40-årsfest

I går var jag på 40-årsfest hos kvinnan med de färggladaste naglarna som matchar allt, speciellt de mest färglada kläderna på hela festen som bars av redan sagda person, nämligen Mrs Data.

Hipp hipp hurra!

Maken var den som klätt sig nördigast och tillika mest för födelsedagsbarnets skull, nämligen som allas vår

Spock

Jag hade på mig en klänning, kvällen till ära, och hade sminkat mig och tyckte riktigt mycket om min spegelbild, men tyvärr kan jag inte ge er denna uppsyn då jag är så osjälvcentrerad (som alla andra bloggare där ute i vida världen) så jag glömde av att fota mig själv. Hade tänkt ta en fin bild med mig och födelsedagsbarnet men efter ett tag blev minnet dåligt, synen suddig och jag tappade fokus på det mesta. Den kan visst bli så när man hållit sig ifrån kolhydrater en längre tid och sedan kastar sig över sötsliskiga drinkar och söt cider. Jag mår förvånansvärt bra idag, som tur är.

Vad fick födelsedagsbarnet då?
Inte tillräckligt!
Men ändock:

Tre paket inslagna i tema rosa, svart och blommigt.
Nedlagt i en egen specialdesignad påse som passade jubilaren så gott det gick
vilket presenterade med ett lika gammalt kort som jubilaren.

I paketen gömde sig vinäger- och saltchips (man måste vara sjuk som gillar sådana enligt min uppfattning, no offence taken I hope, only the offensive taste of the crisps).
En Orson Welles-box samt ett Dr Who-salt- och pepparset.

Hon verkade relativt nöjd men skorna saknades tyvärr. Det får vi göra något åt min kära Fru Data.

Annars måste jag tacka för en hejdundrandes härlig kväll med jättehärligt sällskap, starka drinkar och gungande golv.