Utveckling på inlägget om vad jag utgår ifrån när jag läser böcker

Jag skrev om det tidigare men blev ombedd för ett tag sedan att precisera. Därför förklarar jag här nedan exakt vad jag utgår ifrån och hur jag går till väga när jag läser böcker som jag sedan ska skriva om. Jag ber redan nu om ursäkt för längden för inlägget blev redigt långt. Ni kanske kan läsa en bit och pausa emellan. Jag tänkte själv dela upp det i en tre olika inlägg men jag är osäker på hur jag skulle göra det så jag lät det vara helt. 

Vad jag utgår ifrån
Enligt könsrollsteorin förknippar vi kön med en roll. Denna roll lever vi mer eller mindre medvetet upp till. Exempel på könsroller är kvinnan vid spisen medan mannen är den som drar in maten till spisen. Redan som barn ingår det att tjejer ska tycka om rosa och killar ska tycka om blått. Dessa är som stereotypa mallar som vi tvingas in i. Kvinnor ska vara kvinnliga och män ska vara manliga. Att säga att det är tillåtet för en man att bejaka sin kvinnliga sida och tvärtom befäster könsrollerna än mer, eftersom det säger att det inte är manligt att vara mjuk och omhändertagande.
En stereotyp är alltså förenklade föreställningar av en grupps egenskaper. Den kan vara etnisk, nationell, religiös, genusbetingad eller sexuellt orienterad.
Kvinnlighet har genom tiderna identifierats genom att vara motsatsen till manlighet. Det är ofta på det sätt man kan identifiera stereotyper inom genus.
För att enkelt rada upp stereotypa drag hos kvinnor så är de underordnade, passiva, svaga, irrationella, känslosamma, intuitiva, omtänksamma, uppmuntrande, stöttande, omhändertagande samt moderliga. Just att få barn är en central bit i kvinnans identitet och därför förväntas hon vara bättre lämpad att ta hand om barn. Kvinnor som inte vill ha barn och som inte har en initiativ omhändertagande känsla kan bli ifrågasatta. En kvinna som är stark och inte underordnad ses i första hand som en manlig kvinna än som en vanlig kvinna. Homosexuella kvinnor framställs stereotypt som just manliga kvinnor på samma sätt som homosexuella män stereotypt framställs som kvinnliga män.
Eftersom kvinnlighet är motsatsen till manlighet är det lätt att sätta in motpolerna till det som just radats upp när man vill hitta en stereotyp man. En man är, enligt stereotypen, aktiv, stark, rationell, känslomässigt distanserad, diskursiv, beskyddande, karriärlysten, praktisk och inte speciellt bra på det där med barn. En man har inte en uttalad barnlängtan utan kan vara lite mer praktisk i fråga om barn än vad kvinnor är rent stereotypt. De blir inte heller ifrågasatta i sin barnlöshet.
När det gäller sexualitet är det komplicerat för kvinnan - madonnan och horan har man hört talas om. Mannens sexualitet ser mer okomplicerad ut, han vill ha sex och ju mer sex desto bättre. Det är alltså stereotypt att alltid beskriva en som den aktiva inom det sexuella och det är stereotypt när kvinnan beskrivs som att vara den passiva inom den sexuella relationen.
Det går även att se makt och stereotyper i språkbruk. Det finns två sätt att kommunicera på, den ena ses som mer manlig och den andra som mer kvinnlig och när de båda möts kan problem uppstå. Enligt Birgitte Mral som är docent vid Örebro Universitet går kvinnors kommunikation ut på samförstånd, närhet, diskussion, symmetri och att förstå problem. Mäns sätt att tala, enligt Mral, går ut på hierarkier, oberoende, beslut, asymmetri och att lösa problem.
Det sista är inte en stereotyp på samma sätt som det jag tidigare beskrivit men den går hand i hand med de tidigare stereotypa rollerna och kan vara intressant att problematisera när man skriver om män och kvinnor.

När jag läser en text som jag sedan skall analysera ser jag över just de stereotypa könsrollerna. Om det är aktuellt ser jag även över andra stereotyper så som när det finns med någon med annan sexuell orientering än heterosexuell eller om det är någon med annan etnicitet. Jag kollar även av relevansen i rollen. Jag ser inte bara över om det finns lika många kvinnor som män presenterade utan även om det bara är bara männen som har roller som bär handlingen framåt självt och kvinnorna endast finns där för att utveckla en manlig karaktär. Om det finns minoriteter med kollar jag av även deras roller utifrån samma aspekt.

När det gäller dialog, som jag fått kritik om tidigare, vill jag förtydliga exakt hur jag gör. Ja, jag utgår ifrån Bechdeltestet - i grunden. Men, jag utvecklar det även och använder mig av resultatet i min mätning, vilket blir en förlängning. Jag räknar både samtal mellan kvinnor och kvinnor som mellan män och män för att kunna göra en jämförelse rent kvantitativt. Sedan kollar jag av innehållet i samtalet. Utöver om de talar om män respektive kvinnor, kollar jag av om de är stereotypa, alltså för kvinnor känslomässiga men inte känslomässiga för män. Om de är praktiska för män men inte praktiska för kvinnor. Om de för handlingen framåt. Eftersom jag använder mig av Bechdeltestet i grunden har jag använt mig av det som rubrik och skrivit att de har ett visst antal godkända sådana per könsindelning. För att man skall kunna förstå hur jag räknat.

Hur jag går till väga rent praktiskt:
Jag läser boken.
Varje gång en ny karaktär presenteras skriver jag ner på vilken sida, vad den heter, vilket kön och den första meningen i presentationen. Varför jag skriver ner första meningen i presentationen är för att kunna se om de beskrivs stereotypt med kvinnor utifrån utseende eller känsla och män utifrån handling eller rang.
Varje gång det är en dialog avgör jag om den blir godkänd utifrån Bechdel och om den blir det skriver jag ner vad den handlar om rent praktiskt.
Relationer skriver jag ner, hur de framställs, vem som är ledande, om de har stereotypa roller mot varandra.
Varje gång någon gör något som antingen är typiskt stereotypt eller drastiskt bryter mot det stereotypa skriver jag ner det.

Jag fick även kritik över att jag dragit upp övergrepp i mina tidigare analyser. Jag har gjort det i båda de första böckerna jag analyserat och det handlar om den övergreppskultur vi lever i som blir stereotypt i böcker. Det är stereotypt för en man att ta för sig och det är stereotypt för en kvinna att invänta sin tur. Det är onaturligt med en ond kvinna, det hör ihop med hennes stereotypt omhändertagande och känslomässiga drag. Om en kvinna gör övergrepp är det oftast inte hennes fel utan ligger i något traumatiskt. Oftast är det en man som står till skuld för det traumatiska  - en våldsam eller alkoholiserad far, en våldtäktsman, en man som misshandlat henne eller liknande. Därför ser jag ett visst intresse i att se över anledningarna till kvinnors övergrepp. Om de förklaras eller om hon faktiskt helt enkelt kan få vara ond utan att ha blivit formad av en man. Män får vara onda och de får vara våldsamma. De ifrågasätts inte på samma sätt när de gör övergrepp, oftast tänker vi inte ens på att det är övergrepp när vi läser. Twilight blev jättestor och den är fylld av övergrepp från Edwards sida som ursäktas som överbeskyddande, för män är stereotypt beskyddande och om han gör det för hennes eget bästa är det inte övergrepp, det är omtänksamhet. Det kan rent av ses som romantiskt när en man gör regelrätta övergrepp på kvinnor av kärlek. Jag kommer inte alltid att läsa av övergrepp men jag tänker ta upp det när jag upplever att det är relevant.

Det är så jag gör när jag analyserar en bok. Jag gör det varken för att höja eller förstöra för feminister, jag gör det av sjuk nyfikenhet. Alla säger att fantastiken tillhör männen, att det är snedfördelat och att kvinnor inte får ta samma plats. Det pratas fantastiskt mycket men jag har inte sett någon riktig jämförelse mellan olika böcker. Det är därför jag gör en. Jag säger inte heller att jag värderar en bok, jag bara kollar av dessa frågor. En bok kan vara väldigt bra och inte klara mina test och en bok kan vara riktigt avgrundsdålig men klara varenda liten bit i min undersökning.  Jag har läst många godtyckliga recensioner genom åren och känner att de är för personliga för att det egentligen ska kunna säga något om boken. Att en person inte tyckte om boken betyder inte att jag måste tycka illa om den och samma sak när det är tvärt om. Det här är åsikter om en bok som bygger på annat än mitt personliga tyckande. Därför är det inte en recension på det regelrätta sättet men jag har fortfarande samma rätt till min åsikt som de har. Ni får tycka att jag har fel och jag är öppen för diskussion, men påhopp och icke någorlunda grundade argument kommer vara svåra för mig att alls bemöta.

Just nu läser jag svensk fantasy där det inte framgår att det skall vara någon form av sned fördelning i fråga om kön.