Fingrarna glöder över tangentbordet

Jag har bävat inför det här med att öppna första boken igen för omskrivning. Jag har ju redan skrivit den, tre gånger. Jag visste vad jag ville men var så orolig för att jag inte skulle hitta dig. Nu är jag inne på tredje kapitlet och bilderna är klara och tydliga framför mig. Beskrivningar blir naturliga, min uppfattning om de olika karaktärerna är fullständiga och det är roligt att leka med mystiken. Den blir mer mystisk, mer läskig och fler oförklarliga så tvister.

Shit va spännande det är.