fredag 31 december 2010

Gott nytt år

Årets sista dag är till ända och ett nytt tar vid

Jag vill här med önska alla mina läsare

ett gott nytt år



SKÅL

JAG VANN

För första gången i mitt liv!
Trots cider och andra sinnesförslöande drycker

pastor grön med ett rep i biljardrummet
tur han använde sig av ett sådant rent vapen, det kostar ju en förmögenhet att rengöra filten på biljardbordet.

Maken har fått spel

Middagen är avslutad och nu fortsätter kvällen i spelets tecken fram till tolvslaget.

Hur roar ni er en kväll som denna?

Nya tomtar på loftet.

Jag frågade maken varför dom låg kvar i plastpåsen varpå maken förklarade; att dom tältar.

torsdag 30 december 2010

Nyårslacket kirrat

Depends svarta i botten. Toppat med isadoras matta toplack och stjärnorna är tryckta i china glaze silverfärgade millenium.

Ännu inte uppnådd perfektion men bra nog.

RÅMANUSET ÄR NU I HAMN!



Fy satan vad jag har längtat efter att kunna säga detta, i flera år. Att ha ett färdigt råmanus att ha löpt linan ut. Jag har påbörjat så många manus men aldrig slutfört något tidigare men nu satsade jag allt! Klockan kvart i tio i kväll satte jag sista bokstaven i mitt dokument, det dokument som utgör mitt första råmanus. Denna kväll skrapade jag ihop 4 sidor, 2606 ord och 13859 tecken.
Råmanuset slutade på 107 sidor 72536 ord och 388990 tecken. Jag påbörjade mitt råmanus 26/7 i år vilket ger ett tidsspann på ungefär fem månader uppdelat på ca 32 skrivtillfällen där jag i genomsnitt har skrivit 12156 tecken per gång och jag har suttit mellan en och två timmar per gång.

Med den uträkningen kan jag se att jag lätt skulle kunna producera ett råmanus i månaden om jag bara var lite mer organiserad och motiverad. Nu när jag sett att jag kan kanske det blir lättare att faktiskt skriva mina böcker.

Nu ska jag bearbeta boken, ett kapitel åt gången. Som noveller, så det blir mer överskådligt. Om någon med erfarenhet av hur man gör för att bearbeta sitt manus på ett bra sätt så vill jag bara säga att jag är mottaglig för tips idéer och kritik.

Nu ska lyckliga Perny ta sig något gott att fira denna personliga seger med, att jag höll min personliga deadline! Nyårskram på er alla, jag är redo för det nya året!


Nyårsmaten kirrad

Oj så trött man blir av att stå vid spisen hela dagen.

onsdag 29 december 2010

Ja nu jäklar

Jag tror att om jag bara får ro att sätta mig ordentligt i morgon, utan att bli störd av barn hela kvällen lång, som kommer jag att nå målet "ett färdigt råmanus till nyår"

I kväll blev det 3 sidor, 2213 ord och 11846 tecken.

Själva uppgörelsen sker i morgon, shit va spännande. Hur ska det gå, ja jag vet ju hur det går men inte hur det går till, det får jag veta i morgon. Knappt så jag kan sova, så spännande är det.

God natt!

Nu ska jag bara få tag på den där kragen också

Jag vet exakt vad som ska hända, jag vet precis hur det ska sluta händelse efter händelse, det enda som saknas är orden, bokstäverna, formuleringarna. Jag ska bara sätta mig och formulera de sista sidorna i mitt råmanus. Förra veckan kunde jag skylla på maginfluensan, söndag och måndag kunde jag skylla på magkatarr, i går kunde jag inte skylla på något alls. Jag har nu två kvällar kvar innan nyår, då min egen satta deadline är satt. Nu är det bara för mig att ta mig i kragen och sätta mig och skriva. Ska bara lägga barnen först.

Laga mat i den här familjen är komplicerat

Jag har gjort en köttfärswok. Nu sitter dottern och plockar bort köttfärsen och sonen plockar bort grönsakerna.

När dom är klara ska jag se till att dom äter upp varandras bortplock.

Sån är jag!

Innehållsförteckning

Andra kryddor... tack, nu vet jag precis vad den hade innehåller.

Redigera en almanacka

Jag fick en almanacka av mannen men jag tyckte den hade för många sidor så jag rev ut några stycken.

tisdag 28 december 2010

Det här med att se det positiva i det negativa

Jag fick tillbaka min magkatarr vilket är ett gissel. Magen är så kinkig nu, så fort jag stoppar något dumt i magen så säger den i från. Så jag kan inte äta för feta saker eller för mycket bröd eller annat sånt där skräp. Det innebär att jag kan inte vräka i mig godis, choklad (ja det är en egen kategori), läsk, bullar, mackor och sånt där. Jag kan inte äta för stora portioner för då blir det aj aj utan små portioner. Jag får helst äta lättsmälta saker och som är lätta i magen, fisk och kyckling till exempel och hålla mig borta från julbordets korvar och skinka.

Men vänta lite nu... ville inte jag gå ner i vikt?

Hmmmmm...

Äntligen en dag utanför huset

Det blev en kopp te med en gammal jobbarkompis.

Mitt sociala liv har verkligen fått sig en törn av denna julsjuka. Det raserar de ursprungliga planerna en aning men det är det värt.

Ta det säkra före det osäkra

Jag ringde till dagis för att meddela att hon inte skulle komma idag men kanske resten av veckan, beroende på vad jag och min uppsatskompanjon kom överens om nu i kväll. När hon sa att det var viktigt för dem att veta i god tid för dom var kort om folk för många av personalen låg i magsjuka, ja, då ville jag helst ordna det utan att skicka lilltjejen till dagis. Jag vill inte utsätt nyår också så ju mindre exposure desto bättre.

Jag har hört att film ska kunna vara apatiframkallande för barn.

måndag 27 december 2010

Jag har sagt det förr men jag säger det igen

Det finns en gud, och han hatar mig!

Jag har genomgått en del prövningar och oftast har jag kommit ut, hel, på andra sidan. Denna julen är inte något undantag men jag är rädd att min deadline kommer ryka i försöken.

Jag klarade mig från att genomgå den otäcka sjukdomen resten av familjen genomled över jul men istället har jag fått uthärda andra sviter som har med min mycket sköra mage att göra. Efter att knappt ha ätit något över jul så hade vi julbord i går där jag satte i mig korvar köttbullar och godsaker. Klockan åtta däckade jag och sedan låg jag i kramper fram till tvåtiden på natten. Alltså försvann hela söndagskvällens skrivtid till ett helt onödigt magsmärtsparty som dessutom tog ut sin rätt även i dag. Jag har legat sängbunden och gnällig hela dagen. Jag har haft ont i hela kroppen och totalt matt och slö i huvudet. Jag har skrivit en hel mening på romanen men sen tog det stopp. Jag hoppas att morgondagen är snällare för sedan på kvällen kommer jag nog att få ta över stafettpinnen på vår uppsats igen så det blir dessa stackars timmar i morgon förmiddag som gäller. Men om jag skjuter en vecka över deadline är det väl förlåtligt, det är ju ändå anledningar som jag inte kan göra så mycket åt.

Med tanke på varför jag blev sängliggande tror jag att uppstressning över deadlinen är en aning kontraproduktivt så jag tänker inte göra det.

söndag 26 december 2010

Sa jag all in?

Till och med tomten dök upp men jag vet inte om han var så väluppfostrad. Han var mer intresserad av att jaga frun i huset än att dela ut paket så barnen fick sköta det själva istället, när han gått sin väg.

To day we go (almost) all in

Vi saknar sill, jansson och hemmagjorda köttbullar men the spirit is christmas!

En ny chans

I dag ska vi fira med makens mamma och sambo.

Man skulle kunna säga att vi satsar allt precis som förväntat av en julhungrande familj. Julbord, fika, julklappsöppning. Vi har även en gammal benjamin syrsas jul som vi skulle kunna slänga på om vi vill komma i stämning.

Nej, jag skämtar inte

Skylten hann inte mycket mer än in i hushållet förrän...

lördag 25 december 2010

Hundra!

Nu har jag nått målet jag skulle nå innan jul, 100 sidor. Ja jag höll inte det jag lovade men med tanke på att hela familjen legat i magsjuka och det har krånglat för mig i skrivväg hela tre dygn så tycker jag nog allt att jag fixat det med goda marginal. Nästa mål är att ha skrivit färdigt ett råmanus till nyår och det känns som om det kan gå. Jag har suttit och haft det riktigt jobbigt med hur jag skulle ordna upp slutet men nu tror jag att pusselbiten fallit rätt. Jag tror att det kommer finnas ett färdigt råmanus i min burk senast torsdag kväll som jag sedan skall börja jobba med och oj vad jag måste jobba.

Hela början måste omarbetas, och varje kapitel behöver en rejäl omarbetning. Jag ska mer eller mindre skriva boken igen. Kommer jag hålla deadlinen i mars, vi får väl se. Nyårsdeadlinen ska jag dock hålla, det har jag bestämt!

Årets största

Detta stora papper satt runt en av pralinerna i twistpåsen. Man skulle ju velat tro att den representerar pralinens storlek men tji fick jag. Pappret var dubbelvikt så den såg silverfärgad ut.

Solidaritet

Tycker det är lite spännande med folks uttalande om olika saker som går på teve. Det är ett gäng av vänner på facebook som uttalar sig om Karl Bertil som jävla vänsterpropaganda, han kallas för tjuv av olika kända bloggare och det är mycket glåpord kastade efter denna gamla härliga film. Samtidigt har jag ett gäng på facebook som hyllar filmen upp till skyarna och berömmer SVT för att de tar in denna underbara film på julafton.

Till att börja med vill jag bara säga att det är roligt att se att jag har en sådan bred vänskapsskara med så många olika åsikter (bloggerskan vill jag bara påpeka, hennes åsikter har tagits upp i kretsarna, hon är ingen jag känner). Sen skulle jag vilja fortsätta med mina funderingar kring denna film och dess budskap. Om någon skulle göra som han gjorde, alltså på riktigt, sno paket från posten och ge bort dessa, så skulle det vara en brottslig handling som i mina ögon ej skall gå förbi ostraffat. Ja, jag skulle nog bli förbannad om någon snodde mina paket från posten men jag skulle nog inte hamna på hans lista heller för jag tillhör inte någon av de rikaste i vår värld.

Samtidigt måste man se denna film med rätt ögon. Det är inte en realistisk historia, det är satir, det är humor det är en historia som skall öppna våra ögon och försöka få oss att tänka mindre själviskt och mer på våra fattiga medmänniskor där ute. Att totalt avfärda denna film med att säga att det är avskyvärt och hemskt och jävla propaganda, utan att alls bli berörd och tänka tanken att man faktiskt har det väldigt bra och att det kanske inte skulle skada att ge lite av sitt eget överflöd till de som har det lite sämre, är inte något jag ser som positivt. Däremot tycker jag det speglar dagens samhälle då folk skriker att det är hemskt att de som sjuka ska få pengar från försäkringskassan för då får man skylla sig själv. Det speglar ett samhälle som mer och mer skriker att mycket ska ha mer och att man ska trampa på andra för att ta sig dit man skall.

I sådana tider behövs en film som Karl Bertil Jonssons julafton mer än något annat och jag tycker det är underbart att den inspirerar folk, i alla fall folk i Örebro.

Julutvärdering

Vi gick in med låga förväntningar vilket skapade en väldigt lugn och ohetsig julafton. Jag och maken låg och levde på nyponsoppa fram till halv ett. Sen klev jag upp, satte igång teven och förvarnade barnen om att trolltyg i tomteskogen skulle börja.

En mycket liten jullunch dukades fram bestående av det sonen ville ha och fiskbullar. Sen kom fikat fram och julklappsutdelningen gick av stapeln. Vi hade ungefär 3-4 julklappar var vilket var överstökat på en halvtimme. Efter det försvann barnen in i sina rum och jag och maken började plöja en av mina julklappar, the x-files.

Jag kom nog aldrig riktigt i julstämning men vi hade otroligt mysigt ändå och när jag ringde till föräldrarna och syskonet för att hälsa god jul, alltså där vi skulle befunnit oss om vädret, trafiken och våra magar tillåtit, så hade dom långt kvar att gå i julklappsutdelningen. Barnen hade tröttnat och jag kunde höra en viss stress i rösten. Då kändes det lite skönt med denna väldigt avslappnade och korta jul som vi genomgick ändå.

Höjdpunkten av allt var ju också att jag bara behövde smaka på ischokladen åt ett håll, tyvärr betyder det att jag kommer vara tvungen att dras med dom nu i januari.

Nu kastar jag bort den bittra fasaden och blickar framåt; ordentlig julafton kommer att firas i morgon tillsammans med makens mamma och sambo, med skinka, köttbullar och allt annat som hör julafton till.

fredag 24 december 2010

Hur ska jag få något vettigt gjort 2011?

Och MrsData, jag är också med i ringklubben

God jul

Årets julbord.
Det dignar inte direkt av mat men alla har i alla fall ätit något.

Något som vi dock aldrig trodde
vi skulle servera på vårt julbord är coca cola
men nöden har ingen lag.

Jullunch

Nu ska jag skrapa ihop mina krafter och duka fram jullunchen till familjen. Vi kommer köra med den traditionella fiskbullemenyn, på sätt och vis är det ju inte helt fel för det påminner ju kraftigt om lutfisk så vi kan ju säga att det är det för att skapa stämning.

Tror detta kommer bli en av de jular jag käkar minst julgodis dock, men fram ska det, för sonen är faktiskt frisk!

Här ska firas jul
på sätt och vis

God jul

torsdag 23 december 2010

Klockan nio försvann hoppet om julafton

Klockan nio började dottern kräkas och har kräkits ett flertal tillfällen sedan dess. Maken, som brukar vara räddare i nöden då jag har kräkfobi så det skriker om det, har bleknat och nu fastnat på toaletten. Allt hopp hänger på mig nu men jag är rädd att oddsen är små att jag ska klara mig. Jag, liksom maken, har haft en krånglande mage det senaste dygnet så risken är att den enda som överhuvudtaget kommer vilja fira jul i morgon kommer vara sonen och han kommer vara väldigt ensam.

Det här är dock en jul jag sent kommer glömma, detta är julen vi blev insnöade med kräksjukan utan tvättmaskin.

Nu är det bara att hoppas att vi kommer levande ut på andra sidan.

God jul

Ett tolkningsval man får göra

Vi hade ju skickat in vår uppsats för handledning (extra handledning som hon erbjöd oss vid handledningen en vecka tidigare som vi gladeligen tackade ja till) och vi fick den tillbaka i början på veckan. På grund av viss sjukdom har jag inte riktigt hunnit öppna och börja åtgärda denna förrän nu och sitter med 89 rättningskommentarer och en bilaga att korta ner från 12 sidor till två för att sedan morpha in i uppsatsen.

Jag skulle här kunna välja att krypa ihop i en liten boll och skakandes skrika att hon hatar vårat arbete, att vi aldrig kommer hinna bli klara och att vi kommer bli totalt underkända.

Men jag väljer istället att tolka detta som en otrolig hjälp och en insats utöver det hon behövt från början. Hon skrev att vi fick välja själva hur mycket vi ville göra utav det hon skrivit men eftersom jag är en liten perfektionist så gör jag gärna allt hon säger så man skickar in det bästa man kunnat åstadkomma.

Så, nu vet ni vad jag kommer syssla med i mellandagarna (tur att granen redan är klädd)

onsdag 22 december 2010

Helt tomt blev det inte under granen

Trots att all släkts paket saknas.

Helt tomt under köksbänken blev det inte heller.

Ska man se det som ett misslyckande?

Granen syns fortfarande.

Vi tänjer på traditionerna i år

Vi utgår från att minst halva familjen är utslagna i morgon så vi klär granen i kväll istället, när alla kan medverka. Så kan vi kräkas i lugn och ro, med vetskapen om att julen inte ställs in för det.

Det bästa och det näst bästa

Sonen låg ju och kräktes från halv tolv till två i natt. Jag låg själv och mådde dåligt fram till en halv tre men det var nog mest trötthet blandat med psykiskt. I dag ligger den slagna hjälten och hämtar sig och jag hade tänkt att vi skulle hinna få färdigt allt idag så vi hade tid att ligga sjuka i morgon. Jag mår dock lite för dåligt för det, om det är kräksjuka eller samma som i natt kan jag inte svara på men huvudvärk, illamående och utmattning är mina symtom. Maken har jag tvingat i lite whiskey för det ska väl ta död på det mesta som försöker växa i magen.

Kraven är nu låga, det bästa skulle ju vara om ingen annan insjuknar och vi alla mår bra resten av julhelgen men jag tror vi satsar allt på det näst bästa. Resten av familjen insjuknar i kväll och ligger utslagna i morgon och så mår alla i alla fall något så där på julafton så vi får ha den kvällen räddad. Vi skiter i gran, glitter och julbord, bara alla får behålla det dom äter och orkar ha trevligt på julafton.

Kräkfobikern flyr fältet.

Efter att ha lyssnat till sonens regelbundna kräkningar som maken så snällt har tagit hand om.
Efter att ha legat i sängen och känt paniken och det inbillade illamåendet tränga på.
Då tog den där, inte så logiska, hjärnan över och fick mig att inse att vad jag behövde var en uppfriskande promenad, i -20 grader.
Bättre fly, eller vad är det man brukar säga?

Hur som helst, det ser ut att bli en underbar jul.

tisdag 21 december 2010

Förbered er på ett otäckt väder


Det är så illa att TV4 till och med har rekomenderad ålder på sändningen

Att åka eller inte åka är frågan

Häromdagen skrev jag ett inlägg angående den farliga helgtrafiken och funderingar runt om vi vågar oss ut i den eller inte.

Å ena sidan har jag verkligen sett fram emot att få fira julen med släkten, mina föräldrar, min bror med sambo och barnens små kusiner. Det skulle vara en fröjd för alla. Barnen skulle älska att få träffa sina kusiner och leka, det skulle kännas så där Fanny och Alexander familjärt julfirande (nu pratar jag om början av filmen så klart). Vi har skaffat massa fina julklappar som jag sett fram emot att få se barnens ögon tindra över, tillsammans.

Å andra sidan innebär resan stress i då vi skulle få sitta i bilen fyra timmar (om vi har tur) ner och fyra timmar hem (om vi har tur) de två värsta trafikdagarna på året, 23 december och juldagen.

Men framförallt är det riskerna med väglaget i fråga. Jag har hela tiden försökt klamra mig fast vid tanken på att vi ska åka ner medan maken är väldigt skeptisk. När han sa "Visst, vi åker, men du kör" så hajade jag till. Jag vill verkligen inte köra och om jag känner så så borde jag ju inse att inte han heller vill göra det. Varför ska jag tvinga honom att sätta sig bakom ratten och ansvara för allas liv när jag själv inte vågar? På nyheterna och i tidningarna varnar dom för alla olyckor som får en att tvivla mer och mer över resans vara.

När jag nu på morgonen började planera inför att vi ändå kanske skulle åka, lika bra att vara förberedd inför ett eventuellt beslut om att fara ner, så berättade han att han blivit varnad av en av dagisfröknarna. Hennes dotter hade häromdagen åkte mellan Stockholm och örebro, vilket är en bättre väg än den vi skulle åka, och sett tretton allvarliga trafikolyckor på vägen. Tretton! Och då var det en bättre väg och en dag då det är mindre trafik och färre stressapor på vägarna.

Det jag känner mest sorgligt över om vi stannar är att vi inte planerat något alls. Det blir vi och bara vi. Visst, det är väl mysigt, men nu har ju barnen sett fram emot sina kusiner och framförallt mormor vilket är ett högt pris att betala för ett litet barn. Vi har väl vissa väldigt otraditionella idéer om vad vi ska göra denna dag som överraskning, om vi inte kommer iväg men det är svårt att släppa tanken på att åka, även om det är allt för stora risker med färden.

Fan vad jag hatar vintern!

Ramlade över tröskeln

Häromdagen skrev jag att jag gick som katten runt het gröt i fråga om min roman, jag hade svårt att sätta mig med den. Jag öppnade dokumentet varje dag i flera dagar i rad och kikade på det för att känna vart det skulle ta vägen. Jag kollade igenom stolparna och även om jag ville skriva och utvecklas storyn så talade den inte till mig. I söndags satte jag mig, jag tvingade ner mig framför datorn och bara skrev. Jag sket i att det tog emot och att jag inte visste vart jag var på väg och då släppte det, som när en vattenballong brister. Jag skrev 2058 tecken under söndagen som kanske inte låter så mycket, men med tanke på att jag var själv med barnen hela dagen så är det inte helt fy skam heller.

I går satte jag som mål att komma upp till hundrastrecket på min roman, jag lyckades dock inte eftersom jag fortfarande har 9 sidor kvar. Jag lyckades dock få ihop 29650 tecken lite random utspridda på åtta sidor. Jag fick kommentaren inne på facebook, när jag skrev att jag siktade på hundra sidor, att det är ju en hel roman. Ja, jag har faktiskt skrivit en roman redan, fast utan slut än så den kommer ju bli ännu längre. Jag gissar att den kommer vara ungefär 120 sidor när råmanuset är klart och med tanke på alla tillägg som jag kommit på innebär det att manuset kommer vara åtminstone 150 A4 sidor långt.

Berättelsen har tagit vissa vändningar som jag inte varit beredd på. Bland annat har en av huvudkaraktärerna helt bytt personlighet och förvånar mig med jämna mellanrum. Jag visste inte att det bodde en så stor skitstövel inom mig som ville ut, jag funderar vad i mitt liv som format denna man. Det ska bli spännande att se vad som händer idag, jag vet att det kommer att vara lite otäckt nämligen, så det är nog bäst att ha en nalle att krama vid tangentbordet.

måndag 20 december 2010

Dags att packa ihop för idag

jag har idag blivit 24876 tecken, det vill säga 8 sidor rikare. Jag hade hoppats på att komma över hundrastrecket i dag så det saknas fortfarande 12 sidor, men jag har ju några timmar i kväll också, om bara barnen är snälla nog och går och lägger sig.

Nu ska här städas kök, packas in några julklappar och sedan hämta barn.

Maken har gjort kola

Fyra fick inte plats i burken, stackars mig, nu måste ju jag göra något åt det, för här kan dom ju inte ligga och skräpa.

Nu har jag fått upp farten... tror jag

sex sidor på två timmar är nu avklarade och då har jag haft en hel del kolasmakarpauser, kollamailpauser och andra skräppauser. Detta ska jag nu hinna fördubbla om inte till och med förtrippla innan dagen är över.

Hurra för mig, jag är en duktig kicka!

Saker som gör mig nervös

Bild lånad av aftonbladet

Vi är några av de som ska ut på vägarna i julhelgen vilket redan nu gör mig nervös. Snön bara vräker ner, det är halt, jag har redan i ganska låg fart glidit över linjen vid rött ljus trots att ABS:en ryckt som tokar under bromsfoten.

Julhelgen är den mest stressiga och det är många dårar som är ute och kör på vägarna. Jag snubblar över denna artikel och lugnas inte ner av den vill jag lova. Dessutom har ju så många av kommentarerna rätt, det är ju inte bara mig det hänger på. Även om jag kör lugnt och försiktigt så kanske inte den där galningen bakom mig gör det utan får för sig att det är viktigast att komma i tid än att överleva.

En mycket blygsam start

Men den är bättre än inget alls. I går lyckades jag plita ner 2029 tecken vilket täckte ungefär en tredjedels sida och avslutades mitt i en mening.

Min roman är nu uppe i:
83 sidor, 55 920 ord och 300 818 tecken
så det är i alla fall mer än en novell

Idag ska jag skriva mer än vad jag gjorde igår.

Jag har tio stolpar kvar över viktiga händelser i berättelsen och jag ska minst skriva en av dessa idag, helst ska jag hinna skriva två av dem. Vi får väl se hur det går.

söndag 19 december 2010

Tänkte kolla en vintrig kombination

China glaze millenium i botten och fairy dust ovanpå.

Jag var lite snabb med lacket på underlacket se ytan blev inte ultimat men man kan ändå se lystern, riktigt coolt lack. Kromade naglar!

Överlacket gjorde inte det jag hoppades på. Det var bättre utan överlacket.

Gör nog om och gör rätt.

Koncentrationen är hög

Ett måste på julafton - ischoklad!

lördag 18 december 2010

Första julfirandet är nu avklarat

I kväll har vi firat jul med en del av makens sida av släkten, närmre bestämt hans syster med sambo och hennes två vuxna söner och en av dessas sambo. Först åt vi en jättegod fiskgryta som maken hade stått och svängt ihop och sedan blev det julklappsutdelning. Barnen fick först och det var inte dåliga saker. Massa lego!
Vi vuxna hade alla köpte ett paket för ca 100 kronor vardera som vi sedan spelade tärning om. Etta fick man ta ett paket ur högen och sexa så fick man välja om man ville ta ett hur högen eller sno ett från de andra, det stora vita i botten var det som var mest eftertraktat.

Jag vann, för jag fick det stora vita i botten men inte utan en hård kamp. Vi var några stycken som snodde paketen från varandra men jag var den som till sist roffade åt mig det utav svägerskans yngsta son som fick en etta och var tvungen att a ett hur högen och lämna det stora till mig. Det var en jättefin ljushållare som man skulle sätta på väggen. Den som annars, efter själva öppningen, var den som det blev mest snack om var den lilla boken "Tv-serier för dig utan teve" som var jätterolig. Alla serier fick en sida var där de presenterades kort och ironiskt, exemplet på bilden är rederiet som överraksande nog handlar om ett rederi. Annars var det ett litet hemmaspakit i form av två ansiktsmasker, fotbad och två handdukar. övriga julklappar innehöll en kortlek med samtalskort, en gigantisk svart gummianka, en mössa och en brandvarnare.

Julklappsleken med tärningen var en jätterolig idé som vi nog kommer att ha fler gånger.

Resterande del av kvällen förflöt genom att storkusiner med sambo lekte med barnen och byggde Lego med dem, här kan man se dotterns intressanta ergonomiska stil vid bygget.

Nu är vi alla lite trötta men väldigt nöjda efter vår lilla förjulafton och barnen har fått gå och lägga sig. Nu är det dags för oss mammor och pappor att få krypa ihop och ta det lungt i soffan en stund. God jul på er!

Doktor Bs medlemsskap är visst avslutat

Nallen som sonen fått från sjukhuset hade visst den här runt halsen när han blev sonens men den klippte sonen bort, fortare än kvickt.

Kan kanske vara fint för MrsData med make att se att bidragen kommen fram ;)

Nu är hjärnblödningen ett faktum

Eller vad är det annars som felar?

Vem fasen är formar? Och än värre mormar? Och framförallt, vad gör mormor med denna typ?

Hur svårt är det att skriva morfar?

Jag skyller på dottern!

Dagens outfit

...

fredag 17 december 2010

Och nu börjar klockan närma sig nio...

Jag har inte ens hunnit öppna dokumentet än fast skrivit har jag, på uppsatsen.

Lagom när jag började få tid över för att skriva på romanen så ringde dom från ViaSat och övertalade mig att köpa ett jättestort kanalutbud (det tog en stund). Vi är nämligen en sådan där bakåtsträvande familj som levt med ettan tvåan fyran och sexan och aldrig köpt till något. Jag är den där som inte hänger med när folk pratar om många av de där serierna som går eftersom de går på andra kanaler än de som vi har. Ibland är det riktigt tokskönt för oj va mycket skräp det verkar gå, men jag har en innerlig saknad efter CSI och hon som jobbar på en advokatbyrå och ser döda, vad tusan den nu heter, som flyttade från fyran till 4+. Ja ni ser, det börjar bli så dammigt att jag inte ens kommer ihåg vad dom heter.

Eftersom jag inte kunde få tag på maken, som skulle övertalat mig att inte tacka ja, så tackade jag ja. Är rädd att detta kan sätta en hel del käppar i hjulen på min redan dåliga skrivdisciplinerade själ.

Medan jag hämtade dottern började en huvudvärk att växa och när det var dags för dotterns dans så hade den tagit över mitt inre så mycket att jag gick på dotterns minsta motståndslag. Hon var tveksam några sekunder och jag högg direkt, hon hade faktiskt hostat väldigt mycket på dagis hade fröken sagt, och sen sjönk jag ner i soffan och ville bara dö (Hur dålig mor var jag där på en skala?).

Då började barnen bråka om ett tevespel, rättare sagt, sonen skällde och domderade på sin lillasyster för han inte var lika bra som honom så hon inte hängde med och hon grät och skrek för att han skällde på henne. Tillslut tvingade jag dem att stänga av spelet med hotelsen om att jag skulle knäcka spelskivan på mitten och dom inte slutade (och blev då hotad med maken utan sonen men det funkade inte).

Äntligen lugn och ro.

Nej. Då börjar de bråka om tillståndet att få vara inne i sonens eftertraktade rum. Sonen vägrade att ha sin syster där inne och efter ett jäkla liv avlutas dispyten med att dottern blev omkullknuffad med ett stort saftglas i handen som tömmer sig rakt över hallgolvet.

Någnsontans här börjar jag fundera på om det inte varit lugnare att skotta fram bilen, skrapa rutorna, halka fram i rusningstrafiken, hitta trång parkering, betala skitmycket pengar och sedan sitta mitt i hög musik och titta på små söta barn som studsar runt i rummet.

Men efter att ha satt dem framför en film och sett dem sjunka in i det apatiska träsket, så kunde jag stilla dö i soffan och nu, när de är nattade fast försöker dölja det så gott det går, så tänkte jag kanske försöka hinna skriva lite, om bara inte tröttheten, huvudvärken och halsontet var så jobbigt. Det finns en stor risk att jag går och lägger mig istället.

Är jag en dålig människa då?

torsdag 16 december 2010

Som katten runt het gröt

Nu är det dags.
Nu har jag kommit fram till dagen.
Dagen jag ska sätta mig igen!

Jag hade först en megatenta som två veckors hårdplugg gick till och sedan avlösta uppsatsen min tid. Det är ju inte som om jag inte skrivit under den här perioden. Först skrev jag sammanfattningar av allt jag skulle kunna spotta ur mig i tentasalen. Sen har jag suttit och skrivit några sidor uppsats. I början när jag satte mig och skrev så var det riktigt svårt att fokusera på uppgiften framför mig. Min hjärna vindlade iväg till mina karaktärer, hungrade efter att få fortsätta storyn, att ta reda på vad som skulle hända efter nästa krök, få komma till the end.

Jag tvingade mig själv att inte tänka på detta, det störde mitt fokus. Jag pressade ner min story och de skrikande gråtande karaktärerna (ja, alltså, de skrek inte och grät (så mycket) innan jag pressade ner dem i mitt inre, det var liksom just nerpressningen som upprörde dem) i mitt inre. Nu har vi skrivit färdigt uppsatsen, ja, det stora hela är klart, det är mest bara småpill kvar. Det är två veckor kvar till nyår och jag har satt som deadline att bli klar med det första råmanuset tills dess.

Tystnad

Mina karaktärer har tystat, jag ser inte längre händelserna framför mig och det finns ingen inre röst som berättar den självklara vägen jag ska vandra med mina karaktärer. Jag sätter mig vid datorn och det är helt tomt.

När det är tomt slocknar den där inspirerande glöden.

Jag vet att det enda jag behöver göra är att sätta mig öppna dokumentet, läsa igenom det senaste och komma igång och skriva något, vad som helst, så kommer denna kramp att släppa.

Ändå går jag som katten runt het gröt och kommer inte till skott. Visst kan man bli förbannad för mindre?

I morgon, då ska jag sitta, hela dagen!

Och hör sen!

Omlackering

OPI passion

Holografiskt och väldigt läckert. Mycket bättre än china glaze variant av rosa holografiska lack.

Det blir gris till kvällsmat

Och tyckte man det var ful från början så kan jag lova att det inte blir bättre.

onsdag 15 december 2010

Och dagens tema är

Sonen är hemma på permission och har byggt ett sjukhus under skrivbordet.

Här är doktor B som flyttade med från sjukhuset.

Och här är patienten,
den kommer från lillsyrrans rum och har visst problem med andningen.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive