fredag 28 juni 2013

gott, ont, svart och vitt.

Jag är dåligt på att delta i bloggjerkska men nu var det ett ämne jag gillade. Frågan är enkel:
 Vilken ”bad guy/girl” tycker du bäst om och varför?
Den här frågan kan jag svara riktigt snabbt på men för mig är frågan större än så för jag tycker det finns så många olika lager. Jag har nämligen lite svårt för att bara se saker som svart och vitt, jag tycker det finns för många gråskalor i världen för det. 

Jag älskar att läsa om onda karaktärer eller om ondska, men jag gillar att ta den ondes perspektiv och se den bakomliggande orsaken till ondskan. Kanske är det helt enkelt så att det bara är ur det perspektiv man ser som ger det ondskefulla skenet, kanske är det egentligen en själv som är ond, men man ser inte ondskan man sprider för att avsikterna till handlingen är goda.

Krig är av ondo men de kan vara skapade ur avsikter som från början är goda. Frihet och jämlikhet men när det visas upp i sin blodiga uppenbarelse ser det bara hemskt och brutalt ut. Mobbare ses som onda men kan även de vara offer? Visa upp deras sida och känn sympati, där i ligger spänningen. Det jag själv skriver om brukar försöka sudda ut gränserna och det bästa är när man kan få en person att känna med en "ond" karaktär. Den som alla vänder sig emot, den vars handlingar ses som onda, när man kan vända och ge den karaktärens vinkel rätt ljus, då har man lyckats.

Bild lånad från Behind the dark gift
Vilken är min favorit?
Jag satt och funderade en stund, jag har ju flera. När jag ändå går ner till botten måste jag ge er vampyren Lestat ur Anne Rice serie. Nej, han är ju inte speciellt ond säger säkert de som läst serien, och det är ju just det. I första boken utmålas han som ond, den som tvingar Louis att bli vampyr och sedan hånar honom när han inte vill döda och äta människor. Jag har läst "En vampyrs bekännelse" och jag gillade den skarpt men jag blev totalt förälskad i den andra boken "Nattens furste" som är Lestats berättelse. Den skapade sådan fantastisk kontrast till första boken när man fick se en helt annan bild av Lestat. Man fick medkänsla för honom och kunde se hur irriterande Louis var i första boken. Jag älskade den socialpsykologi som utmålades och den känsla som boken förmedlade.

Den ondskan, som inte var ondska när allt om omkring, är det som inspirerar mig i mitt eget skrivande.

Vad är ondska i dina ögon och vilken ond karaktär är din favorit?

8 kommentarer:

  1. Jag vet inte om jag kan se vampyrer som onda, otäcka javisst, men knappast onda. På något sätt är det samma sak som att kalla ett lejon ont för att det skaffar mat :)

    Nu har jag inte läst de här böckerna, så jag vet ju inte om just dessa vampyrer är onda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig i det du säger, jag ser det på samma sätt, som rovdjur. Det är lite det jag själv gärna spelar på när jag skriver, att ta fram det oonda. Vampyrer ses ändå som onda eftersom de är odöda, de tillhör satans avkomma på något sätt, men jag gillar just det där med den inre kampen mellan gott och ont. Tror det beror mycket på vilka vampyrer man läst om för att dra slutsatserna om det goda respektive det onda.

      Radera
  2. Håller med om att jag inte tycker det är svart och vitt, och att det är intressant att se vad som ligger bakom den "ondska" som finns i oss människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ofta något som driver personer som ses som onda, till de beslut som de tar. Jag tycker väldigt mycket om socialpsykologi och har haft turen att läsa ämnet genom min utbildning, tycker det är fascinerande.

      Radera
  3. Åhh, Lestat, honom gillade jag! Jag tyckte allt att Louis var en gnällspik i "En vampyrs bekännelser"...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade honom redan i en vampyrs bekännelse men jag älskade honom i den andra boken.

      Radera
  4. Jag har ännu inte förstått tjusningen med vampyrer, men det kommer kanske. Vad som ligger bakom ondska är intressant, det tycker jag med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte vampyrer i sig, det är den inre striden mellan det som varit och det öde man har. Jag är inte så förtjust i den äldre versionen av vampyrer utan mer den moderna, där de blivit förmänskligade, där de har kvar sin mänsklighet som strider emot det monster de blivit genom förvandlingen.

      Radera

Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive