 |
| Bild lånad från Nordiska museet |
Det här med att fokusera och vara nöjd är något jag har svårt för, är jag ensam?
Jag sitter och sliter med första boken i min trilogi, som jag skrivit färdigt (förutom redigeringen då) varav den första går i tryck inom en månad. Jag har utöver det skrivit flera noveller som blir publicerade i olika novellantologier och jag fick flera noveller publicerade förra året. Men det kostar. Jag hinner inte hålla det tipp topp hemma när jag satsar på skrivandet och har så mycket av det att göra. Om jag skulle ägna mig åt att hålla det fint skulle det bli ett eget heltidsjobb själv och jag skulle inte få någon tid över till mitt skrivande. Men att få ens hjärna att förstå det och kunna känna att det duger, det är en annan sak. Det hänger över mig, att det inte är perfekt, att det är saker framme och att renoveringen få huset att bli till kaos, och att jag inte hinner få ordningen på det. När jag inte redigerar och skriver så jobbar jag som socialsekreterare. Jag har haft höga ambitioner inom mitt yrke, yrkesstolthet, men när man lägger hela sin fritidsenergi på att skriva och hålla reda på allt som ska göras där, kan jag inte ägna min fritid åt mitt jobb också. Jag kan inte kräva av mig själv att jag ska kunna rabbla alla ärenden i sömnen, att kunna svara på spontana frågor eller ha allt i huvudet, det finns i journal och papper. Ändå får jag prestationsångest och känner mig värdelös när jag blir frågad saker när jag ligger hemma och är sjuk, och jag inte kan svara på dem.
Varför kan jag inte bara få känna att jag är bra nog, som jag är, och sänka mina egna förväntningar på mig själv.
Är det många som lider av det? Vad har ni för tips och idéer för att lösa bojorna från den där inre slavdrivaren som aldrig är nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.