Star Trek into darkness

Bild lånad från Backtalk Kinja

För att på något sätt föreställa en Star Trek- nerd så tog jag lång tid på mig innan jag såg den här actionrullen. Kanske för att den liksom helt och hållet inte alls är Star Trek, men ändå är väldigt väldigt bra. Den här nystarten av Star Trek där de först raderar hela den tidslinjen man själv är van vid, ger blandade känslor. Det är ju lite coolt att man kan komma på en idé att göra om den klassiska Star Trek, som genom olika nerderier är mest känd, och göra den till en modern actionfilmserie. Det är bra filmer, jag gillade verkligen Into darkness, men det är inte Star Trek så som jag känner den, men bra, men inte ... ja, min hjärna har slagit knut på sig själv flera vändor.

Vad är det jag gillar med den nya Star trek?
Förutom att det är spännande, det är de gamla rekvisitorna men upnotchade och sedan har vi ju the casting!
Jag bara ääääälskar Zachary Quinto. Jag kärade ner mig i hans skådespeleri redan i Heroes och sedan har det liksom bara klättrat. Han gör Spock så fantastiskt bra, han gjorde Sylar jättebra och han gjorde Chad Warvick jättebra. I like. Att de dessutom flirtar med min inre Whoian genom att ha med Noel Clarke (Roses (Doctor Whos första companion efter nystarten 2005) pojkvän från Doctor Who) i öppningscenerna och använda sig av Benedict Cumberbatch (Sherlock för den som möjligtvis sovit under en sten) som superskurken fick mig att jubla. Hade de plockat in Mark Sheppard (King och hell i Supernatural) eller Misha Collins (Angel of the lord i Supernatural) också hade jag ju fått en nerdgasm.

Okej, nu har vi markerat vad det är som gör att jag gillar Star Trek into darkness i stora drag, nu till själva storyn.
Det är intressant det här med att göra om hela universumet och att få börja om från början och göra om. Man kan använda sig av gamla storys och elakingar och helt enkelt bara göra en ny storyline. Här har de använt sig av Khan Noonien Singh som det redan finns en film om som heter The wrath of Kahn som kom 1982. Som tur är har jag inte sett den, min man hade dock det. Jag har, som tur är, inte varit ett jättestort fan av just the original series utan är mer av en next generation och voyager kind of girl.
Men för de som sett originalet är väl vissa saker som händer i filmen inte speciellt överraskande, min man var väl föga upprörd. Khan är i alla fall en superduperonding som själv spränger och skjuter ihjäl folk som står våra hjältar närmast för att göra en kickstart för denna hämdmission som är beläget på lätt känsliga territorier.  Utöver det hände det så klart många fullständigt orealistiska saker och många typiska "Åh, och nu kom någon och störde precis i sista sekunden"- eller "Nu missförstår alla högre makter och sätter käpparna i hjulen på våra älskade hjältar"-sekvenser som sig bör i filmer som den här. Folk lärde sig saker, blev bättre människor (eller Vulcaner eller vad de nu kunde vara för art) och hjältar formades framför ögonen på en.

All in all
a good film.