Analys av Borde vara död

Syftet med analysen är att jämföra kvinnligt och manligt aktivt deltagande i litteraturen och skall inte ses som ett betyg på bokens kvalité i övrigt. Detta är en del i ett projekt att kartlägga just kvinnligt och manligt  deltagande i böcker samt hur man framställer människor med en annan etnicitet än normen. Bedömningskriterier. För att se över resultatet som analysen utgår ifrån kan ni se här.

Författare Pål Eggert
Förlag Styxx fantasy

På baksidan av boken:

Hisingen, Göteborg. På ett boende för hemlösa jobbar Sebastian som socialarbetare. Här möter han de som lever på samhällets botten: missbrukarna, de mentalt sjuka, de kriminella. Men han har aldrig tidigare mött någon som Isa.

När Isa kommer till boendet förändras allt. Döden verkar följa i hennes fotspår – personer hon talat med, som tidigare verkat ganska stabila, tar plötsligt livet av sig. Sebastian är övertygad om att hon döljer något bakom sin till synes normala fasad. Han är fast besluten att ta reda på vad innan fler människor mister livet, och han är inte utan resurser. Sebastian är nämligen inte heller exakt den han utger sig för att vara.

Övernaturlig mö i nöd-saga i en hårt segregerad miljö.

Perspektivet är tredje person och det är två huvudkaraktärer, en kvinnlig och en manlig.
Det är intressant att historien utspelar sig i den undre världen, bland de utsatta och trasiga. Bland de utsatta och trasiga är det en överrepresentation av män med utländsk bakgrund medan det är en underrepresentation av människor med annan etnisk bakgrund inom alla andra områden. De finns inte representerade någon annanstans alls, varken inom läkarkåren, det sociala arbetet eller poliskåren. En av de som arbetar på boendet beskrivs som mörkhårig och att hon har ett romskt utseende, men det poängteras även direkt att det absolut inte är så.

Det är många kvinnliga roller inom ledande positioner så som chefen, socialsekreterare och läkare. Inga av dessa karaktärer har en större roll i själva historien utan är relativt anonyma. De är bara där för att utveckla en annan karaktär. Något positivt är ändå att kvinnorna inte beskrivs i värderande termer utifrån sitt utseende. Den manliga huvudkaraktärens relation till dessa är relativt avig. Han visar en tydlig frustration i telefon mot en av socialsekreterarna, han kallar läkaren för bitch i tanken och han respekterar inte sin chefs auktoritet och beslut vilket förminskar karaktärerna. Det är samma sak med de kvinnliga kollegorna, de presenteras med namn men tillför inte historien något personligen utan används som brickor som lätt skulle kunna bytas ut utan att det skulle påverka händelseförloppet.

Männens dialoger klarade sig igenom med fem godkända samtal och kvinnorna med knappt fyra godkända samtal enligt Bechdel. Skillnaden mellan männens och kvinnornas samtal är framförallt längden. 

Männens samtal kunde vara sida upp och sida ner där de pratade om sina intressen, känslor, vad de gjort under föregående kväll eller droger. Ibland har Isa nämnts men hon har nämnts som en bisats i dessa samtal efter att  männen kan ha pratat en längre stund om andra saker.

Kvinnornas samtal har antingen kretsat helt runt en man (och då är de inte ens medräknade här) eller så har de varit väldigt korta. Ungefär fyra meningar var. Ett av samtalen hade jag väldigt svårt att förhålla mig till hur jag skulle tolka det, eftersom det faktiskt är en man med. Eftersom det bara är kvinnorna som talar och mannen förhåller sig passiv lät jag godkänna den. Detta tycker jag kan vara bra att använda sig av, framförallt om det endast är en huvudkaraktär, för att höja möjligheten att faktiskt kunna godkänna Bechdeltestet även för den av motsatt kön. I det här fallet är det dock två huvudkaraktärer vilket gör att det inte borde vara några problem att få ett godkänt resultat för båda på Bechdeltestet.

Alltså, även om männens dialoger endast vann med en dialog, vill jag poängtera att de vann med ungefär tjugo sidor. Samtalen mellan männen var dessutom djupare, tyngre, gav mer och hade en större inverkan på handlingen.

Det är inga stereotypa män som presenteras utan de är mångsidiga, visar känslor och pratar känslor med varandra. De är däremot mer stereotypa i sitt agerande då de är våldsbenägna och ofta tar sig rätten att styra kvinnors liv. Kvinnorna förefaller vara stereotypt passiva i de flesta fallen. Motsättningarna i boken ligger mellan två kvinnor vars dispyt skall lösas med hjälp av män. Den manliga huvudkaraktären i boken utför handlingar som alla är av övergreppsnatur då han tvingar sig på människor och gör intrång på deras privatliv. Den kvinnliga huvudkaraktären är passiv i att försöka göra något åt sin egen situation som den manliga huvudkaraktären senare tar sig rätten att ansvara över.

Samlat betyg 2/5