Att inte leva som man lär

Jag tror jag tagit upp det förut men det gör inte saken bättre.

Jag jobbar som jobbcoach och i mitt arbete jobbar jag framförallt med den personliga marknadsföringen. Jag säger till människor "Ingen arbetsgivare vet att du finns om inte du talar om det." "Ingen arbetsgivare vet vad du kan om inte du talar om det" "Det är inte skryt, det är information."

Alla som tror att jag tycker att det känns helt bekvämt att utgå från det när det kommer till mitt skrivande räcker upp en hand.
Visst kan jag säga till folk att jag skriver, visst kan jag promota mig själv men jag gör det med måtta och är lite osäker på mig själv. Kasta runt informationen om att jag gett ut noveller går väl sådär, att uppmana folk att komma och hälsa på mig på Andra världar känns tjatigt jag menar, de kanske inte vill det helt enkelt och då blir jag ju bara patetisk. Jag vet att mina storys är bra men hur får jag andra att vilja läsa dem om jag inte talar om att de är bra och tänk om jag säger att de är bra och så tycker inte andra att de är det då är jag ju en riktig hycklare. Och en skrytmåns.

Nu har jag fått höra att jag ska höra av mig till förlag för att berätta om Alvhilda, casta hennes så att säga. Hur tror ni det går?

Någon som har tips om hur bästa sättet är att gå till väga, både rent praktiskt men även för att komma förbi den där Jante som ligger och gör fälleben för mig hela tiden.

...och så ett litet blygsamt "kom gärna och hälsa på mig på Andra världar 23-24 mars"