Hos kuratorn

I dag började jag med att gå till kuratorn som jag blev kallad till efter det där läkarbesöket jag var på för några veckor sedan, då vi konstaterade att jag var ganska stressad. Kuratorn frågade hur det var med mig och berättade sedan att hon fått ett mycket uttömmande brev angående min situation, samtidigt som hon tog fram ett par fulltecknade a4-sidor.

Vi konstaterade att jag verkligen var stressad och när vi pratade om de här jobbiga stressiga delarna som mitt hem, alla måsten och hur lite jag hinner med mej själv så kände jag att det var rätt så jobbigt. Kuratorn sa till mig att jag måste börja tänka på mig själv, ta promenader och mikropauser, jag ska börja skriva på mina böcker och försöka att inte alltid tänka på alla måsten.

Hon sa, när jag uttryckte att jag kan lugna ner mig när jag väl blivit klar med röjandet av saker, städning av huset, fixning av trädgård och utbyggning av hus, att jag kan inte vänta så länge. Det har redan tagit åtta år och åtta år av stress är inte bra, pausa!

Sen gick jag hem och fortsatte med alla mina måsten.