fredag 30 april 2010

Lite brasa fick vi se


Tack vare eddie och pucko

Dax för förstärkning


En välbehövlig kopp te, bandet har börjat spela, elden tänds om en timme, maken jagar barn och jag börjar mer och mer känna att det inte är en synd att missa majbrasan.

Tänk om...


Det var lika lätt att skaffa bättre bil i verkligheten. Detta är tredje bilbytet då man bara lämnar sin bil mitt i gatan, gärna så den blockerar så mycket som möjligt, och på tar man bara en bättre som står parkerad lite längre fram.

Hela kostcirkeln


Eller åtminstone lite c-vitaminer.

Heldag på stora holmen


Valborgsfirande i barnens tecken.

torsdag 29 april 2010

Nu är sista dagen avklarad


Jag fick presenter
titta så fina

Idag var sista dagen på mitt jobb, mitt, på måndag, föredetta jobb, för det är inte förrän på måndag jag är arbetslös på riktigt. I morgon är jag kompledig och då ska jag vara ledig också och inget annat.
Min avslutning firades på Sokrates lunchrestaurang på torgen i Kumla. Samordnaren höll ett litet tal och de gav mig dessa fina skålar och muggar. Blomman fick jag när jag började och jag har fått mycket hjälp med att hålla den vid liv för jag själv har lågt ifrån gröna fingrar. Sedan jag höll på att ta kol på min samordnares blommor i somras har hon lärt sig att jag inte ska ha med växter att göra och därför fick jag skålarna istället för blomma nu när jag slutade.
Det blev en kommentar angående mina fula muggar jag haft under året och att de tyckte att jag nu skulle få lite mer stilrena och plain muggar varpå jag kontrade med att det var lungt, jag har ju porslinsfärg hemma.

Jag hade också present till de i missbruksgruppen, de fick alla var sin ask antistresstabletter, det var uppskattat.

Jag fick frågan upprepade gånger: hur känns det nu då?
Ja, just nu känns det inte så mycket, det kommer nog på måndag men med tanke på att jag haft detta jobbet i ett år nu och människan är ett vanedjur, så kommer det nog kännas mycket tomt och konstigt. Men jag går i alla fall därifrån med ett års viktig erfarenhet av myndighetsutövning, jag har varit tvungen att lära mig snabbt tänja på mina gränser i fråga om at klara av stress och ta snabba beslut.

Många tyckte att jag skulle se på det med spänning, vem vet vad som händer nu, och det är ju sant, men det skulle ju kännas tryggare med ett jobb, men det bästa scenariot skulle ju vara att dom ringde och erbjöd mig jobb, där jag kan börja i början av september.

Idag bestämde jag att det var vår.


Jag slängde på mig ljusa sommarkläder och trotsade min självbild genom att ha det på trots att jag ser ut som en flodhäst i det. Som en helt vanlig skolavslutning alltså, fast nu är det jobb istället för skola. I morgon ska jag njuta av ledighet för arbetslös är jag inte förrän på måndag.

onsdag 28 april 2010

Min onsdagskväll

Oj vilken energi jag får när maken inte är hemma, eller är det för att maken har hunnit få undan en massa skit som ger mig energi. Jag har i alla fall hunnit leta fram recept som gör att vi kan bli av med lite skinka som ligger i kylen och blir dålig sedan helgen. Jag har gjort en jättegod broccoli- och skinkgratäng. Att säga att den är god är kanske relativt, det beror på vem du frågar. Om du frågar mig så var den det, frågar du dottern så var den delvis god delvis äcklig och frågar du sonen så tycker han att den var superduperäcklig. Efter att ha "smakat" klagade han över att det var något i halsen som åkte upp och ner och han mådde så illa. Efteråt fick jag veta att han endast smakat genom att sätta tungan emot maten så vad som åkte upp och ner i halsen får förbli en gåta.

Visst ser den smaskig ut?

Jag åt två portioner, dottern åt upp alla pasta och broccoli på en portion och sonen satte tungan emot sin mat.

Vi hade ju en hel massa bär i kylen också som blivit tinade i helgen och som nu låg i kylen och blev dåligt. Av dessa bär gjorde jag två stora bärpajer.

mumsigt värre!

Den första pajen hade jag inne i ugnen enligt receptet, eller rättare sagt, jag tog ut den bara fem minuter innan receptets anvisningar, det är den innersta pajen på bilden. När jag stoppade in den andra pajen hade jag lärt mig av mitt misstag vid första pajen och tog ut den tio minuer innan anvisad tid och det blev ju helt perfekt.

Jag tror att jag gått igenom exakt samma sak tidigare, borde kanske skriva in det i kokboken.

Paj blev man serverad utifrån hur mycket mat man ätit och jag tycker jag var väldigt givmild mot sonen, han fick mer än bara slicka, han fick en halv t-sked. Dottern fick en halv portion och jag tog mig en rejäl portion, fast jag inte borde.

Sa jag mumsigt?

och så tog jag såklart en god kopp chai till, ur den finaste koppen.

Köket är nästan helt städat men lite mer ska jag nog hinna och sen har jag nattningsbestyr, morgonbestyr (skittidigt) själv med två små bångstyriga barn.

tisdag 27 april 2010

En väderfråga


Anses detta väder fint eller dåligt?

Snart är sötebrödsdagarna över


Idag bjöd jag på överbliven tårta från helgens bravader och det var ju tur det för det blev visst inget regelrätt gruppavslutningsfika som alla som slutat innan mig har fått. Det finns säkert någon logisk förklaring till det...

måndag 26 april 2010

idag var första dagen på sista veckan

I dag har jag haft samtal med chefen där han ville höra kritiken jag hade för att han skulle kunna bortförklara denna och sedan ge mig kritik på min personlighet och feedback på mitt arbete. Sen fick jag veta att alla fått inbjudan till min avslutningsmiddag via mail, utom jag som inte hade en susning. Jag har fått okej till att plocka ut komptimmar på fredag och min låda börjar tunnas ut mer och mer. Det är alltså bara tre dagar kvar på det jobbet jag haft i två veckor från ett år och det känns både skönt men samtidigt lite tomt och vemodigt.

Nästa vecka har jag inget jobb att gå till...

Sonen är en robot.

Dottern sa det i dag. Detta skall han själv visst ha berättat för henne för sjuttio år sedan när vi var på en restaurang och morfar hade tagit med sig henne och hennes bror till ett spökhus som låg precis bredvid restaurangen.

Jag tror jag ska fråga min pappa om det något dag.

Hittade den perfekta muggen åt dottern idag.



En snabb sväng förbi apoteket...



söndag 25 april 2010

Tack för alla fina presenter.



A really bad papercut


Eller resterna från några lådor frysta blåbär som stått och tinat på diskbänken.

Murphys lag

I går skulle vi fira den eminenta ålder 75 år, som vi uppnådde tillsammans. Jag älskar att göra fester och gärna stora fester med många gäster och mycket planering och organisation. Redan i januari började jag arbetet med festen. Redan i slutet av 2009 om jag ska vara helt ärlig, då jag påbörjade jobbet med inbjudningslistan. I januari satte vi datumet, i maj, som föll då lokalen inte var ledig då. I stället för att ha festen i mitten av maj blev den alltså i slutet av april. Vi skulle vara i Mastodonts MC:s lokal där det skulle finnas musikanläggning, samt att de skulle stå för kaffe, te, städning samt att personal skulle stå för försäljning av alkohol. Hyran var dessutom mycket rimlig då de räknar med att få in pengar på alkoholen. På grund av detta kunde vi vara lite mer extravaganta i fråga om inköp av mat, alkoholfri dryck och godis.

Inbjudningarna gick ut i god tid, redan i början av februari och vi bad om OSA i början av mars och sista betalning för festen (för vi är inte direkt rika som troll) bad vi att få senast i månadsskiftet mars/april.

Eftersom jag är så förutseende och vill vara tidig i min planering så ville vi komma till festlokalen redan i början av mars för att kunna planera bordsplaceringar, hur vi skulle ha borden och dylika. Vi planerade in en tid att träffas på lokalen, vi ville på lördagen men det gick då rakt inte för på lördagar så hade dom inte tid att planera, så vi ändrade till söndagen för deras skull. Söndag klockan fyra.

När klockan var tre så ringde vi och då fick vi veta att han var ju en bra bit utanför Örebro och hade då rakt ingen möjlighet att komma på en söndag, det hade ju varit bättre på lördagen för då hade dom ju varit där...

Här borde jag anat oråd och dragit mig ur.

Vi var istället där lördagen innan själva festen, vilket för mig var alldeles för kort inpå då jag var en aning stressad inför planeringarna, jag jobbar ju faktiskt samtidigt och en riktigt bra festplanering kan vara ett heltidsjobb bara det, om man har för kort tid på sig. När vi var där fick jag en känsla i magtrakten, en mycket dålig känsla. Jag ställde frågor och fick flyktiga svar. Han lovade att stå för en massa saker och fixa en massa saker men han skrev inte upp några av de överenskommelser som vi gjorde upp. Han lade sig i vissa av de planer jag hade och kritiserade saker som jag ansåg att han inte behövde lägga sig i, som vart folk skulle mingla.
Jag ville vara i lokalen vid tolv för att möblera om och duka men det tyckte dom var alldeles för tidigt så vi fick inte komma förrän två.

Här blev jag jättestressad då jag vet hur lång tid det tar att möblera om och duka samt att jag vet att det alltid är saker som måste fixas i sista sekund. Ingen är perfekt och man glömmer alltid saker i planeringen eller att saker spricker av olika anledningar och man måste alltid ha utrymme för detta. Om vi skulle börjat vid tolv så skulle vi kanske vara klara med dukningen vid två, hinna med att göra lite akuta inköp eller annat, hinna hem och snabbt göra i ordning oss och sedan vara tillbaka vid fem för att fixa med maten. Detta skulle vara stressigt men doeble. Vid två, nej...

Detta stressade jag över under hela veckan och tänkte att vi måste ringa och ändra tiden, två är omöjligt. Vi hann inte under veckan men tänkte att vi får väl helt enkelt åka dit vid tolv och hoppas att dom skulle vara där. Vi hann inte...

Vid klockan elva på lördagsmorgonen, alltså samma morgon som vi skulle ha en fest på kvällen med femtio vuxna gäster och femton barn varav en del hade åkt flera mil redan dagen innan och tagit in på hotell över natten, festen alla hade betalat pengar till, festen vi hade köpt in mat för flera tusen kronor till, festen som vi planerat i flera månader, gjort förberedelser för i flera månader, klockan elva samma morgon som denna festen ringer telefonen.

Telefonsamtalet var kort:
"Hej, du, tråkiga nyheter, ni kan inte ha festen hos oss i kväll, för vi är sjuka"
"Va menar du, ni kan väl inte alla vara sjuka?"
"Nej, några är bortresta också"
"Kan vi inte ha festen utan personal då?"
*fånskratt som skulle få mig att förstå att jag var en sån där, typ, idiot*"nej"
Sen la vi på...

Hade man adrenalin i ådrorna innan så kan jag lova att den ökade. Jag hade oroat mig för att dom inte skulle köpa in vin vilket vi hade löst genom att köpa in vin , just in case. Jag var orolig för att dom skulle lägga sig i och håna oss över vår dukning. Jag var orolig för att dom skulle vara sena, dra ut på tiden och sinka oss på olika sätt och att vårt samarbete inte riktigt skulle klicka, men att dom skulle ringa samma dag som festen och ställa in? Det hade hade aldrig någonsin i min vildaste fantasi slagit mig.

Jag hade nu inte tid att gnälla, tjafsa eller älta detta mycket oprofessionella beteende som de uppvisat utan kastar mig istället över datorn för att söka reda på en ny lokal. Vi hade varit i kontakt med Syrianska föreningen fem år tidigare när vi hade vår sextiofemårsfest men de hade då gjort en felbokning så vi skulle ha ett större och dyrare rum än det vi tänkt från början och så ratade vi dom då och hamnade då istället ute i obygden den gången. Därför sökte jag upp dem och ringde direkt, dom hade en lokal ledig, vi fick gå upp i pris 2500 och helt plötsligt stod vi utan alkoholförsäljning, ingen städning, inget kaffe eller musikanläggning. Samtidigt som vi helt plötsligt hade mer att stå i under dagen och allt blev stressigare så fick vi även ta kontakt med alla personer som var bjudna och meddela lokaländringen och alkoholändringen.

Vi åkte och handlade in alkohol så det skulle räcka då det inte var säkert att folk skulle hinna ordna med detta, vi möblerade, kopplade in egen stereo och fixade. Jag bytte om redan på förmiddagen vilket sonen också gjorde. Dottern som hade valt ut en rosa flygig klänning med fina fjärilar på fick inte byta om på morgonen utan skulle göra detta precis innan festen. Det slutade därför med att hon var på fest i skitiga gamla jeans och en randig tröja, men det kändes inte så viktigt och hon kommenterade det inte själv. Jag hann inte sminka mig eller fixa håret utan när folk dök upp var jag högröd i ansiktet och sprang omkring med en mobiltelefon och försökte lappa och laga allt som inte riktigt hade blivit helt färdigt. Maken var iväg och hämtade mat och saker som skulle vara till festen. När folk minglat en halvtimme och förrätten kallnat improviserade jag ihop en fördrink utan de ingredienser som maken skulle kommit med. Därför har vi flera tinade paket med bär som ligger och förfars i köket idag. Hela kvällen ägnades åt att ordna med saker, många var hjälpsamma och tog tag i saker åt oss, som att göra kaffe och te, duka av, städa undan och rodda barnen vilket vi är mycket tacksamma för. Vi kom därifrån vid ettiden och jag däckade före två på natten och sov som en stock till halv elva i morse. Idag är det bara segt som gäller, fast vi har massor kvar att göra då allt blev hektiskt i går och mycket nu står på hög och väntar på att bli tillbakaställt på sin plats igen.

Här kommer lite bilder från kvällen, ursäkta skärpan, verkade som om mobilkameran blev lite lullig redan tidigt på kvällen:


Här är häftet vi hade på bordet. Det var en liten historia om hur vår festtradition började, lite bordstävlingar som man fick vinna fina priser ifrån, lite frågor om oss och en lista över vad som hänt på våra födelsedagsdatum genom åren.
Borden skulle hitta en gemensam nämnare på bordet och döpa sig efter denna och så skulle de skulle ta de första och sista bokstäverna i för- och efternamn och bilda ett så långt ord som möjligt. Tyvärr så blev alla dessa fina vinnarsvar bortstädade så jag kan inte citera men jag ska här försöka ge ett sammandrag av vinnarna och vinsterna.
Vinnarna i det första tävlingsmomentet var ett bord som kallade sig för badkarskletet eller något liknande och sade sig alla vara kletet på badkarskanten, de hade alla badkar och var inte rädda för att använda det. Detta vann de alla var sin liten whisky-flaska vilket de blev glatt överraskade över då det överlämnades i en lingonsyltsburk. Vi hade även ett extrapris till laget som kallade sig för "de otacksamma" de hade alla fått en present utav oss som dom lämnat kvar presenten hos oss. De fick var sin present att upphämta hos oss.

Längsta ordet blev något med lekledare, himla roligt och hela 20 bokstäver inkluderat. Vinst var skivor.

Vinnare i frågesportstävlingen blev makens egen moder och Gustaf. Svärmodern fick brevpapper och Gustaf fick filmen "Gert Fylkings bästa" Ann-Sofie kom på tredje plats och vann en hel ett helt kuvert med vykort med fåniga skämtteckningar med sexanspelningar.


Så här såg dukningen ut.
Alla bord hade olika färger, vi hade servetter som var vikta med olika färger och sedan hade man placeringskort som matchade servetterna. Folk satt sex till åtta personer ihop som tävlade tillsammans. De blev indelade utifrån att det hade samma färger på servetterna och placeringskorten.

Här är en närbild på själva kuvertet.

Här är ett lite specialkuvert. En vän till oss brukar ha en lite dispyt med maken om vem som varit med i fantomenklubben längst. Då vi hittade detta fina kuvert i vår samling fick han självklart det som sitt sittplatskort.
Inuti kuvertet fanns programmet som presenterades på första bilden.

Sittplatskuverten var gjorde med ett rivet färgat papper med ett rivet färgat papper med namnet skrivet på. Jag körde vidare på samma tema vid presentationen av mat och dryck som kan ses på den här bilden. Hållarna gjorde vi själva med tjock ståltråd samma morgon, innan själva lokaltumultet satte igång.

Här hade vi välkomstdrinkbordet som på grund av hektiskt springande, inte blev mycket bättre än så här. Varje gång jag sprang förbi på väg för att ordna något ute eller inne så stannade jag till och fyllde på glasen åt folk.

Här är förrättsbordet som bestod av smördegsrullar med lax och olika färskostssorter. Jag hade själv bakat laktos- och glutenfria bara någon dag innan.

Här har vi tårtbordet. Maken beställde dom från ICA och vi köpte en fryst chokladtårta som var gluten-och laktosfri. Vi tog laktosfri grädde på och hällde på blåbär uppepå och den blev mycket eftertraktad. Lite för eftertraktad, märkte vi, då halva hann försvinna innan skylten som talade om att den var laktos- och glutenfri kom upp. Jag hoppas de intoleranta hann få sig en bit. När maken beställde tårtorna frågade de om vi ville ha någon text på varpå maken frågade vad det kostade extra, när de sa att det inte vara någon extra kostnad fick alla tårtorna texten "75" på sig.


Vi lät barnen ta all mat först för att det skulle bli mindre tumult och problem. När barnen var avklarade så fick de vuxna gå. Nästan alla tårtorna gick åt, vi har bara 3/4 av mängde på en tårta kvar i kylen, fast uppdelad på två olika sorter. alla var väldigt goda.

I dag har vi bara tagit det lugnt. Vi hade några nattgäster över som nu har lämnat oss. Det hände inte mycket, vi tog det lugnt, snackade lite skit och tog igen oss. Kamerorna som ligger på bordet var utspridda på matborden kvällen innan. Det ska bli spännande att se vad som finns på dessa bilder. Jag själv hann inte fota så mycket under kvällen så jag hoppas på riktigt fina minnen på engångskamerorna. Om någon har lite fina bilder så får ni gärna dela med er till mig.

En liten kommentar angående kvällen:
jag fick frågan om det var jobbigt att hålla skenet uppe och vara trevlig när jag slet som jag gjorde varpå jag replikerade att jag var glad och jag hade inte problem med att vara trevlig för jag trivdes, jag verkligen trivdes. Det tråkiga är ju att jag inte riktigt hann prata med alla, jag hann inte umgås med alla och ge folk tid för jag jobbade i stort sett hela kvällen, men, gud vad jag trivdes. Jag var projektledaren, jag skötte och fixade och delegerade och jag blev mycket nöjd med resultatet. Problemet med lokalen gav väldigt mycket krydda. Inte alls att jag tycker att dom betedde sig på ett bra sätt eller att jag tycker det är okej med avtalsbrytare, men både jag och maken tror att festen blev så mycket bättre på det nya stället och det var en utmaning som vi lyckades ordna på ett mycket bra sätt.

Det är så här jag skulle kunna tänka mig att jobba, på heltid, som yrke, fest är kul men projekt is det stora hela och arbetssättet i synnerhet är det jag riktigt trivs med.

Någon som har ett jobb åt mig?

...ja just det, sa jag det att vi bara fick ungefär två timmars sammanhängande sömn natten till lördag.

fredag 23 april 2010

Nu börjar förrätten ta form.


Men en spännande fråga är, vilken av dessa är gluten- och laktosfria?

Ödets ironi


"äsch, jag kan gå till pizzerian och hämta pizzan" säger magnuz, sekunden senare kommer haglet.

torsdag 22 april 2010

Bullmammavarning


Laktosfri och glutenfri smördeg, the kavelmaster har fått leva loppan. Spännande att få se om det funkar i ugnen i morgon bara. Nu först får barnen ta fram sina mackor så nattningen blir sen i kväll.

tisdag 20 april 2010

Ondskan på vägarna


Precis när vi skulle av motorvägen kom vi ikapp denna lastbil och när man ser nummerskylten förstår man att det var planerat från hans sida.

söndag 18 april 2010

God natt


Efter en helg med storhandling, städning, pappersvikning, planering, försök till kommunikation med mc-snubbar, bh-inköp (gått upp i storlek, igen, knappt att jag fick mig någon bh alls, reduktion börjar kännas lockande) biobesök med dottern och tvätt. Jag hann dock inte med att städa hela huset, baka, glömde hälften vid storhandlingen och jag har inte hunnit färga håret. Innebär det att jag är en dålig människa eller har jag för höga krav? Nu kräver jag åtminstone sömn! Eller är det att ta i?

Äntligen!


Maken leker bagare i köket och barnen gnäller i vardagsrummet för det är ju inte köpe. Då blir det mer av oss!

fredag 16 april 2010

torsdag 15 april 2010

Nu är det försent och allt är Claus fel

I går gick Peter Steele hädan och hans långa skugga kommer inte längre svalka marken.

Nyheterna i dag:
"Peter Steele, sångare och frontman i Type O Negative har dött. Han blev 48 år."
-GP

"Peter Steele, tidigare artistnamn Lord Petrus Steele, född Petrus Ratajczyk 4 januari 1962 i Brooklyn, New York, död 14 april 2010, var en amerikansk musiker, mest känd för att vara en av medlemmarna i goth metal-bandet Type O Negative. Han var också känd för att vara väldigt reslig; han var 2,03 meter lång. Han skapade även en hel del rubriker när han poserade i tidningen Playgirl i mitten av 1990-talet."
-Wikipedia
Jag gillar den mörka och hårda musiken som Type 0 Negative berikat världen med och det känns lite sorgligt att jag nu aldrig kommer få se dem lajv. Jag var på väg sommaren 1995 då jag fortfarande var ung och ett partytroll. Jag bodde då i Danmark och alla mina festivalkompisar skulle till Arvika för att se bland annat type 0 negative. Min dåvarande kille ville till Roskilde och jag kom med förslaget att vi skulle spitta på oss. Han kom med erbjudandet att om jag följde med till Roskilde så skulle han följa med till Arvika och bjussa min biljett. Kör för det tyckte jag och köpte biljetter till Roskilde. När det var dags att ordna inför Arvika så fick jag beskedet att han inte hade råd med två festivaler, men nog skulle jag se mig själv som lyckligt lottad som fått uppleva storheten med att få gå på Roskilde, alla festivalers festival, Arvika var ju bara för mesar...

Mina vänner skröt över den upplevelse som de hade fått genom att få se Type 0 Negative (alla utom de som deckat vid tältet strax innan spelningen förstås (you know who you are...)) och att det var en av de bästa lajvföreställningarna någonsin!

Jag har alltså gett upp chansen att jobba på en lyxkryssare nere i caribien OCH fått se Peter Steele uppträda hans skull, det börjar plocka på här...

tisdag 13 april 2010

Snacka om att gå in på detaljer

Triologin som börjar med Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes har blivit döpt till... "the girl with the dragon tattoo och här är en av trailersarna:



Visst fattar men precis vad filmerna kommer handla om.

måndag 12 april 2010

Saker som gör mamma nervös.


Den femåriga dottern är minst tre meter upp med taggbuskar under. Men man måste ju släppa barnen någon gång, eller vad säger man. Vadå, står jag och hönsar mig under?

Hur många meter upp sonen är ska vi inte gå in på.

söndag 11 april 2010

Mission imposible


Det lurviga bruna är en väska. Allt runt om ska ner i väskan. Önska mig lycka till!

lördag 10 april 2010

Pirathage


Det går jättebra att kombinera. Brorsan och kusinen sköter piratanet och dottern står för hagandet men dom leker tillsammans.

torsdag 8 april 2010

Party


När man har ovve ska man vara tacky, det säger pucko och henne kan man lita på. Därför köpte jag den här så jag kunde vara lite finare, lite bättre. Skål!

onsdag 7 april 2010

Otrohet

Har precis suttit och kikat igenom en artikel om otrohet på "allt om barn". Det är inte artikeln i sig som jag reagerar så mycket på utan på den tillsammans med de kommentarer som man kan läsa under artikeln.

Först vill jag ge en eloge till Pierre Jonsson som lade märke till en av de mest intressanta detaljerna i artikeln och satte ord på den:
"vänta nu...man skriver en aha artikel om att 25% av kvinnorna är otrogna när barnen är små men nämner i förbifarten att 40% av männen är otrogna!!
Helvete borde inte artikeln handla om Män som inte kan hålla sin snorre i styr istället??"

som sagt var, en mycket intressant fråga.

Sen är det ju intressant att folk inte hänger med i biologilektionerna, så som Love:
"Sedan vet jag inte om det är så mirakulöst jobbat att föda barn eftersom minsta lilla hare eller näbbmus klarar det (...) Får förresten harar och näbbmöss smärtlindring vid förlossningen?"

Det är ju något man fått lära sig sedan långt tillbaka, människans huvud är mycket större i förhållandet till vår födelsekanal jämfört med andra djurs. Hade det inte varit för huvudet hade det var mycket enklare att föda barn, men det är väl bara för Love att genomgå en 36 timmars förlossning med spräckning från ändtarm till urinrör samt sömnad efteråt, utan bedövning, så får vi se hur lite uppmärksamhet h*n känner sig berättigad till efteråt. Jag menar, varenda jävla kanin ute i buskarna genomgår ju det så det är väl inget att gnälla över.

Och sist men inte minst har vi Per, jag undrar om han är samma som är skyldig till insändaren om alla dessa kvinnor som kör runt i bilar hela dagarna, har dom inga män, tycker inlägget har ungefär samma nivå:
"Det är barnen som tar skada för att mamma måste förverkliga sej själv och springa ute.Orsaken till människans olycka är att hon inte har vett att sitta stilla i hemmet!"


Visst fanns det fler att reagera på men dessa var väl pärlorna i samlingen.

Nu ska jag fortsätta läsa lite debattartiklar och störa mig på idioter som inte tycker som jag.

tisdag 6 april 2010

You spin me right round baby right round like a record baby right round round round

Livet spinner iväg och jag hinner knappt med. Jag går upp på morgonen och jag har knappt hunnit åka till jobbet, gå på mötena, äta min lunch, hämta barnen och äta middag förrän det är dags att gå och lägga sig igen.

Det är knappt att jag hunnit med att göra allt det där på helgen som jag ska göra på helgen förrän det blir måndag igen och jag ska jobba och gå på alla dom där mötena sova, äta och skita förrän det är fredag och nästa helg påbörjas.

Mitt i allt detta snurr ska jag bli fadder till släktingabarn, planera och anordna fester, vara en kärleksfull och närvarande mor, en kärleksfull och närvarande fru som har något som i alla fall kan tolkas som sexuallust.

Samtidigt som jag stressas av allt detta som snurrar runt mig så vill jag inte gå upp i vikt mer nu fast det enda jag gör för att hindra det är att sätta i mig mer dålig mat och godsaker som bara gör motsatsen med mig än vad jag önskar.

Samtidigt vill jag skriva, jag vill skriva jag vill skriva jag vill skriva! Men jag får aldrig tid över, ork över, lust över för när jag väl sätter mig vid datorn för att skriva så börjar House på teve, tvätten ska vikas, barnen ropar och så är klockan elva och gud nåde mig om jag sitter och skriver så sent, jag ska ju faktiskt upp i morgon också!

Jag har nu fått chansen att få hjälp med min skrivklåda. "Böckerna "kom i gång & skriv" samt "Skriv boken" har jag fått äran att få hemladdat och jag ska försöka följa dessa böcker för att nå min dröm en dag. Jag tror jag har lättare för att få skrivet om jag får ett schema, tilldelat av någon utomstående.

Jag kommer att redovisa min "läxor" inne i min skrivblogg: författartankar. Välkomna in och kika och kommentera när ni får chansen. Nere på högerflank kan ni se att det finns några bloggar jag är inne och pillar i, där kan man se om jag uppdaterat.

Men nu är klockan snart elva så mamman inom mig lyfter ett strängt finger och jagar mig i säng. Eller ja, i säng vet jag inte, men skriva får jag då fasen inte göra, det är ett som är säkert.

Så gör djur


Min femåring sitter just och förklarar för mig att fiskar äter döda fiskar, det är helt naturligt. Allt medan dom färgglada tillsynes helt oskuldsfulla akvariefiskarna slåss över ett fiskkadaver. Astrevligt.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive