Vad jag gör när bloggen är släckt

Förutom att jag har ångest över att jag inte hinner skriva, knappt får sova, försöker komma in i ett nytt arbete (inne på sjätte veckan men känner mig ändå helt snurrig ibland), tar hand om ett hushåll, sköter mina barn, leker fru, läser böcker och umgås med vänner (ytterst sparsamt på det området men det finns ljusglimtar) så slåss jag även med en symaskin.

Och i mina egna ögon måste jag nog säga att jag vann den här fajten. Anledningen till den lilla putande rumpan är för att ni ska få se den otroligt fina designen jag lyckats få till, den fantastiska passformen på den helt otroliga dansutstyrseln man kan skåda. Ja visst skryter jag men med tanke på att jag plockar fram symaskinen ungefär var femte år så är jag personligen ganska imponerad och glatt överraskad.

Men det är väl så, är man en skaparsjäl så är man.

Nu när dräkten är färdigsydd ska jag passa på att få lite välförtjänt sömn, för det har jag inte varit bortskämd med de senaste kvällarna när symaskinen gått varm, trådrullar har åkt i väggen i ren frustration och sprättaren fått sudda ut dåliga val.

God natt.
Nu ska jag drömma om Alvhilda och, Steven och Ragnvald.