Nu har är det dags att ännu en gång redigera Alvhilda. De senaste månaderna har dock bok två och tre i serien pockat på uppmärksamhet och jag har formulerat inledningarna till de böckerna och specifika upplevelser. Planerna har varit att jag ska skriva råmanuset för bok nummer två i serien under NaNoWriMo och jag skämtade lite vid middagen med Malin, Annika och Anna om att jag borde ta och skriva ett råmanus i månaden tills jag tömt mig själv på de böcker som förföljer mig.
Sedan dess har mina andra karaktärer verkligen tjafsat. Dom måste ha hört detta uttalande och tyckt att det var en smart idé för nu har Lailas/Katrin, Thress och ett stort antal namnlösa karaktärer som dock inte är lika tysta som de är namnlösa.
Det är väldigt trevligt med sällskapet men det blir svårt att fokusera.
Sedan dess har mina andra karaktärer verkligen tjafsat. Dom måste ha hört detta uttalande och tyckt att det var en smart idé för nu har Lailas/Katrin, Thress och ett stort antal namnlösa karaktärer som dock inte är lika tysta som de är namnlösa.
Det är väldigt trevligt med sällskapet men det blir svårt att fokusera.
Ha, ha! Det är bara att sätta igång. Hur många månader behöver du tror du?
SvaraRaderafinns risk för år :D, dom förökar ju sig medan jag skriver.
SvaraRaderaHör jag knattret från ett tangentbord? ;)
SvaraRaderaJag tänkte försöka mig på NaMoWriMo (hjälp, var det rätt?) med ett barnmanus som ligger och skramlar i huvudet och bara måste få komma ut. Jag har flera andra som kräver uppmärksamhet också, men tänkte att just barnmanuset nog kan passa att häva ur sig i november. :) Jag skulle också behöva flera år för att skriva ner alla böcker jag har i huvudet ... Kan vi kalla det för ett rikt inre liv, eller är det bara galenskap?
SvaraRaderaKnattret från tangentbordet nu handlade mer om utredningsförfattande och formulering av utskick. Det som väsnad mest i mitt författande för stunden är ljudet av mitt hår som slits från skalpen när jag frustrerat omformulerar detaljer i min bok.
SvaraRaderaNaNoWriMo är säkert alldeles ypperligt för en barnbok, förutsatt att den är tillräckligt lång.
Jag är så imponerad av att du får ihop böcker. Jag är bra på att hitta på början men jag kan aldrig hitta på slut
SvaraRaderaNu skyndar vi långsamt här. Jag har snart fått ihop en bok, de andra är bara på den naturella hårddisken.
SvaraRaderaJag är mer sådan att jag kommer på själva twisten och sedan kommer början och slutet på det. Slutet kommer ofta redan föra början.
Den med Laila, som är en bok om mobbing kom twisten först och början som förvandlades till en novell som efteråt blivit en hel roman i huvudet. Slutet på romanen är väldigt klar och tydlig, det är bara vägen dit som är lite knöglig :D