Det blev sent och inte fören halv midnatt var det dags att föra kosan hemmåt. Vuxna per ben, barn per cykel. Alla var trötta men ett av barnen var nära bristningsgränsen hela tiden, men med mycket beröm och hurrarop lyckades vi få hem henne utan gråt bara en lagom gnutta midnattsgnäll. Nu ska alla sova. God natt och tack för en mycket trevlig kväll, ta åt er de som känner sig träffade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.