Funderingar inför julafton

Vi ska fira jul ensamma i år, bara vi och barnen. Vi satt och funderade lite kring vad vi skulle göra för att göra julafton lite mer speciell. Vi tänkte höra om grannen ville vara jultomte men så kom vi fram till att det är ju så mycket roligare med "jag ska gå och köpa tidningen"-jultomten. Vad skulle vi mer göra? Jo vi kom på att vi skulle göra något väldigt otraditionellt! Vi skulle klockan tio åka till lek- och buslandet eftersom dom skryter om att det har öppet alla dagar mellan tio och tjugo.

Detta är inget som vi berättat för barnen utan tänkte överraska dom med det. I går kväll när barnen äntligen gått och lagt sig så satt vi och lästa lite på textTV och trillade över nyheten som vi redan hört antal gånger men inte reflekterat så mycket över tidigare: att vinterkräksjukan slagit till rekordkraftigt i år.

Vi har hållt oss rätt så mycket till oss själva och inte utsatt oss för andras bacillusker på samma sätt som andra år eftersom maken varit pappaledig och tagit semester nästan hela december och jag har suttit och pluggat uppsats i min ensamhet. Vi tittade på varandra och jag frågade om det var värt det? Var det värt att åka iväg på julafton till ett av de mest infekterade ställen i hela Sverige för att barnen inte skulle hinna bli uttråkade på julafton? Hade vi lust eller tid med att ligga och kräkas imellandagarna? Jag vet att inte jag har tid i alla fall, inlämning den femte januari och jag ligger inte bra till efter all renovering här hemma.

Vi kommer nog inte åka till lek- och buslandet, blir nog någon spännande morgonpresent istället som dom kan hålla i gång på tills kalle anka börjar.

Är vi fega, dumma tråkiga då? eller är vi smarta? Vad tycker ni?