Att umgås med vissa är en skrattfest

Vi var på antikvariat igår. En i vårt resesällskap gick upp för trappan till övervåningen. Vissa ord utbyts mellan honom och en annan man som gör att det framgår att mannen är en av de som arbetar där. En annan ur vårt följe passar på och detta samtal är det som följer:
P: (med mycket seriös ton i rösten) Du M, jag såg en bok om dansk porr nere i hörnet som du kanske skulle vara intresserad av, det är ju din specialitet.
M: (Med lätt syrlig ton på rösten) Jaha, ja tack så mycket, jag får väl ta mig en titt på det då.
Varpå anställd lotsade bort vår gemensamme vän för att berätta mer om boken om dansk porr och annan litteratur i den genren. Vår gemensamma man försökte göra allt för att avstyra samtalet på ett så artigt sätt som möjligt och bad om att få titta mer på fantasylitteraturen. Han fick misstänkta blickar på sig under resterande tid på antikvariatet. Vi andra fick skratta en stor del av promenaden tillbaka till hotellet.

Vi spädde även på hans anseende i samma butik då jag och maken blev klara först och handlade för mest pengar, den som blev klar som andra person handlade näst mest och denna vän som råkat ut för den danska porren, fick vi ropa ner och han handlade för minst pengar. Detta stod vi och tråkade honom för under tiden han betalade och sa att han var den sämsta sortens kund. Sedan fick han köra hem oss också.