onsdag 24 april 2013

Jag skäms

Det är fantastiskt med det här med hur man reagerar vid pressade situationer.

Idag var jag hos tandläkaren för att förbereda inför en krona.

Jag har redan från början en mycket spänd relation till tandvården från tider med en sadistisk tandläkare kombinerat med ömma tandhalsar och kväljningsproblem. Jag har hittat en mycket bra tandläkare. Som jag sa till mina kollegor idag, att de blir kluvna känslor att gå dit eftersom jag både känner att jag trivs med min tandläkare samtidigt som det framkallar en del ångest med själva behandlingen.

Idag var en relativt bra dag, när jag väl åkte dit. Jag kände mig positiv, lugn och gick in i det hela med mycket mindre stresspålägg än vanligt. Sprutan gick bra. Bedövningen satt direkt och hon började borra. Jag låg lugn och väldigt avspänd för att vara jag. Det var så positivt att när hon mot slutet kom till en punkt som av någon anledning inte riktigt fattat att det var bedövat, så klarade jag mig utan att desperat kräva mer bedövning, trots att hon erbjöd det.
Jag stålsatte mig.
Det gick bra.

Jag var stolt, så jävla stolt!

Sedan skulle hon peta ner ett litet band runt om den där lilla stumpen som var kvar av tanden. Det gick bra, det tryckte, var obekvämt men jag höll emot.. Då om hon till samma punkt som det huggit på med borren och då var det inte lika roligt längre.

Det kändes ungefär som när man tar ett vasst föremål och pressar det med all kravt ner mellan tanden och tandköttet.

Nej, det är inte ungefär, det var faktiskt precis det hon gjorde.

När man inte riktigt är beredd på det och dessutom har en inre ångest som ligger på lut och bara väntar på ett tillfälle att poppa upp, då kan jag säga att just det tillfället är ett tillfälle så gott som något.

Spänningarna kom, tårarna forsade och jag började skaka (ups, fick visst lite panik bara av att skriva det här, gråta och skaka, har inte riktigt hämtat mig).

Efter det momentet skulle jag göra avgjutningar av mina tänder. Kommer ni ihåg att jag sa att jag hade kväljningsproblem? När den stora skenan med gegg trycktes upp i gommen koncentrerade jag mig på att inte känna efter hur det vällde upp i gommen, precis vid gomseglet och jag kämpade för att hålla nere min panik som tryckte på och ville få mig att gråta och skaka. Jag hade redan innan sagt att jag en gång nästan kräkts när saker tryckts upp i svalget just för att förbereda på att det var ett jobbigt moment. Efter ett tag börjar jag känna mig lite för illamående och tänkte att om jag får sätta mig upp så blir det nog bättre. Jag försökte göra lite gester till tandläkaren om att jag ville sätta mig upp, flyttade bort brickan med grejer och kämpade för att hålla lugnet men det går inte. När jag nästan kommit upp kommer den första hulkningen och i panik knuffar jag bort tandläkaren och sliter ut grejerna ur munnen för att stå och hulka över golvet.

Medan jag står och hulkar hör jag suckarna, kommentarerna om att det var mitt eget fel eftersom jag inte kunde slappna av och att nu måste vi göra om det och vet ni vad - jag skämdes.

Jag skämdes som en hund för att jag var en så dålig patient som inte klarade av något så litet och pyttigt som en tandavgjutning och jag bad om ursäkt mellan hulkningarna och försökte förklara att det faktiskt inte var meningen.

När min man kom och hämtade mig med bilen, för jag klarade inte av att åka hem på cykel, så stod jag mitt i stan och storgrät medan folk blängde på mig och nu känns det inte som om jag kommer kunna med att visa mig för tandläkaren igen för jag gjorde bort mig så fruktansvärt. Jag tycker fortfarande att hon är en av de bättre tandläkarna jag haft, när det kommer till det förebyggande, att hålla mig lugn, men psykologin brast en aning när det väl gällde.

Det är verkligen något av det mest pinsamma man kan göra som vuxen människa, visa sin svaghet och att inte klara av prövningarna utan bryta ihop inför andra. Kvällen har hittills ägnats åt att ligga och frysa, frossa och gråta men det har jag i alla fall kunnat göra för mig själv.

Nu har jag tagit en tablett mot den bultande värken jag har i tanden efter ingreppet och jag hoppas sömnen hjälper mot ångesten så jag är fit for fight imorgon så att jag kan stötta andra människor i deras situationer.

4 kommentarer:

  1. Pissigt. Och klantigt av tandisen. :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon måste haft en dålig dag, men en arbetskollega säger att jag måste ta upp det inför fortsatt behandling eftersom förtroendet liksom krackelerade lite

      Radera
  2. Usch och fy! Och att få suckar och kommentarer för något man inte själv kan kontrollera!

    När jag var liten fick jag dra tänder vid några tillfällen och jag tyckte bedövningssprutan var värre än något annat. Jag grät och grät, men tandläkarna tappade till slut tålamodet och, efter djupa suckar, gav mig sprutan ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror att många måste läsa lite mer psykolog. Det är klart att vi som är rädda krånglar till deras arbete men de har ju valt att arbeta med människor och det yrket då måste de vara förberedda på att allt inte går smidigt.

      Radera

Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive