måndag 27 oktober 2014

Svar till Pål Eggert

Pål har skrivit ett längre mycket upprört inlägg i sin blogg utifrån min analys. Jag känner att jag behöver ge en replik på detta. Självklart förstår jag att man kan känna att det är jobbigt att läsa något liknande om sin bok men jag tror att man först och främst måste ta ett steg tillbaka från sin text och fundera igenom vad det faktiskt är jag har sagt i analysen. Rubriken i det inlägg som jag kan uppleva är skrivet i affekt, är Jag begår handlingar av övergreppsnatur vilket verkar tyda på att min analys har tolkats som om den analyserar författaren och inte boken. Jag vill vara tydlig, det är absolut inte författaren jag analyserat, det är texten.

Vidare vill jag även svara på följande citat: Fascinerande att varken min kvinnliga förlagschef eller kvinnliga redaktör såg detta i min roman. Men jag är väl den manliga motsvarigheten till skogsrår som förtrollar det motsatta könet som Pål skrev inne på Facebook i den grupp vi båda är med i, där han länkade till sitt inlägg. Som jag uttryckt tidigare, det jag säger är inte om en bok är bra eller dålig. Övriga kvalitéer är helt borta ur min analys det är bara framställandet av kvinnor eller människor utanför normen som jag ser på. En bok kan vara fantastisk och vi har många böcker av nobelpristagare och skrivna klassiker, trots att de skulle falla stenhårt på en analys som den här som till exempel Shawshank redemption, Sagan om ringen, Räddaren i nöden och Flugornas herre. Jag ser ingen anledning för förlag att inte anta en bok bara för att den faller i dessa test, om den är en bra bok i övrigt. Däremot kan det vara intressant att se över hur många böcker som har en sned fördelning och försöka se över vad man kan ändra för att närma sig en jämnare fördelning.

Mycket av det som Pål tar upp i sin blogg kan man få svar på bara genom att klicka på länken till resultatet, alltså där siffrorna är presenterade som jag utgått ifrån när jag skrivit min analys. Jag vill poängtera att jag inte bara läst igenom boken och sedan skrivit lite godtyckligt vad jag upplevt, jag har samlat data som jag sedan analyserat. Jag har alltså varje gång en ny karaktär introducerats skrivit om det är en man eller kvinna, om det finns namn, hur den presenteras och sedan om den har en avgörande roll i handlingen. Varje gång någon säger något har jag genomfört Bechdeltestet och sedan räknat hur långt samtalet är och vad som avverkats i själva samtalet.

Pål skriver: Och läser man ”Borde vara död” så står det klart att Isa aldrig beskrivs som vacker. Någon gång står det att hon är amfetaminmager. Det är inget som får plats i den här analysen trots att det här med fixeringen vid kvinnors yttre företräden är något som folk som kritiserar ”normen” ofta debatterar. Först vill jag påpeka att det inte handlar om att kunna beskriva en kvinna som inte vacker, det är att kunna beskriva en kvinna utan att lägga någon värdering alls i hennes utseende. Att beskriva en kvinna utifrån annat än just utseende. Jag får ge Pål ett rätt i detta, han borde fått mer cred för det och det är därför det är bra med en dialog också och jag skriver inte analyserna ensam på min kammare för att vara helt opåverkbar. Jag vill gärna ha dialog för att jag, författaren själv samt läsare skall få ögon för vad som kan påverka. Jag skall lägga in i analysen en poäng för detta så att det skall bli rätt. Samtidigt skriver jag inte in allt i analysen som jag ser för då kan det bli precis hur långa analyser som helst.

Pål tar upp att jag skrivit att de kvinnliga karaktärerna är oviktiga för Sebastian, vilket jag vill poängtera att jag inte skrivit. Jag har skrivit att de inte har någon avgörande roll i berättelsen vilket är en stor skillnad. Bögbast som bara är en bifigur som figurerar i de första kapitlen har en fördjupad karaktärsbeskrivning med utveckling och motiverat driv. Vi får veta vad som får honom att agera som han gör, vi får veta bakgrund och känna med honom och detta trots att han avverkas mycket snabbt. De båda kvinnorna som jobbar med Sebastian får vi veta namnen på, vi får veta att den ena gillar träning och den andra inte gör det och att de umgås mycket på fritiden. Jag lär inte känna dem djupare än så och när de är med är de mer kulisser för handlingen än djupgående karaktärer som jag får sympatier för. Vem som kommer ner i källaren och stör när Isa och Sebastian är i luven på varandra skulle kunnat vara vem som helst. Den som hjälper Isa bort från tumultet vid gängslagsmålet skulle också kunnat vara vem som helst.

Pål har hakat upp sig på att jag kallar hans kvinnor som stereotypt passiva men han missar att jag ger honom cred för att jag inte tycker att männen är stereotypt beskrivna. Jag upplever männen som känslomässiga och mjuka mitt i allt det hårda och det har jag tagit med. Vad jag menar med att kvinnorna är stereotypt passiva och skillnaden mellan Isas och Sebastians övergreppsnatur är till att börja med att Sebastian lurar, tvingar och förvrider människors vilja, han till och med tar sig friheten att domdera över änglarna i efterlivet, och detta helt utan eftertanke eller reflektion. Jag upplever aldrig att han stannar upp och funderar över om hans agerande är rättfärdigat utan ser det som en självklarhet. Isa däremot är tvingad till att döda, förvrida hjärnan på människor och göra övergrepp men hon visar en stor ånger varje gång hon utför det. Hon ifrågasätter ofta sin egen rätt att göra som hon gör och mår dåligt. Ändå känns det som om hon, trots att hon ofta tänker tanken att vilja sluta och inte ser sin rätt att döda, inte tar steget själv. Hon väntar på att någon skall komma och hjälpa henne ur detta. När det gäller Janina så kan jag ha missbedömt henne men jag upplevde henne som ett offer i tillbakablicken då hon underkastade sig oljeföretagen och blev deras slav i mördardramat. Nu kanske det var fel av mig att tolka det så, det kanske var så att hon var ond innerst inne och ville döda och bara använde oljeföretaget som en ursäkt för att följa sin innersta dröm och i så fall ber jag om ursäkt för denna totala feltolkning. Pål tar även upp att Isa slåss mot huliganerna mot slutet vilket jag inte upplevde. Det jag såg var att hon stod och gömde sig bakom några av de som stod på hennes sida och flydde sedan med en av de kvinnliga arbetarna på boendet för att komma undan.
Frågan om att vara passiv eller ett offer har inte alltid att göra om ifall man kan döda eller är aggressiv, det har att göra med varför man dödar och är aggressiv. Om det är för att ta sig ur sin situation eller för att förstärka sin utsatthet.

Nu över till det som jag tycker är mest intressant, nämligen diskussionen runt Bechdeltesten jag gjort. Jag har utfört flera av dem i boken, och kommer göra det i resterande böcker som jag också kommer analysera.
Bechdeltestet är från början för att kunna se om en film uppfyller kriterierna att två namngivna kvinnor talar med varandra om annat än män. Och boken uppfyller detta eftersom det förekommer. Jag har utifrån detta gjort Bechdeltesten korrekt, problemet är att jag gått några steg längre och använt Bechdeltestet som grund för alla dialoger som utförs i boken. Jag bedömer alltså inte bara dialoger mellan kvinnor utan även mellan män. Det gör jag eftersom det i mina ögon inte säger tillräckligt mycket i långa loppet bara om testet uppfylls en gång, och utan att se över resten. Ska jag bara glädjas så fort två kvinnor talar med varandra ser jag inte att man kan gå vidare och faktiskt se på övergripande skillnader, som framkom i det här exemplet. Om det varit tvärt om, att jag kommit fram till att männen har haft tio uppfyllda dialoger och kvinnorna bara två men kvinnornas har sträckt sig över flera sidor medan männens bara har varit fyra meningar långa, hade det blivit lika mycket ramaskri då? För det är just det som är mening, att kunna se på skillnader och det kan jag inte göra om jag bara nöjer mig med ett godkänt test och sedan lägga ner det. En kommentator uttryckte att mina Bechdeltest är undermåliga, jag vill väldigt gärna se på vilket sätt som de inte lever upp till den kritikerns förväntningar.

Varför jag har gjort analysen och kommer fortsätta göra analyser? Inte för att sänka Pål Eggert utan för att kartlägga hur det ser ut eftersom diskussionen varit uppe flera gånger om hur det ser ut inom fantastiklitteraturen. Många hävdar att det är en snedfördelning och jag vill genom det här bara kartlägga och se om det stämmer. Jag vill även poängtera att jag inte yttrat en enda gång vad jag tycker om boken i sig, jag har inte sagt om den är bra eller dålig, för det har inte med saken att göra. Mitt personliga omdöme om boken är alltså inte alls med, jag har bara utgått från siffrorna jag fått in när jag läste boken.

Något som är viktigt att tänka på som författare och som jag tror är väldigt svårt, förutom det att man måste koppla bort sig från sin text, är att så fort man lämnat ifrån sig sin text så äger man inte tolkningsföreträde för den längre. Saker man själv tänkt stämmer inte längre med mottagaren som tolkar på annat sätt. Så kommer det alltid att vara och det kan mycket väl tänkas att någon annan tolkar boken på ett annat sätt. Jag har tolkat och analyserat utifrån det resultat jag fått fram och det är däremot svårt att ändra, för det kommer från boken själv.

onsdag 22 oktober 2014

Analys av Borde vara död


Syftet med analysen är att jämföra kvinnligt och manligt aktivt deltagande i litteraturen och skall inte ses som ett betyg på bokens kvalité i övrigt. Detta är en del i ett projekt att kartlägga just kvinnligt och manligt  deltagande i böcker samt hur man framställer människor med en annan etnicitet än normen. Bedömningskriterier. För att se över resultatet som analysen utgår ifrån kan ni se här.

Författare Pål Eggert
Förlag Styxx fantasy

På baksidan av boken:
Hisingen, Göteborg. På ett boende för hemlösa jobbar Sebastian som socialarbetare. Här möter han de som lever på samhällets botten: missbrukarna, de mentalt sjuka, de kriminella. Men han har aldrig tidigare mött någon som Isa.

När Isa kommer till boendet förändras allt. Döden verkar följa i hennes fotspår – personer hon talat med, som tidigare verkat ganska stabila, tar plötsligt livet av sig. Sebastian är övertygad om att hon döljer något bakom sin till synes normala fasad. Han är fast besluten att ta reda på vad innan fler människor mister livet, och han är inte utan resurser. Sebastian är nämligen inte heller exakt den han utger sig för att vara.

Övernaturlig mö i nöd-saga i en hårt segregerad miljö.
Perspektivet är tredje person och det är två huvudkaraktärer, en kvinnlig och en manlig.
Det är intressant att historien utspelar sig i den undre världen, bland de utsatta och trasiga. Bland de utsatta och trasiga är det en överrepresentation av män med utländsk bakgrund medan det är en underrepresentation av människor med annan etnisk bakgrund inom alla andra områden. De finns inte representerade någon annanstans alls, varken inom läkarkåren, det sociala arbetet eller poliskåren. En av de som arbetar på boendet beskrivs som mörkhårig och att hon har ett romskt utseende, men det poängteras även direkt att det absolut inte är så.

Det är många kvinnliga roller inom ledande positioner så som chefen, socialsekreterare och läkare. Inga av dessa karaktärer har en större roll i själva historien utan är relativt anonyma. De är bara där för att utveckla en annan karaktär. Något positivt är ändå att kvinnorna inte beskrivs i värderande termer utifrån sitt utseende. Den manliga huvudkaraktärens relation till dessa är relativt avig. Han visar en tydlig frustration i telefon mot en av socialsekreterarna, han kallar läkaren för bitch i tanken och han respekterar inte sin chefs auktoritet och beslut vilket förminskar karaktärerna. Det är samma sak med de kvinnliga kollegorna, de presenteras med namn men tillför inte historien något personligen utan används som brickor som lätt skulle kunna bytas ut utan att det skulle påverka händelseförloppet.

Männens dialoger klarade sig igenom med fem godkända samtal och kvinnorna med knappt fyra godkända samtal enligt Bechdel. Skillnaden mellan männens och kvinnornas samtal är framförallt längden. 
Männens samtal kunde vara sida upp och sida ner där de pratade om sina intressen, känslor, vad de gjort under föregående kväll eller droger. Ibland har Isa nämnts men hon har nämnts som en bisats i dessa samtal efter att  männen kan ha pratat en längre stund om andra saker.
Kvinnornas samtal har antingen kretsat helt runt en man (och då är de inte ens medräknade här) eller så har de varit väldigt korta. Ungefär fyra meningar var. Ett av samtalen hade jag väldigt svårt att förhålla mig till hur jag skulle tolka det, eftersom det faktiskt är en man med. Eftersom det bara är kvinnorna som talar och mannen förhåller sig passiv lät jag godkänna den. Detta tycker jag kan vara bra att använda sig av, framförallt om det endast är en huvudkaraktär, för att höja möjligheten att faktiskt kunna godkänna Bechdeltestet även för den av motsatt kön. I det här fallet är det dock två huvudkaraktärer vilket gör att det inte borde vara några problem att få ett godkänt resultat för båda på Bechdeltestet.
Alltså, även om männens dialoger endast vann med en dialog, vill jag poängtera att de vann med ungefär tjugo sidor. Samtalen mellan männen var dessutom djupare, tyngre, gav mer och hade en större inverkan på handlingen.

Det är inga stereotypa män som presenteras utan de är mångsidiga, visar känslor och pratar känslor med varandra. De är däremot mer stereotypa i sitt agerande då de är våldsbenägna och ofta tar sig rätten att styra kvinnors liv. Kvinnorna förefaller vara stereotypt passiva i de flesta fallen. Motsättningarna i boken ligger mellan två kvinnor vars dispyt skall lösas med hjälp av män. Den manliga huvudkaraktären i boken utför handlingar som alla är av övergreppsnatur då han tvingar sig på människor och gör intrång på deras privatliv. Den kvinnliga huvudkaraktären är passiv i att försöka göra något åt sin egen situation som den manliga huvudkaraktären senare tar sig rätten att ansvara över.

Samlat betyg 2/5

söndag 19 oktober 2014

Min första signering

Det tog bara sex månader.

Jag har ju varit på mässor och jag har ju haft min release, men nu är det en sådan där riktig bokhandelssignering, nere i Malmö. Science fiction-bokhandeln för att var exakt. Det ska bli så spännande. Däremot är jag osäker på om jag känner folk där nere så jag får istället hoppas på många nya roliga personer att prata med.

Om du är osäker på om det är något för dig så kan jag säga att det är en urban fantasy, alltså vår värld men med övernaturliga element. Istället för att ta in nya sagodjur utgår jag från vår kulturella historia och bygger storyn på de svenska mytologiska varelserna folk trodde på och var rädda för här i Norden för bara några få hundra år sedan. Boken följer personer i ung vuxen ålder och det är alltså problem som rör deras vardag och inte den pubertala sorten. Huvudkaraktären är en kvinnlig antihjälte och rätt och fel är inte alltid glasklart.

Klicka här om du vill läsa mer eller fråga om något.

onsdag 15 oktober 2014

Analys av Alvhilda - Uppvaknandet


Syftet med analysen är att jämföra kvinnligt och manligt aktivt deltagande i litteraturen och skall inte ses som ett betyg på bokens kvalité i övrigt. Detta är en del i ett projekt att kartlägga just kvinnligt och manligt deltagande i böcker samt hur man framställer människor utanför det vi i samhället klassar som norm. Innan ni börjar kan ni se över bedömningskriterierna där även länkar och beskrivningar om olika bedömningsunderlag finns länkade. Jag har även sammanställt siffrorna från själva resultatet för den som vill se över dessa.  

 Baksidetext
Allie är en rak och känslohämmad amerikanska. Att tro på något som det inte finns vetenskapligt belägg för är för henne korkat, något hon inte är sen att förklara för omgivningen. Hon har dessutom alltid sett sitt eget intellekt som oklanderligt. Men när hon reser till Sverige möter hon ett förflutet som trotsar hela hennes världsbild. Den ende som sitter på svaren är den mystiske mannen som hemsöker hennes drömmar och får henne att ifrågasätta sitt förstånd. Gränserna mellan dröm och verklighet suddas ut.Vad ska hon tro på – och vem är Alvhilda?

Alvhilda – uppvaknandet är första delen i en urban fantasy-trilogi som bygger på svenska myter och fantasiväsen. Den första boken gläntar på dörren till ett mysterium som bygger på århundraden av missförstånd och svek. Åtrå och offer kantar vägen till sanningen.


Författare Pernilla Lindgren
Förlag Idus 

En övernaturlig antihjältehistoria
Boken är skriven utifrån första person och har därför endast en huvudkaraktär vilket här är kvinna, Allie. I hennes direkta närhet finns ytterligare en till två stora kvinnliga roller och två till tre stora manliga roller. Anledningen till det diffusa är att en av de stora kvinnliga rollerna endast är en röst och en av de stora manliga huvudrollerna framförallt är drömmar eller hallucinationer. När det är en bok som bara har en berättande huvudperson som dessutom är skriven i första person är det svårt att uppfylla Bechdeltestet för det motsatta könet. Därför uppfylls inte Bechdeltestet en enda gång för den manliga sidan medan den uppfylls tretton gånger för den kvinnliga sidan. Allie är inte den som ingår i några varmare relationer med någon men i den temperatur hon förhåller sig till har en ändå varmare relation med sin kvinnliga väninna än med någon av männen, trots att en av männen är hennes sambo. När hon vid ett tillfälle hittar en annan bundsförvant att lita på så är det även den gången en kvinna som leder henne mot visshet. Det visar en kvinnlig närvaro som inte kräver män för att bekräftas.

Det är fler manliga karaktärer generellt.  Många av männen som inte är i den inre cirkeln är dock på något sätt offer. Om det är så att endast män kan vara offer förklarar det överslaget på män rent generellt, annars är överslaget något att ifrågasätta. I den inre cirkeln är det jämt fördelade mellan män och kvinnor. De biroller som ej är utbytbara och som påverkar historien på ett sådant sätt att handlingen förs framåt är både män och kvinnor.

Den största förgriparen är den kvinnliga huvudkaraktären och hon är även den som är utsatt för flest övergrepp. Trots att hon i många fall är ett offer även för sitt eget destruktiva beteende står hon inte handfallen och väntar på att någon skall komma och rädda henne ur situationen. Hon tar tag i det själv och försöker lösa det genom egna krafter. Hennes agerande är både omoraliskt och heroiskt. Vissa av de manliga rollerna kan vara en aningen stereotypa utifrån sina sexuella krav, handgripliga beteenden samt sina svartsjuka aggressioner, som om de måste beskydda sin ägodel.

Den kvinna som inte är heterosexuell har en stor roll både i gruppen och för handlingen samt att hon inte är med endast som en normbrytande stereotyp. I ett samtal ifrågasätts även heteronormen på ett lättsamt sätt och flera närmanden mellan människor av samma kön görs, utan att det uppmärksammas speciellt mycket, de glider förbi som något icke uppseendeväckande.

Det finns endast en färgad person med, vilket känns som en underrepresentation. Den mörkhyade personen har dock en stor roll och är med i den inre cirkeln av berättelsen samt har en avgörande roll. Han bryter på franska vilket förklaras med att han är från Paris, även om det framgår att Allie misstror honom och har en bild av att han kommer från ett afrikanskt gammalt kolonialland.  Vad som får henne att tro detta framgår dock inte. Det kan antingen vara en hint om något som skall komma i senare böcker eller en fingervisning av hennes egen förutfattade mening om människors tillhörighet och ursprung.

Samtal betyg 3,8/5

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive