Once in a life time

En tjej, som bor näst intill granne med oss. Hon bor på parallellgatan till oss men fågelvägen är det bara ett hus emellan. Det lustiga var att vi lärde känna varandra genom att hon jobbade i en affär och jag brukade komma in och snacka skit med henne under flera år innan vi visste att vi bodde granne men vi har, sedan hon sålde sin affär, inte träffats på fika en enda gång och jag har har aldrig varit hemma hos henne någon gång. Nu går våra barn på samma dagis också men vi har ändå inte fört över vår affärsfika till riktig sådan. Men det var bara en parentes.

I alla fall, hon har pratat med mig några gånger om att hon funderat på om det inte skulle vara roligt att ha en gatuloppis, alla på gatan har loppis samtidigt. Hon undrade om vi var intresserade. Tja, sa jag, klart vi är men vi har ju inte hunnit gå igenom allt än, men säg till när det börjar bli dags. Sagt och gjort, i dag kom hon över och meddelade att det blir i morgon.

Snacka om att vi fick tid på oss, kan ha ordentligt framförhållning.

Denna dag kommer nog spenderas mestadels på vinden.

Det roliga för maken är ju att han älskar loppisar, och har haft som ovana att springa på sådana i tid och otid. Nu får han vistas på en loppis en hel dag, fast, det kanske inte är samma sak när man inte får köpa något. Det har jag varit bestämd på, han får inte ha mer saker hem än vad vi släpar dit.