Jag har verkligen förundrats ett tag. Jag har ju fler bloggar än en, det är denna som handlar om precis allt och inget, det är en inredningsblogg och en blogg som handlar om mitt skrivande. Den här bloggen är väl min huvudblogg kan man säga, det här här jag ventilerar allt som händer. Inredningsbloggen var från börjat ett projekt som startades av mig och två till. De andra två har liksom dragit sig undan och känner inte att dom har tid att vara med längre och jag själv har inte tillräckligt med inredning för att täcka upp. Dessutom tar jag den bloggen på ett lite mer seriöst allvar eftersom vi hade lite högflygande planer från början vilket landar i att jag knappt gör några inlägg. Sen har vi författarbloggen som det i stort sett inte händer något alls i.
Nu till det där som jag förundras över.
Inredningsbloggen, som det inte händer något i, har inte gjort ett inlägg sedan den 22:a juni, men den har ändå fler prenumeranter än den här bloggen.
Nu till det där som jag förundras över.
Inredningsbloggen, som det inte händer något i, har inte gjort ett inlägg sedan den 22:a juni, men den har ändå fler prenumeranter än den här bloggen.
Det är för att folk smittats av en ryslig folksjukdom om det där med inredning. Det börjar klia över hela kroppen så fort de inte får tapetserar och fixa... Shit varför börjar folk bara krisa om köksluckor, varför krisar de aldrig om miljön eller världssvälten/freden osv? då hade det snart varit fixat... Kram
SvaraRaderaJa, visst är det en inrednings/renoveringshysteri som sveper över landet och har så gjort under flera år. Min blogg är väl lite av en otraditionell sådan, eller var tänkt som det.
SvaraRaderaOm du bara visste hur snygga köksluckor vi har, kan lätt säga att vi inte byter i tid och otid. Men nu är det hög tid och det ska snart bli av, att byta ut det 20-åriga köket :D