God jul allihopa

Jag har sett att många bloggare har önskat vitt och brett om en god jul. Jag själv har inte varit vid datorn sedan i fredags eftersom jag städat, bakat, umgåtts, ätit julmat och öppnat paket. Idag är vi lämnade ensamma igen och det är få måsten som hänger över oss. Idag äter vi rester, jag ska läsa och sedan ska vi nog glo en hel del på Twin peaks. Barnen leker med sina julklappar, vilket är svårare att göra när man blir äldre. Men man kan i alla fall visa upp dem för omvärlden. 

Av min son fick jag en liten egengjord docka av tråd, av dottern fick jag en ask Toffifee. Efter att jag och maken pratade högt med varandra när barnen var i köket, om att vi inte sett några julklappar till oss under granen som var från barnen satte det fart och detta var resultatet. Toffifeen var det även rim på. Rimstuga hade vi nämligen dagen innan, på min inrådan. Sådana traditioner är viktiga att hålla på och dottern visade stora ambitioner. Hon själv hade däremot svårt att gissa på ett av sina egna paket, det var tur sonen var lite mer vaken och kunde räkna ut att om byxor var för trångt och klänning för långt, så borde det vara en kjol i paketet. Jultomten och Karius och Baktus hade varit förbi med presenter till barnen och Doctorn hade varit och lämnat en mycket fin kalender till hela familjen.

På jullunchen hade vi bjudit över Jussi som gav oss en fin blompotta. Hon har ju lärt sig att det inte är någon idé att ge oss levande blommor, de dör bara en långsam, plågsam död. Men metallblommor, de klarar sig riktigt bra. Cyberblommor som vi kallar dem för att de ska passa in i vårt nerdiga hem ännu bättre.

Mina föräldrar gav oss en riktigt häftig upplevelsepresent, efter att jag pratat om att jag vill gå på middagar med lite mer action. Vi fick en spökvandring i Gamla stan, Stockholm, med tillhörande middag. Det ingår barnvakt.

En spännande julklapp utan hälsning på låg under granen med mitt namn på. Jag visste vem det var ifrån men inte vad det kunde vara i. När jag väl öppnade blev jag mycket glatt överraskad. Vår kära vän Magnuz bodde hos oss strax innan jul då jag hade dikt lyrik som uppgift och hade då valt Karin Boye. Magnuz hade blivit mycket glad över detta eftersom det är en av hans favoriter och för fortsatt inspiration låg det en bok av Karin Boye i paketet som jag ser fram emot att läsa.

Jag fick ett par elektriska öronmuffar av min man. Vi gav varandra just mobilgrejer. Han fick av mig en smart klocka, en som han kan koppla ihop med sin egen smartphone. En mycket rolig leksak. Nu saknas bara smartphonen som han pratat om att han ska köpa i drygt ett år, tänkte att det här skulle sätta eld i rumpan på honom. 

Och så apropå det där med teknik och mobiler och grejer. Dottern hade önskat sig en My friend Cayla-docka som hon fick. En mycket dyr liten sak som ska funka med hjälp av wifi. Vad som inte står är att det krävs en bra mobil med bluetooth som är uppkopplad mot wifi. Hela julkvällen gick åt att försöka få skiten att funka och vi har inte lyckats än. Hon kunde inte kopplas mot hennes surfplatta för den hade inte inte bluetooth och hennes mobil är så trög och seg att det inte verkar som om den orkar processa dockan. Hon säger korta små fraser, hakar sig på ord och hör inte att man pratar med henne, hon svarar i alla fall inte på tilltal. Det hon kan göra är däremot att låta som en landande Tardis.

Vet inte om hon är så lik Sexy, vad tycker ni?