- Först är det en person som är uttrycker sig nedlåtande mot några som gör något han tycker är korkat, detta med en nedlåtande hänvisning till något som egentligen är positivt men i uttalandet blir negativt.
- Jag försvarar och förklarar på vilket sätt det inte är korkat
- jag blir fördummad
- jag försvarar mig
- han får stöd i sitt fördummande
- jag blir irriterad och försöker förklara på vilket sätt de i sitt agerande vill hindra andra att göra något bara för att de själva inte vill göra det, detta utan att användandet egentligen påverkar dem på något sätt
- får då veta att jag är aggressiv och hysterisk och på något sätt vill jag visst tvinga på dem något utan att jag ens vetat om det, bara för att jag vill kämpa för rätten att få göra en sak, som inte ens påverkar dem nämnvärt.
- jag blir frustrerad och förklarar att jag inte är aggressiv men däremot ganska frustrerad över deras agerande och anser att de använder sig av maktmedel, som jag anser är omodernt, genom att påstå att jag är aggressiv när jag vill försvara min och andras rättigheter som de i sina uttalande vill förminska.
- Nu har jag höjt mig till en ännu aggressivare nivå. En nivå utanför normal debattnivå uppenbarligen och kränker nejsägarna i debatten.
Alltså, detta med användandet av "hen, varför är så många rädda för ett enkelt könsneutralt ord som inte påverkar någon på något negativt sätt över huvudtaget. Berätta gärna anekdoter för mig om när ni blivit utsatta av ordet hen som verkligen skapat trauma eller på något sätt hindrat din livsstil, så ska jag ta i övervägande om det kan finnas några negativa aspekter med ordet.
Själva diskussionen, tja, den är ju inte unik för ordet "hen", vi kan applicera den på i stort sett alla frågor som på något sätt rör möjligheter för kvinnor att frigöra sig eller konkurrera med männen. Inte för att jag ser "hen" som ett direkt och uteslutande feministiskt ord, men med tanke på att motståndarna ofta förknippar det med feminism och kvinnlig frigörelse är jag inte förvånad över att samma argument används.
Hen i sig är inte något jag bryr mig om, känns bättre än att sammanskriva hans/hennes. Dock anser jag att uttrycket blivit alltför kapat av radikala krafter i vilka ordets användningsform berättigar deras konspirationsteorier och historierevisionistiska idèer. Därför använder jag mig sällan av det, alldenstund jag oftast får försvara saker jag absolut inte står för.
SvaraRaderaOj, det där du uttrycker nu hänger jag inte med på. Vilka konspirationsteorier och historierevisionister?
RaderaJag är för hen, många språk har något sätt att uttrycka sig könsneutralt och det är inte något konstigt egentligen tycker jag men vi behöver väl ett tag på oss att få in det i språket antar jag. Hoppas det känns bättre efter tråkiga tjafset... Kram
SvaraRaderaJo då. Det gick väl över ganska direkt, ville bara beskriva frustrationen runt om som gör mig så trött.
RaderaKonspirationsteorierna är den om att man kan skylla allt på "strukturer" på samma sätt som mer kända konspirationsteorier om judiska världskonspirationen eller kapitalets konspiration. Likheten i det ligger i att du oavsett motargument så kan du ge strukturerna nya egenskaper. När det gäller historierevisionismen så har vi ett färskt exempel på den teorin att kvinnor skulle vara mindre för att de fått mindre mat under historiens gång. Idèn totalsågades givetvis, me3n om den upprepas tillräckligt många gånger så kommer folk tro på det. Just de som upprepar det många gånger är de som jag upplever även använder hen på ett vis och med ett syfte jag motsätter mig.
SvaraRadera