Zombieapokalypsens intågande

 Bild lånad från An inquisitive kat

Inte pratar jag om den hjärnätande typen utan mer den där hjärnslappa typen. De senaste två veckorna har jag lidit av huvudvärk, trötthet och totala hjärnsläpp. Jag kan ha suttit vid datorn och jobbat med något och plötsligt har jag inte vetat vad jag gjort och bara stirrat på maskinen några sekunder innan jag kommit på mig själv. Jag har inte varit ensam om detta utan fått höra att fler haft samma symtom. Vid ett tillfälle kändes det som om hjärnan rann fram och tillbaka i huvudet på mig ungefär som den där lugnande vattenröret Magnus Härenstam har  i "Sällskapsresan 1". I lördags när jag skulle gå och lämna ut böckerna hade jag inte bara en lång dialog om nakenbilder i huvudet, jag slutade tänka helt under en kort period. Jag stod vid övergångsstället, hade tryckt på knappen. Tittade på bilarna som kom åkande och ögonen fastnade på den busskur som stod en bit bort. Där var det två kvinnor som hoppade runt och busade med ett barn. Efter att ha stått och stirrat på dem en stund märkte jag att några bilar stod still. Jag såg framåt och upptäckte att den gröna gubben blinkade, så som han gör vid upphällningen. Eftersom jag kände att min kropp inte riktigt var i synk vågade jag inte kasta mig ut i gatan mitt framför bilarna strax innan de skulle få grönt utan stod snällt kvar och väntade en cykel till.

Det är vad jag kallar för zombifiering, totalt hjärnsläpp i två veckor. Tur man inte är kirurg eller har annat jobb som kan innebära döden för någon annan om jag tappar koncentrationen för bara något ögonblick.

Idag är jag hemma för nu har hjärnan börjat stötas bort  helt och kommer ut ur näsborrarna. Jag hoppas det växer ut en ny snart så jag kan börja fungera som vanligt igen.