söndag 28 april 2013

Gillar söndagar

Jag har inte hållit på så mycket med nagellack de senaste månaderna eftersom jag varit helt besatt i Alvhilda och mitt skrivande. Nu har jag börjat med nagellacket igen vilket både kan ses som både positivt och negativt. Positivt - för det är skoj, negativt - vad innebär det i fråga om min motivation för Alvhilda?

Jag tror min hjärna bara behöver byta fokus för en stund men jag är fortfarande i den skapande processen. Söndagar gillar jag för att då är det Sunday Nailart hos LeLack. Först ut klantade jag mig och missade att hon hade tema och fick inte vara med, förra var det inte tema och då fick jag vara med. Jag tyckte jag kikade men såg inte något tema för den här veckan och målade glatt mina naglar med en lite roligare design. Igår hade jag lite party med Mrs Data och hon visade upp sina skönheter och berättade att det var tema Union Jack. Jag grymtade lite och surade för jag vill ju vara med, nu när jag ändå är i farten. Så idag svidade jag om klorna nu på förmiddagen.

Man kan även se skapandet i etapper här, eftersom jag just börjat med något nytt som kallas Vine. Snälla ta det utan ljud för jag hade inte koll nog och har musik på i bakgrunden och ... ja, det var första filmen

Här är slutresultatet och jag känner mig nöjd. Som ni ser har jag inte bara en flagga, jag har fem, för jag måste ju ta i nu när jag väl ska vara med.

Jag visar inte bara union jack, jag visar alla delar, bara för att jag kan på alla mina fem fingrar. Först är det Englands flagga och bredvid Skottlands. Sedan är det den unionsflagga som skapades i unionen mellan England och Skottland 1606. Efter den kommer Irland flagga för att avrunda med den Union Jack vi känner så väl idag, alltså den med alla tre länderna medräknade och den tillkom alltså i artonhundratalets inledande.

Eftersom jag är inspirerad av Mrs Data (av helt ojäviga anledningar) kör jag så klart också matchning. Jag har dock inte så många Union Jack-flaggor att matcha med som hon så jag kör på typiskt brittiska saker som bor i vårt hus istället.

The tardis



brittisk humor

Äckliga chips (förlåt  Mrs Data)

Vitt - Trind French White
Blått - IsaDora 702 Blue jeans
Ljusblått - IsaDora 739 Surfers paradise
Rött - OPI Thats berry daring

Ännu en skrivdag åt helvete ...

torsdag 25 april 2013

Glad och för min gamla väns skull



När jag bodde i Stockholm under min studietid i början på nittiotalet lärde jag känna en helt fantastisk kille. Han var lite udda, som de flesta jag umgicks med, eftersom jag pluggade estet och hängde med punkarna. Det är då man lär känna de mest spännande människorna. Vi brukade ofta sitta och fika, snacka eller vara på fester tillsammans. En av de tillfällen som sitter fast i mitt minne är när vi plankade in på en av de större rejvfesterna i hela staden. Vid tillfället hade han en kycklinggul kostym. Jag kan lova att det är inte många där ute som skulle klä i en kycklinggul kostym men jag lovar, det gjorde han. Guldlockig som han var dessutom långt, lockigt blont hår i tofs med kostymen.

Några år efter att jag flyttat ifrån storstaden och hade provat en massa annat skojigt i livet hördes vi igen.. Han hade flyttat till England, London och vi passade på att ta en fika när jag ändå var i staden med min mor och några släktingar. Det var jättemysigt. Han berättade en massa för mig om att han kommit ut som homosexuell och min reaktion var visst inte riktigt den han förväntade sig. Jag hade nämligen spontant råkat uttrycka att det hade jag förstått för länge sedan. Han såg lite förvånad och kanske lite förnärmad ut när jag sa det och det var ju inte meningen. Vi pratade om en massa annat också och vi sa att vi måste hålla kontakt och höras igen. Det var allt för länge sedan nu.

Sedan åkte jag hem till verkligheten. Gravid som jag var fick jag barn och hela karusellen körde igång. Familjeliv, husliv, studier och allt vad det innebär. Under hela den här tiden tänkte jag till och från på honom, hur det var med honom, kände dåligt samvete över att jag inte hunnit hålla kontakten som jag lovat. Efter några år tog jag tag i det och försökte få tag på honom på den adressen jag hade i London men han verkade inte bo kvar. Några år senare tänkte jag att han kanske kunde finnas på facebook, men jag hittade inte honom. Men så tänkte jag att, nä va sjutton! Han har inte så vanligt namn, klart man borde kunna hitta någon som heter Petter Wallenberg bara man googlar ordentligt, så jag körde igång.

Jag hittade bara sidor till någon homoikon av något slag som skrivit böcker och som gjort en jättegrej med flera gamla RnB-kändisar. Det var först efter några googlevändor som jag insåg att, det VAR min Petter! Jag skickade ett mail på facebook till honom men jag vet att de ofta faller bort när man inte är vänner och han får säkert massor av mail från andra och jag vill inte tränga mig på. Jag vill inte att han ska få känslan av att jag försöker få kontakt bara för att han är kändis för det var bara något jag råkat upptäcka av en slump. Nu prenumererar jag på hans facebookprofil och följer hans framgång med glädje och stolthet. Det är så häftigt att han slagit så stort som han gjort. Men eftersom han framförallt är känd inom gayvärlden är det inte helt otroligt att jag missat honom, för jag är inte så uppdaterad där.


Den här låten tycker jag är fantastisk, inte bara i soundet utan budskapet också - be somebody!

Och här kan ni läsa intervjuer och reportage om honom:
Dagens nyheter
Popkultur 
Nöjesguiden
Expressen
ETC Stockholm

Nu ska jag gå och köpa hans bok och läsa Bögjävlar.
Och sedan ska jag - be somebody, be somebody du med.

Ps. jag skrev att jag var stolt och det lät lite fel för det kan tolkas som om jag skulle ha något med saken att göra och det har jag inte, men jag känner mig så himla glad över hans framgång att glad för hans skull låter lite lamt jämfört med hur jag känner.

onsdag 24 april 2013

Jag skäms

Det är fantastiskt med det här med hur man reagerar vid pressade situationer.

Idag var jag hos tandläkaren för att förbereda inför en krona.

Jag har redan från början en mycket spänd relation till tandvården från tider med en sadistisk tandläkare kombinerat med ömma tandhalsar och kväljningsproblem. Jag har hittat en mycket bra tandläkare. Som jag sa till mina kollegor idag, att de blir kluvna känslor att gå dit eftersom jag både känner att jag trivs med min tandläkare samtidigt som det framkallar en del ångest med själva behandlingen.

Idag var en relativt bra dag, när jag väl åkte dit. Jag kände mig positiv, lugn och gick in i det hela med mycket mindre stresspålägg än vanligt. Sprutan gick bra. Bedövningen satt direkt och hon började borra. Jag låg lugn och väldigt avspänd för att vara jag. Det var så positivt att när hon mot slutet kom till en punkt som av någon anledning inte riktigt fattat att det var bedövat, så klarade jag mig utan att desperat kräva mer bedövning, trots att hon erbjöd det.
Jag stålsatte mig.
Det gick bra.

Jag var stolt, så jävla stolt!

Sedan skulle hon peta ner ett litet band runt om den där lilla stumpen som var kvar av tanden. Det gick bra, det tryckte, var obekvämt men jag höll emot.. Då om hon till samma punkt som det huggit på med borren och då var det inte lika roligt längre.

Det kändes ungefär som när man tar ett vasst föremål och pressar det med all kravt ner mellan tanden och tandköttet.

Nej, det är inte ungefär, det var faktiskt precis det hon gjorde.

När man inte riktigt är beredd på det och dessutom har en inre ångest som ligger på lut och bara väntar på ett tillfälle att poppa upp, då kan jag säga att just det tillfället är ett tillfälle så gott som något.

Spänningarna kom, tårarna forsade och jag började skaka (ups, fick visst lite panik bara av att skriva det här, gråta och skaka, har inte riktigt hämtat mig).

Efter det momentet skulle jag göra avgjutningar av mina tänder. Kommer ni ihåg att jag sa att jag hade kväljningsproblem? När den stora skenan med gegg trycktes upp i gommen koncentrerade jag mig på att inte känna efter hur det vällde upp i gommen, precis vid gomseglet och jag kämpade för att hålla nere min panik som tryckte på och ville få mig att gråta och skaka. Jag hade redan innan sagt att jag en gång nästan kräkts när saker tryckts upp i svalget just för att förbereda på att det var ett jobbigt moment. Efter ett tag börjar jag känna mig lite för illamående och tänkte att om jag får sätta mig upp så blir det nog bättre. Jag försökte göra lite gester till tandläkaren om att jag ville sätta mig upp, flyttade bort brickan med grejer och kämpade för att hålla lugnet men det går inte. När jag nästan kommit upp kommer den första hulkningen och i panik knuffar jag bort tandläkaren och sliter ut grejerna ur munnen för att stå och hulka över golvet.

Medan jag står och hulkar hör jag suckarna, kommentarerna om att det var mitt eget fel eftersom jag inte kunde slappna av och att nu måste vi göra om det och vet ni vad - jag skämdes.

Jag skämdes som en hund för att jag var en så dålig patient som inte klarade av något så litet och pyttigt som en tandavgjutning och jag bad om ursäkt mellan hulkningarna och försökte förklara att det faktiskt inte var meningen.

När min man kom och hämtade mig med bilen, för jag klarade inte av att åka hem på cykel, så stod jag mitt i stan och storgrät medan folk blängde på mig och nu känns det inte som om jag kommer kunna med att visa mig för tandläkaren igen för jag gjorde bort mig så fruktansvärt. Jag tycker fortfarande att hon är en av de bättre tandläkarna jag haft, när det kommer till det förebyggande, att hålla mig lugn, men psykologin brast en aning när det väl gällde.

Det är verkligen något av det mest pinsamma man kan göra som vuxen människa, visa sin svaghet och att inte klara av prövningarna utan bryta ihop inför andra. Kvällen har hittills ägnats åt att ligga och frysa, frossa och gråta men det har jag i alla fall kunnat göra för mig själv.

Nu har jag tagit en tablett mot den bultande värken jag har i tanden efter ingreppet och jag hoppas sömnen hjälper mot ångesten så jag är fit for fight imorgon så att jag kan stötta andra människor i deras situationer.

söndag 21 april 2013

Drömmen om Amerika

Idag är det söndag och på söndagar är det extra kul att presentera sina konstverk man gör på naglarna för då har LeLack Sunday nailart. Detta är mitt konstverk den här veckan.

Jag är absolut ingen Amerikaälskare utan kan starare ha en lite mer kritisk inställning till den Amerikanska unionen men eftersom jag skulle på Christoffer Appelquists stand up "Drömmen om Amerika" kände jag att det kunde vara en passande manikyr.

Jag känner mig själv ganska nöjd med mästerverket, även om det mycket väl kunde ha blivit ännu bättre i händerna på Johanna - Hon kallades Barbro.

lördag 20 april 2013

Bättre för varje gång jag hör den

En kompis, Mrs Data, länkade till en låt inne på facebook och jag kilade in för att kika och den hade något som jag fastnade för. Jag har spelat den några gånger och känner att den når mig mer för varje gång jag hör den och idag kom jag på vad det är. Den påminner om alla dom där härliga åttiotalssyntlåtarna som man fortfarande älskar, den letade sig rätt in i nostalgicentrat - bra där.

Lyssna och njut!

Omskriven inledning

Nu har jag skrivit om inledningen till Alvhilda, igen. först hade jag en ganska lång inledning med bakgrund. Efter att ha fått kritik om att jag borde dra ner på det och istället kasta läsaren rakt in i handlingen för att skapa intresse, så skrev jag om den. Nu har jag åter haft testläsare och lektör som säger att det bör vara lite mer bakgrund för man blir förvirrad när man kastas rakt in. Nu är det alltså tre nya kapitel innan den tidigare inledningen. De som läst hela trilogin tycker det är jätteroligt att läsa inledningen för de ser saker och känner igen saker som har med de andra böckerna att göra men vad tycker man om man inte läst hela trilogin.

Vad tycker till exempel du

Funkar det eller är det för segt. Du får gärna säga vad du tycker så att Alvhilda blir så bra hon bara kan.

Du kan läsa de fyra kapitlen här och kommentera antingen där om du är registrerad på kapitel 1 eller så kan du kommentera här.

söndag 14 april 2013

Sunday nailart

Jag har idag gjort lite wild and crazy med rosa och grönt lack. Självklart matchar jag med kläder i samma färger. Jag har gjort spegelvänt på händerna för att få fram en lite roligare design. Jag är nöjd. Det var däremot svårare att få till prickarna i grönt på det rosa än de rosa prickarna på det gröna, penseln var svårare och färgen var rinnigare på den gröna.





fredag 12 april 2013

Maken kom hem med godsaker

Hur coola färger som helst. Det gröna köpte han för det var så Alvhildigt. Det rosa valde dottern för att det var så rosaigt.

Det gröna ska lukta grönt te, jag kände bara lösningsmedel.

Skrivkrampen släppte med febern men hjärnsläppet blev kvar

Det var inte så konstigt att det gick dåligt i förra helgen, jag hade feber och var sjuk. Så fort febern släppt kunde jag skapa igen och jag och Ragnvald blev åter bundis. Jag avslutade den redigeringen i tisdags och firade med att gå och skratta med maken på föreställningen med Eddie Izzard. Direkt dagen efter körde jag igång redigeringen av första boken igen. Den ska skrivas om och jag har längtat lite efter att sätta tänderna i den igen, det ska bli skönt att få fason på den, på riktigt.

Idag gjorde jag även det där som jag bävat lite för, det där som jag blivit rekommenderad men som nervositeten tryckt undan för mig. Jag ringde ett förlag, ett av de där större, bara för att kolla läget. Jag brukar tvinga mina deltagare att göra sådant, ringa företag och ställa smarta frågor som får arbetsgivarna att bli intresserade - och presentera sig själva med sina kvalifikationer.

Det är ju bra att ge en liten heads up på att man skriver något som de snart får sätta tänderna i - har jag fått höra.

Jag ringde, presenterade mig, förklarade vad jag ringde om. Jag började ställa mina frågor, som var himla smarta på många sätt. Frågade om de där ryktena och påståendena om omöjligheterna att få sin bok utgiven hos de stora om man är helt grön. Jag frågade om när bästa tiden på året var att skicka in och lite småfrågor angående hur mycket man hade att säga till om i fråga om layout och liknande med tanke på att man redan innan promotade sitt varumärke. Hon frågade kort om boken jag skrev, jag berättade att det var en trilogi och hur mycket jag hade kvar och hur mycket jag skrivit. Jag gav väldigt korta drag om tanken bakom boken och hon lät intresserad. Inte intresserad som - skicka in för guds skull, jag vill läsa nu! men uppmuntrande. Samtalet gick från lätt krystat och stapplande till intressant och trevligt. Det hördes på rösten att hon lättade upp en aning mot slutet, seriöst och inte påmålat, och det var ju trevligt.

Och så la vi på.

Och jag kom på att jag inte nämnt titeln på boken som jag tänkte göra en heads up på.

Men jag fick i alla fall svar på några frågor.

lördag 6 april 2013

Har bytt arbetsrum

Ur filmen Hets
Jag tror jag har olika rum i hjärnan som jag arbetar i. Just nu har jag gått från det positiva och kreativa rummet till det självkritiska och negativa. Jag har huvudvärk, känner mig fullständigt orkeslös och ointresserad av Alvhilda och hennes anhang. Jag sitter och redigerar sista boken och tycker det är jättedåligt just nu. Segt i texten och man kommer inte framåt.

Att jag älskade det för några månader sedan hör inte hit, det är irrelevant enligt min inre kritiker. Den inre kritikern löper amok och slår mig med pekpinnen i huvudet hela tiden.

Det är nog därför jag har huvudvärk.

torsdag 4 april 2013

Genre



När jag på Andra världar var jag på en föreläsning av Karin Waller från SF-bokhandeln i Malmö. Hon berättade bakgrunden till Urban fantasy. Hon drog även några exempel på vad Urban fantasy var. Diskussion kom upp om olika storys som inte tagits med men det var för att det var Portal fantasy. Skillnaden - urban sker här i vår värld med övernaturliga inslag och portal börjar i vår värld men att man förflyttar sig till en annan värld med hjälp av en portal. Urban fantasy är framförallt vampyrstorys och varulvsstorys.

Jag satt tyst och funderade för mig själv och gick sedan och ställde frågan lite privat efter föreläsningen.

Vad är skillnaden mellan urban fantasy och magisk realism?

Fick då till svar att magisk realism mer är en normal story med övernaturliga inslag som kanske kan vara verkliga men som i alla fall inte är huvudpoängen med handlingen, utan kanske bara en nyckel för att föra storyn, som sker i normalsamhälle/värld, framåt. Magisk realism klassas som finare och något som förlagen gärna tar i medan de inte lika gärna tar i fantasy och därför kan man tjäna på att kalla sitt verk för magisk realism för att få möjligheten att bli utgiven, men den aktuella fantasyläskretsen skulle missa eftersom de skyr magisk realism.

Nu till mina funderingar:
Det jag skriver just nu är fantasy. Det går inte att komma ifrån, en vampyrstory utan vampyrer, ett övernaturligt väsen som måste bli räddat, halvgudar som dödar människor - you name it. Men alla mina andra storys, dom som ligger hoppackade som sillar i mitt inre och skriker efter att bli hörda - vad är de för genre?

De är troligen, allihopa - magisk realism eller är de Sci-Fi eller finns det någon mer genre jag missat?

En där en alternativ historiekedja utvecklas till ett annat samälle en det vi lever i
En framtidsversion där vi lever under vattenytan
En där två personer byter medvetande för att uppleva den andra personens verklighet

Man säger att det är viktigt att tänka långsiktigt och att förlag tänker relation: "kan vi ha ett långt samarbete?" Nischar man sig med första boken eller kan man få fortsätta skriva något helt annat? 

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive