i hela kyrkan "E, Du är seeeeeen" och sen frenetiskt vinkar till henne och viskar saker så hela kyrkan hör, vår dotter var inte tyst hon heller.


Sedan var det middag. Dom hade gjort det så fint, dukningen var jättesöt med vita hjärtan och handskrivna sittplatskort. Maten var jättegod och sällskapet var otroligt trevligt.

middagen var utrustad med en otroligt trevlig fotograf, bartender och toastmaster, Lax. Tror inte han satt mycket under kvällen. Mot småtimmarna kom han ut med en champagneflaska och sa "nu är det min tur" öppnade och drack direkt ur flaskan. Det var han värd!


Barnen lekte under hela festen. Man skulle kunna säga att temat på deras lekar var "sten"


Under kvällen såldes den tavla som brudgummen egenhändigt målat på sin svensexa. Den gick för närmre 1000 kronor.


Här ser ni mig och min man posa med bruden själv. Klart man måste fretenera med högdjuren också.

Mycket sång utstöttes under kvällen.


Och mycket skålande.

Lycka till Paulina och Eddie på ert liv tillsammans. Tack för att vi fick vara med!

lördag 27 juni 2009

Veckorapport


Som redan konstaterats så har jag antigit Pösmunkens utmaning. Jag har sedan midsommar rejält tagit mig i kragen. I lördags åt jag bara soppor för att avskockran mig. Efter det har det blivit en rejält kohydratssnål kost inget småätande och hårt hållet. Jag släppte helt på det på torsdagen dock, då jag åt smörgås, chips och drack cider men som kompromiss klättrade jag, kröp och hoppade jag en del. Jag har gått med i två nya sajter: 10 000-stegsklubben där jag kan regga mina steg, hur många, aerobicssteg och och viktklubb där jag kan kostregga. Stegen har inte varit några problem att regga men det där med att kostregga är ta mig tusan en hel vetenskap. Det är skitenkelt men ändå misslyckas jag varje gång, eller så jag hysteriskt snålt för jag har ätit under 1000 kalorier varje dag.

Hur har det gått då?

Detta är veckans stegrapport, färgrann och fin.

Fredagen gjorde jag ingen mätning alls eftersom det var midsommar och jag inte vill hålla på, men jag gick nog en hel del ändå. Sen har jag hållit mig över 10 000 steg varje dag utom i torsdags, men då klättrade jag en hel del som kompromiss.

Jag kommer här, när jag fått till hur man gör, kostregga veckan också men nu får ni nöja er med att jag säger: jag har ätit duktig denna veckan.

Resultatet efter denna vecka blev


*trumvirvel*


87 KILO!
VILKET ÄR ETT MINUS PÅ 1,8 KILO!!!

Det funkar att äta rätt och röra på sig.

Nu ska jag på bröllop, hoppas jag inte raserar alltihopa!

söndag 21 juni 2009

Min dotter har börjat med en farlig liten egenhet

Hon är en väldigt nyfiken liten tjej och vill gärna se vad man håller på med. Hon har kommit på att man kan smyga omkring bakom mamma, så ljudlöst som möjligt och gärna när hon står och lagar mat eller håller på att rota inne i skafferiet, för att kunna se bättre, ta fram en liten stol eller pall att stå på. Den ställer man bäst precis bakom mamma för att man ska kunna se över axeln. När man är klar lämnar man den bara eller så lämnar man den där direkt utan att ens ha ställt sig på den.

Jag har snubblat på så många pallar och stolar på sistone så jag håller på att bli vansinnig. Inte nog med det, de som läst inlägget om mitt kök kan förstå att när man står med något i handen så kan det bli riktigt svårt att ta sig fram till olika platser när något står i vägen.

Min dotter gör mitt liv så spännande.

Förberedelser inför en sund vecka

Jag har idag varit på en pizzeria och min karaktär var så stark att jag köpte mig en kycklingsallad.
Jag är stolt!
Tänkte på kvällen förbereda inför veckan med sund mat. Jag gjorde en god fiskgratäng som tog sin lilla tid. Jag tänkte även att jag kunde göra små fina omeletter som jag kunde värma till frukost. En på viktsnack var lite skeptisk till om det ska funka att värma på dom och fortfarande få fina goda omeletter. Jag har ju gjort äggmuffins som jag slänger i frysen och sen värmer på i micron, det funkar ju, och det är ju precis som miniomeletter så jag var inte orolig.

Nu på kvällen, innan sänggåg tänkte jag festa till och äta en relativt nygräddad omelett, så här en timme efter den tid jag tänkt gå och lägga mig. Det smakar jättegott förutom en sur konstig eftersmak.
Efter några tuggor märker jag att den sura eftersmaken kommer från kalkonen som ligger i.
Va fan!
Har jag gjort dåliga omeletter.
Världen är inte speciellt snäll mot mig. Här kämpar man, försöker verkligen. Jag står och använder värdefull tid till dom där jävla omeletterna för att få dom klara. Jag totalstökar till mitt kök som jag använt flera timmar till att städa. Ett kök som jag dessutom måste lämna i katastrofläge då jag måste gå och toksova nu.

Vi får väl se om jag blir dålig i natt eller inte.

God natt.

Önska mig lycka till.

lördag 20 juni 2009

Midsommar


Fotograf: Magnuz


Vi firade midsommar i vårt randiga partytält i vår trädgård. Vi började vid fyra med sill och potatis och fortsatte sedan vid sju med grillat och avslutade sedan med äppelpaj framåt tiotiden.
Samlingen bestod av Magnuz, Jenny, Fredrik och mig själv med maken Per. Humorn var stundtals låg då jag och Jenny framförallt skrattade så vi grät åt olika mycket låga ordvitsar. Vi diskuterade Filip och Fredrik och deras tevehistoria och vad vi tycker om deras fortsatta arbete. Vi hann gå igenom en hel del Nazihistoria, det brukar gås igenom vid sånna tillfällen och inte minst när man går igenom Filip och Fredrik.

Jag var inte sen med att bli dålig heller. Denna dålighet var inte relaterad till alkohol eller drycken maken visar upp på bilden, tror jag, för i så fall är jag bra känslig. Det började med trötthet, gick över till kraftig huvudvärk, skakningar, illamående och sån där klåda i hela kroppen speciellt i muskler och leder. Vid elva bröt vi upp och före ett låg jag i sängen och toksov.

I morse var inte åkomman borta utan jag låg och led i sängen. Jag tog mig ett piller vid elvasnåret vilket gjorde mig lite mer funktionsduglig, men jag känner mig fortfarande mycket medtagen i kroppen. Vi får väl se om jag kommer ut på den där promenaden jag tänkt gå idag. Frågan är: är det en bra idé eller bör jag ta det lungt. Nu är det upp till dig att rösta!

fredag 19 juni 2009

Det blev en UllaBella idag

I går var en så jobbig dag på jobbet. Jag försov mig så jag började inte slita förrän halv nio på morgonen. Halv tio var det smörgåstårtefika då socialchefen skulle sluta och bjöd hela bygget. Jättegod. Klockan leva fortsatte fikat ute i ett boende med jordgubbs och gräddtårta samt lite kaka. Så fort vi kom tillbaka till kontoret så var det fika där också med lite mer smörgåstårta och lite kakor och choklad.

När jag kom hem så hade jag förfallit till en dålig sötsliskig godisätare. Jag fortsatte i samma bana med pepparkakor som jag fortsatte med resten av kvällen.

Detta var avslutningen på en vecka som varit kantad med chokladkakor, tårtor och allt vd det nu kan vara. Det var med stor oro jag ställde mig på vågen och jag förväntade mig ett rejalt plus och vågen ställde sig på:
*trumvirvel*
88,8 (vilket måste ha varit UllaBellas vikt också).
Det är ett plus på 0,2 och det kan jag leva med


Hurra!
Känns bra inför midsommar där jag inte kommer vara för hård. I morgon ska jag röra mig massor och sen ska jag köra pulver två dagar för att avkohydratisera mig. Sen kör jag på min lågkohydratskost.

Glad midsommar på er allihopa! I kväll blir det grillat och öl!

onsdag 17 juni 2009

Jag är som mina klienter och mina klienter är som jag

Mina viktminskningsförsök går bara åt pipsvängen! Bara jag håller mig borta från skräpet så går det bra men så fort jag blir erbjuden eller det finns att tillgå så har jag ingen karaktär.Alltså nu vill jag bara påpeka att det inte är ett vanligt gnäll gnäll-inlägg från mig att åååh så dålig jag är, det är ta mig tusan nästan sjukligt. jag har kommit in i en riktig frossperiod som om jag vore en stenåldersmänniska som tror sig gå mot hådra tider och äter upp sig inför grottövervintringen.

Idag åt vi ute med jobbet och sedan på kvällen blev jag bortbjuden på restaurang av svärmor med sambo.

När vi var ute med jobbet blev det kladdkaka till efterrätt, klart man måste unna sig, efter en rejäl måltid då jag dessutom tog om. Jag mådde illa efter halva kakan, tror ni jag slutade, nej då jag tvingade i mig den, man vet ju aldrig när man får kladdkaka igen. Senare på eftermiddagen på fikat var det någon som ställt fram tre tårtor i fikarummet. Jag tänkte ju äta mina små äggmuffins men tror ni jag gjorde det? nix. Jag tog en bit tårta fast jag lite fnittrande sa att jag inte inte borde. Nej jag borde inte, jag inte bara borde inte, jag skulle inte helt enkelt, men visst, det slank ner.

Middagen var väl okej, men sen hade maken köpt lite godis och munkar som slank ner och kvällen avrundades med lite mörk choklad till teet.

Jag har hela tiden sagt att visst kanske man går upp lite men jag kommer ju ALDRIG gå upp till ursrungsvikten för jag kommer ju stoppa innan, men nu börjar jag ta mig tusan undra. Jag har gått upp hälften redan och jag har redan sagt ifrån till mig själv antal gånger och bestämt mig och blivit arg på mig och nu har jag börjat äcklas av min kropp igen. Jag har börjat se den där feta kvinnan i spegeln igen och inte den där snygga och även om jag bestämt mig medvetet så verkar jag undermedvetet inte ha gjort det. Det är som om en annan tar över min kropp och mitt tänkande när jag blir bjuden något och det är helt omöjligt att tacka nej. Jag är verkligen förtvivlad och mår jättedåligt över mig själv. Jag får väl skriva in mig själv i ett missbrukspreventionsprogram eller likande för jag beter mig som knarkarna jag själv arbetar med, fast för mig är det socker och godis och inte amfetamin, men beteendet är det samma!

tisdag 16 juni 2009

Mitt stillasittande jobb

Jag har ett sånt där skrivbordsjobb, jag är en sån där pencil pusher. En som använder arslet mest hela dagen.
Sen bör vi inte förglömma att jag går till skrivaren ungefär 5-10 gånger om dagen. Jag går till postfacket minst två gånger om dagen för att kolla min post och minste tre till fyra gånger till för att lägga iväg brev eller prata med de i receptionen om något.

Tre gånger om dagen ska jag ner till fikarummet. Kontoret ligger på tredje våningen och jag tar alltid trapporna, fram och tillbaka. Jag springer även in till samordnaren upprepade gånger under dagen.

Alla dessa småpromenader genererar på ett ungefär 8000 steg om dagen, fick jag reda på genom att ha en stegräknare på idag. Det är alltså inte långt ifrån att jag kommer upp i 10 000 steg bara på jobbet.

För övrigt har jag gått med i 10 000-stegsklubben där jag kan rapportera alla mina steg och grejer. Kan kanske försöka få med dom diagrammen här på något sätt, vi får väl se.

måndag 15 juni 2009

Drömtydare någon?

Natten till idag drömde jag något jättemystiskt och den är kvar fortfarande, lika starkt som ett minne. Jag har verkligen funderat över dess innebörd under dagen och jag tror jag har listat ut innebörden. Få se vad du tror.

Vi vistas i ett gammalt hus. Det är kväll och mörkret har lagt sig utanför. Vi umgås i ett vardagsrum. Det är jag och mina jobbarkompisar. Det är i alla fall jag, gruppledaren, boendestödjaren samt alla som jobbar på försörjningsstöd. Jag tittar ut genom fönstret och ser ett gäng barn springa runt med leksakspistoler. De ropar och skjuter mot huset och vi skrattar för dom är ju så söta, men plötsligt viner en kula förbi mitt ena öra och vi förstår att det inte alls är leksakspistoler utan riktiga pistoler.

Alla i försörjningsstöd rusade upp på övervåningen och började i panik skriva. Det framgick inte vad de skrev men de ropade hysteriskt till varandra. Gruppledaren och boendestödjaren däremot ropade att dom skulle hålla ställningarna där nere. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen utan rusade lite fram och tillbaka en stund i ren skräck och skrek medan jag hörde bomber slå ner runt om huset, elden flammade utanför fönsterna och det kom skrik lite varstans ifrån. Alltså, det var rena krigszonen.

Tillslut stannar jag inne i det mörka rummet där alla i försörjningsstöd satt sig och skrev, gömda under stora lakan. Jag känner mig fortfarande väldigt vilsen och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen, jag tror jag hyperventlierade och var lite lätt gråtfärdig medan försörjningsstöd fortfarande ropade helt obegripliga saker till varandra.

Då kommer gruppledaren och boendestödjaren in genom dörren. De är båda klädda som Rambo, de avlägger en rapport som inte är så ljus. Något om att de lyckats fighta bort ungefär hälften men de strömmar på lika många i ett allt för högt tempo. Dom är, även om de har oddsen emot sig, stencoola. Jag däremot blir mer skräckslagen och försörjningsstöd låter än mer hysteriska under sina lakan. Gruppledaren och boendestödjaren säger på ett Arnold Schwarzenegger-sätt att dom ska ut och ta upp striden igen.

Då slår det mig, varför inte bara ringa 112 så får polisen komma och ta över. Och så tar jag telefonen, slår siffrorna och så vaknar jag.


Nå, vad säger ni, vad tror ni att det kan betyda?

Snacka om kvalité

I höstas berättade jag om den lilla fina skolstartspresenten jag införskaffat, en Omron walkingstyle II - stegräknare.


Efter att ha tjänat mig exemplariskt försvann den helt spårlöst och var borta i flera veckor. Jag slutade tillslut att leta för det fanns inga fler ställen att leta på. Jag tänkte att, ja ja, den dyker väl upp. Och det gjorde den också. När jag tömde tvättmaskinen.

Fan

Tänkte jag för mig själv och drog slutsatsen om att det var sista gången jag fick använt den. Den var ju inte billig så jag var rätt säker på att maken min inte skulle gå med på att jag skulle få inköpa en ny. Det maken istället gjorde var att plocka isär den, fort som tusan, och lät den torka på ett varmt ställe. Idag åkte maken och köpte nytt batterier till stegräknaren och hör och häpna, DEN FUNKAR!

Det är vad jag kallar kvalité.

Nu ska här promeneras igen :) och stegen skall rapporteras.

söndag 14 juni 2009

Utslagduppdatering

För ett tag sedan berättade jag om mina eksem och hur jag led. Jag hade dom över hela kroppen, dom kliade så jag vaknade på nätterna av att jag låg och klöste mig själv. Lakan och kläder var blodiga och det gjorde ont i skinnet på mig. Det stramade i huden hela tiden så det kändes som om den skulle spricka som en tunn gipsmask och ramla av. Jag skickade receptförnyelseförfrågan till vårdcentralen. Det stod att de kollade den var trejde dag. Jag beskrev mina problem och förklarade att det var viktigt att de skyndade sig då jag hade svårt att sköta mitt dagliga liv på grund av eksemen.

Jag har bara fått tystnade därifrån.

Jag var så illa tvungen att ringa en annan läkare som hjälpte mig så jag skulle kunna leva ett normalt liv igen. Bara efter ett dygn, och två insmorningar senare så var gipskänslan borta och jag jag blödde inte överallt längre. Nu bara en halv vecka senare är min hud nästa helt normal bortsett från de ställen där jag kliat upp för stora sår, där är det fortfarande skorpor kvar. På några få ställen där eksemen var för hårda är det fortfarande lite skrovligt men det ser man bara om man vet om det.

Jag har däremot fortfarande inte hört något från vårdcentralen. Om jag inte hade läkare i bekantskapskretsen som på sin fritid känt att de måste göra något för min skull så hade jag fortfarande gått och lidit med mina eksem och jag vågar inte tänka på hur jag skulle mått psykiskt eller hur sönderfrätt min hud hade varit vid det här laget. Jag har nu mailat vårdcentralen:

"Jag skickade receptförnyelse för drygt en vecka sedan (snart två). Jag skrev med som information att det var väldigt bråttom då jag led av mina utslag och att jag hade dom över hela kroppen. De blödde och jag kunde knappt röra på mig utan att det gjorde ont. Jag har inte hört ett ljud och då står det uttryckligen att ni kollar var tredje dag.

Jag har nu fått recept från annan läkare då det var akut och ni inte verkade leva upp till era löften. Jag är däremot inte så sugen på att betala den höga summa som ni begär för er dåliga service.

Min man bad om ett recept i januari som han behövde inom ett visst datum, han har inte hört ett ljud ifrån er om det heller så mina förhoppningar om att ni ska göra något åt mitt recept inom snar framtid är ganska låga.

Jag vill bara att ni ska veta hur er service fungerar i fråga om receptförnyelse samt att jag inte vill betala era avgifter för sådant jag lyckats fixa på annat håll eftersom ni inte kunnat hjälpa mig."

Vi fortsätter i det kulturella

och går på bio i dag. Monsters vs aliens. Men först ska vi städa. Kanske inte så kulturellt men rätt så viktigt.

lördag 13 juni 2009

Och det blev

Kvarntorpshögen


Bilder dyker upp i morgon... hoppas jag.

JAG VILL GÖRA NÅGOT SPONTANT!!!!

Liseberg!
Grönalund
Bo i tält
Paris!
flyga till usa över dagen

Vad som helst!!!
Jag vill göra något oplanerat, något spontant, jag vill att det ska hända något.


Men vad?

Och mannen vill helst att vi ska ta det lugnt idag...

fredag 12 juni 2009

En liten utmaning

Pösmunken utmanade mig tidigare och jag antog denna utmaning. Vi ska tävla i viktnedgång eller liknande. I dag är vår invägningsdag och det kändes faktiskt inte helt tossigt att ställa sig på vågen. Sist jag vägde mig vägde jag 89,9 och innan det vägde jag 90,?. Att ha gått upp till 90 var väldigt hårt för mig eftersom det var halvvägs tillbaka till min ursprungsvikt innan viktnedgången.

Därför kändes vikten 88,5 helt ok för det visar tydligt att jag är på väg åt rätt håll.

Jag har fuskat lite och jag har inte varit perfekt i mitt ätande vilket oroar mig över hur jag ska ta resultatet, alltså undermedvetet. När jag går ner trots dumheter under veckan har jag märkt att jag kan börja småäta ännu mer eftersom det inte gör något och vips är jag tillbaka i det dåliga beteendet.

Jag har skrivit upp mig på Valerinas utnamingssida att jag ska gå ner till 85 kilo på fem veckor (tror jag det var kvar) men jag vet inte riktigt hur många veckor jag och Pösmunken skulle köra vår utmaning.

Hur ska jag klara utmaningen?
Genom att äta rätt och röra på mig.

onsdag 10 juni 2009

Varför tåg är bättre än buss

Förutom att tåget går nästan en halvtimme snabbare för samma pengar som bussen och att man inte sitter jättetrångt i ett skumpande och krängande fordon som blir varmt och instängt i sommarvärmen så har dom något mer.

Fik.

Det är helt underbart att kliva på tåget, gå till caféet, köpa sig en kopp te, sätta sig i en bekväm fotölj och lagom hunnit avnjuta den varma drycken när tåget rullar in på hemstationen. Det är till och med värt de hutlösa femton kronor som det kostar.

Hur har jag skött mig idag?

Maten:
Frukosten bestod av två lingongrova med leverpastej och gurka och jag fortsatte i smörgåsspåret vid mellanmålet då det blev en grov fralla med ost och korv.
På lunchen gick jag med några jobbarkompisar till en kinarestaurang och åt av alla sorters maträtter på buffén (försökte dock hålla nere storlekarna på skoporna).
Mellanmål på eftermiddagen blev en liten nötportion som dom säljer på cafeterian på jobbet. Väldigt smart lite grej dom har. En liten muffinsform med russin och nötter för en femma. Kvällsmat, en rostad GI-ruta med ost och en lingongrova med rökt kalkon. På kvällen blev det tre godisbitar och fyra pepparkakor.

Planerna är att byta ut frukostmackorna till antingen omelett eller fil, flingor och kokt ägg. Mellanmålen vill jag byta ut mot omelettmuffins eller annat liknande som mättar med inte innehåller så mycket kohydrater. Jag ska bli bättre på att ta med mig lunchlådor till jobbet så jag inte löper amok med matingagen där. En sundare och lättare lunch behöver jag börja äta med mycket grönsaker. Kvällsmaten bör bytas ut mot fil och flingor istället för mackor och jag ska sluta mumsa på saker på kvällarna.

Utöver allt jag ätit idag så har jag hållt mig till att dricka vatten till maten förutom på kvällen då vi firade sonens skolavslutning med varm choklad till kvällsmackorna. Och jag har intagit 9 koppar te, men utan socker så klart, men en skvätt mjölk ingår.

Vad för jag för poäng för den här dagen?

tisdag 9 juni 2009

Dagens svagheter

2 godisbitar
6 pepparkakor
lite för många potatisar till middagen.
lite för lite sallad
och sist men inte minst, jag hoppade friskvårdstimmen på jobbet.

Annars var det väl en relativt okej dag för det kunde ha varit så mycket värre.

Dagens styrkor:
Ingen kaka till fikat på jobbet
jag stannade vid 2 godisbitar
jag stannade vid 6 kakor
jag har sprungit en hel del i trapporta i dag

I morgon kommer jag göra ännu bättre i från mig.

Lycka

måndag 8 juni 2009

Dagsrapporten

Dagen i dag har varit hektiskt. Jag skulle ut och åka med jobbet tillsammans med en jobbarkompis. Då dagis hade en sån där "idag stänger vi sexton"-dag så hade vi kommit överrens om att hon skulle släppa mig på tillbakavägen när vi körde genom Örebro. Min arbetskollega fick dock förhinder och jag fick åka själv. Jag funderade lite över hur jag skulle lösa detta men vi kom fram till att jag skulle åka förbi dagis och hämta dottern på vägen i jobbilen och så skulle hon få åka med till kontoret och sedan skulle vi ta tåget hem. Prima.

När jag satte mig i bilen upptäckte jag att den saknade något jag höll väldigt kärt... en kopplingspedal. Jag har aldrig kört automatväxlad bil tidigare så det blev en mycket spännande färd. En kombination av reflexer och känslig broms gjorde att jag tvärnitade mig igenom hela stan innan jag fick någon styrsel på det hela.

På McDonalds i västhaga gjorde jag ett bra val. Mitt första val var att ta en kycklingsallad men jag vill inte ha ost på. Det var rusch så dom hade inte tid att göra specialorder så då valde jag en kycklingburgare, vatten och morötter vilket kändes bra.

Vägen hem tog musten ur mig en aning. Tåget gick bra, bussen gick bra men från bussen till sonens skola var en pärs. Jag kånkade på min väska, en påse med regnkläder samt en bilbarnstol samtidigt som jag höll reda på min lilla dott. När vi väl hämtat sonen så hade vi en kilometerspromenad kvar, med en rejält trött liten flicka. Hon gnällde och grät och tjatade och klättrade och tjoade och hoppade och gnällde och hängde och släpade sig fram och så hoppade hon lite till.

Matvalet på kvällen blev korv, köttbullar och makaroner. Inte det bästa valet men det kunde ha varit så mycket värre för vid det tillfället hade hjärnan kopplat på ursäktsprogrammet. Jag åt inte godiset som låg på bänken, jag drack inte läsken som stod i backen och jag åt inte pizza.

Jag höll på att somna efter maten och när maken kom hem påpekade han att jag skulle ju ut och promenera när som helst. Jag hade bestämt träff med Valerina och tur var väl det. Annars hade ursäkterna tagit över kvällen och den hade slutat i soffan. Nu blev det en milslång promenad istället, ännu ett bra val alltså, som jag kommer känna av i morgon är jag rädd. Och nu ska jag sova som en stock för jag är jättetrött.

Men summasumarum, en bra dag i viktnedgångens tecken måste jag säga.
God natt.

söndag 7 juni 2009

Ett litet försynt inlägg om absint och...


...plötsligt blir min blogg internationell!

Om någon undrar...

...varför jag kanske är lite lättirriterad, är dåligt utsövd, har en lite lätt hysterisk blick, är trött och hela tiden har långa ärmar och långbyxor så har ni förklaringen här. En bild på min rygg men det ser likadant ut på hela kroppen. jag skulle vilja använda handskar och skidmask också, men det skulle nog kunna göra mitt yreksutövande lite svårt. Just nu väntar jag bara på att vårdcentralen ska skicka iväg mitt recept till apoteket så jag kan börja använda den superduperstarka salvan så jag blir av med skiten. och ja... jag har provat naturläkemedel redan och det funkar inte alls!

Varför ser jag ut så här då? Jo jag har atopiska eksem, anledningen just idagsläget gissar jag är pollen. och då nyser jag, snorar och kliar mig i ögonen också.

Jag bitter?

Nej då!

Dagens event

Idag gick sonens födelsedagsfest av stapeln,
visst var han coolt klädd.

Kalaset vi hade var på lek och buslandet. Att spendera tre timmer på lek och buslandet, dessutom dagen efter att vi hinkat absint, är något som känns i både kropp och själ. Att ha kalas där är jättebra. Man får mat, massa lektid och ungarna är inte uttråkade nån gång.


















Lite bilder som kanske kan beskriva dagen,
bliderna lånade från lek och buslandets hemsida,
jag får hoppas att de inte misstycker
men nog attans är det väl gratis reklam ändå :)

Vi började med att vara i ett kalasrum där barnen fick saft och mat. Sedan gick vi ner och lekte. Maken satt vid ett fikabord och dottern ville att jag skulle följa efter henne i den stora klätterbyggnaden. Det gav en rejäl helkroppsträning på en halvtimme. Sen körde vi ett lazergameparti. Helroligt. Ungarna älskade det och jag och maken var inne och pangade och hade minst lika roligt. Sen fick barnen glass. Jag och maken köpte vid detta tillfälle vår lunch och här måste jag skryta över att jag börjar ta kontroll över min karaktär igen. Jag valde inte hamburgare eller fritterat, jag valde nyckelhålsmaten. Ja, jag är stolt för det fanns massor av ursäkter som skulle kunnat få mig att handla den där hamburgaren, men jag gjorde inte det! När maten sjunkit undan tog jag tio minuter på studsmattan vilket kändes i magen och benen.

Jag avslutade dagen med en god kycklingsallad och ja, jag tog en bit tårta på kvällen, innan den slängdes, men förutom tårtan har jag skött mig exemplariskt idag.

Jag har även antagit utmaningen från Pösmunken och planerat in en milspromenad med Valerina så det känns som om jag vore på gång nu, äntligen!

Nu ska jag göra som natten till idag och gå och attacksova!


Absint

Bilderna i detta inlägg är alla lånade av MrsData

De fyra sorterna

I går var jag på ett spännande event som vår kära vän Minko hade dragit ihop. Han har nämligen blivit intresserad av Absint. Alltså riktigt Absint och inte Tjeckisk Absint. Vi blev i alla fall inbjudna på en härlig absintkväll där vi först fick vänta i över en timme på grund av teknik-krångel (overheadprojektor). Inga problemför en inbiten gammal student.

Under kvällen fick vi ett långt föredrag om Absintens historia, vad den är gjord av, hur den skapades och av vem och sedan varför den blev förbjuden. Han gick igenom kända människor som använt sig av den gröne fen, som den även kallas. Under tiden vi fick denna föreläsning så drack vi fyra glas absint, tre gröna och en vit absint. Färgen på absinten kommer ifrån klorofyllen ifrån de örter man tillsätter efter att man destilerat drycken.

Nya uttryck som vi lärde oss under kvällen var:
"Louche"
"Absintism"
"Den gröna fen"
"L'Heure Verte"
"Tujon"
Och att inte förglömma, den beryktade "Marsvinseffekten".
Detta är inte något jag går in på djupare men vill ni veta allt matnyttigt vi fick lära oss så kan ni kika inne hos MrsData, hon har varit lite mer generös i sin beskrivning.

Absintfontän med det viktiga tillbehöret,
socker (för vissa åtmindstone)



Dripp dropp
här dropper vattnet sakta ner på sockerbite,
löste upp den och lät söttman åka ner tillsammans med
vattnet och loucha upp det till en gröngrå dimma.


Tada!
Och här är den färdiga drycken


Och sen var det bara att skåla och dricka!
Här skålar jag och MrsData

Nu till själva upplevelsen av händelsen. Vi fick som sagt inte så mycket sömn natten till lördagen och sedan avslutar vi denna trötta dag med att hälla i oss fyra glas med tre cl över sjuttioprocentig dryck, alltså, 12 cl 70% alkoholhaltig dryck. Det blir mer än 840% alkohol på bara en kväll. Låt mig säga så här, jag var mycket fnittrig under kvällen och attacksomnade när jag la mig i sängen vid midnatt. Minko sa att man inte får baksmälla av denna eminenta dryck men jag måste allt erkänna att huvudet gjorde sig en aning påmint under denna härliga dag, alltså dagen efter.

Vill du veta mer, kika in här:
The virtual absinth museum
La fee verte absinthe house
the wormwood society
absinthe

lördag 6 juni 2009

En natt att minnas

Vid elvatiden vaknar dottern och skriker hysteriskt. Hon ligger i sängen och försöker riva av sig skinnet. Hon svävar mellan medvetande och sömn och säger många konstiga saker som var helt omöjligt att tolka då de var tagna ur sitt drömsammanhang. Jag tröstade, jag smörjde, jag kliade och jag höll om.

Man skulle vilja säga att detta höll på i en timme och sen somnade hon av utmattning och vaknade idag bara lite trött men riktigt så var det inte.

Hon höll på så fram till ungefär fyra på morgonen med några få uppehåll av avdomning av ren och skär utmattning och hon hann gå igenom sin säng, mitt knä, sin extrasäng, mitt knä, våran säng, pappas famn, våran säng, sin extrasäng med film, våran säng, sin säng med film och tillslut sin extrasäng med mig i sin säng och då först kunde vi sova. Så fort hon började gråta så behövde jag bara säga att jag var där och att hon var trygg och så somnade hon igen.

I kväll ska vi gå ut.

Vi är så PEPP!!!

Nu vet vi

Jordgubbar is a BIG no no för dottern!!!

fredag 5 juni 2009

Nu måste jag välja
















Antingen - eller

Jag kan inte ha båda, jag måste välja. Antingen ska jag ha en hälsosam, smal och vältränad kropp eller så ska jag sitta som en soffpotatis på kvällarna och doppa kakor i teet och komma på varenda ursäkt i boken till att få ta mig en kaka, en godisbit eller bakelse.

Ursäkterna är många, och när jag kommer med dom, helt självklara.
- jag har ju faktiskt slutat röka och då måste jag ju få unna mig något annat
-jag har ju faktiskt gått ner massor i vikt och jag är ju inte så där sjukt fet längre utan bara överviktig och det kan jag ju leva med
-jag är ju arbetslös och då är det synd om mig så då måste jag ju få unna mig lite
-jag har ju faktiskt fått ett jobb och då måste jag ju få fira lite
-det bjuds ju faktiskt på kakor så då är det ju oartigt att tacka nej
-jag är trött
-jag är glad
-jag är sur
-jag är ledsen
-sonen fyller ju faktiskt år.

I dag var det som sagt sonens födelsedag och då har jag unnat mig:
  • fika på jobbet
  • McDonalds hamburgare och pommes med dipp
  • Godis
  • tårta
  • kakor
  • feta munkar

En engångsföreteelse gör ju inget säger du, men om det nu är så att jag unnat mig en massa tidigare i veckan också då? eller att jag unnat mig en massa tidigare veckor också då?
Om det ändå bara vore en engångsföreteelse!

Och ursäkterna för att att inte gå! Jag är alltid för trött, jag har alltid något som gör att tiden inte räcker till och tröskeln för att komma iväg är jättehög.

När jag kom på mig själv i kväll med vad jag stoppat i mig fick jag panik och slängde på mig en jacka och tog en lång snabb promenad som dessutom mynnade ut i lite jogging. Saker som att jag fick otrolig håll och ont i kroppen i början av promenaden, eller att jag blev ompromenerad av en mamma men barnvagn sänkte mitt självförtroende en hel del.

Jag måste jobba på min kondis, min kropp och min karaktär, jättemycket. Alla som har kontakt med mig irl, hjälp mig, jag behöver det. Putta på mig, få ut mig i spåret, påpeka när jag stoppar i saker, ja, jag kommer bli irriterad, men jag kommer även bli tacksam i det långa loppet.

Nu får det vara nog!!!


Ja det får det!

Idag fyller min lille gosse åtta långa år

Vi har precis grattat honom med o'boy, en sockermunk och paket på sängen. Som vanligt så har vi busat med honom för vi är så busiga. Han har bland annat önskat sig en legobrandstation:

När vi kom in till honom och sjöng så hade vi ett litet litet paket på brickan med en annan liten brandman, ni vet en sån där city, bestående av bara någon gubbe och en liten bygg-grej:
Det stora paketet hade vi gömt utanför. När sonen öppnade paketet var han förväntansfull och tog fram den lilla gubben varpå vi glatt frågade om det inte var det han hade önskat sig. Han log och sa att egentligen ville han ha en större brandstation men man ska ju nöja sig med det man får.

Visst är han fin vår lille pojke. Maken var ju tvungen att skämtsamt påpeka hur mycket vi tjänat på att nöjt oss med den gubben, också på ett busigt sätt.

När han fick det stora paketet så var han helt lyrisk och nästan hoppade i sängen av lycka och berättade hur glad han var över den fina brandstationen som var just den han ville ha.

Ikväll kommer faster med familj på besök, jag köpte faktiskt brandstationen fem minuter före henne. I morgon kommer Kia och på söndag blir det kalas. Om sonens mormor hinner bli frisk så kommer hon på tisdag och firar sonen.

tisdag 2 juni 2009

the tea swapping taste evening

Anledningen till att detta inlägg är på engelska är för att jag länkar till det inne i facebook.

Saturday me and some friends were testing some teas that were sent to me by a tea swapping through Facebook where I am swapping tea with a woman in USA. We who were drinking tea and evaluated it was (from left):

Archont drinks rich spicy teas with me in the evenings, but he is also a big lover of Earl Grey and lapsang.
Frenko is more of a coffee drinker but he has nothing against enjoying a cup of tea once in a while.
MrsData is a yoga master and often cleanses her body’s inner with spicy teas and she knows which spice is good for what part of the body and soul
Penko is not the spontaneous tea drinker but he often enjoys himself with a cup together with his wife in the evenings, often a spicy chai.
Me (not shown in picture), I'm the type of person who likes the spicy kind of tea, the kind of tea that tingles on the tongue

These where the criteria for the evaluation of the teas that were sent to me which means that if someone reads this and doesn’t like the same tea as we do, the tea experience could be somewhat different.

The first tea to be tested was
”Tropical roasted mate”
.
(tropiskt rostad hane)
The first scent of the leaves made us think about rosehip and creamy vanilla. The colour of the tea was light and the scent was stronger than the taste. A very light taste of rosehip, otherwise a somewhat modest taste for a group of people that is used to a lot of taste and spicy flavours in tea.

The second tea was
“Houji cha tea”
The first scent of the leaves was dry and chocolaty and made us think about grass. A very light taste that reminded us of “suchite” a Japanese tea. Nice tea for food, maybe sushi. This tea, as the first one, was a little light, but the potential food tea point gave it a plus.

The third tea was
“Bankok”

The first scent of the leaves was flowery and creamy. A little smoky scent with a hint of ginger. The scent was stronger than the taste that was a little to modest for us. .

The fourth tea was
“Historic royal palaces”

The first scent of the leaves was cinnamon, cinnamon and cinnamon. The colour of the tea was darker then the prior teas. This tea had a stronger taste than all the other teas, a strong and sweet taste of cinnamon.

The fifth and last tea was
“Pomegranate oolong”

The first scent of the leaves made us think about citrus, berries, fruits, flowers and raspberries. The taste made us think about a Swedish drink called raspberry soda. It was sweet but the taste was a little modest for the group.

We ended the tea tasting with a cup of one of our own teas, “lapsang suochong” which is a smoked tea. The scent reminded us of tar and a fishing boat. The taste was round, strong and could be felt in the whole mouth. As I drunk the tea that I am used to, that the teas that I have sent over to her reminds of, I couldn’t help but wondering how she will react to the teas she will get from me. They are like night and day and if this is what she is used to, she might be facing a shock of tastes that she will have trouble to enjoy. I'm looking forward to hear what she thought of them.

Swapping tea was fun and I’m looking forward to doing so again, you are often blind to the tastes that you have around you every day.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive