Jag är ju berättigad att gå till dem eftersom mitt BMI ligger över 35 men samtidigt känns det inte aktuellt för mig eftersom jag inte vill gå på soppdiet igen. Jag tillsammans med dietisten eller kuratorn eller vem det nu var, om fram till att soppdiet triggar igång ett dåligt beteende hos mig så vi var rörande överens om att det inte var bra för mig. Sedan började de prata om min självbild och varför jag ville gå ner i vikt. Det var skönt att höra från en person inom läkarkåren att BMI inte är allt och att jag inte skulle eftersträva 65 i BMI för det kan försämra för mig eftersom jag kanske aldrig kan uppnå det. Visst, skönt, absolut, jag fick tillåtelse av en insatt person att jag skulle duga, även om jag väger 75 kilo, istället för 65, att det faktiskt är okej. Bra, för det är mitt mål.
Sedan tyckte jag de gick lite för långt på den linjen och tyckte jag skulle satsa på att gå ner till 90 kilo istället för 75. Det kanske inte skulle vara mer än så för mig, även om de satt med papper på att jag gått ner till 75 tidigare. Då blev det nästan kränkande åt andra hållet. Varför skulle inte jag kunna gå ner till 75 kilo, varför skulle jag nöja mig med 90 kilo.
Nej vet du vad!
Jag vill inte väga 90 kilo!
Då får jag aldrig någon operation!
Sedan tyckte jag de gick lite för långt på den linjen och tyckte jag skulle satsa på att gå ner till 90 kilo istället för 75. Det kanske inte skulle vara mer än så för mig, även om de satt med papper på att jag gått ner till 75 tidigare. Då blev det nästan kränkande åt andra hållet. Varför skulle inte jag kunna gå ner till 75 kilo, varför skulle jag nöja mig med 90 kilo.
Nej vet du vad!
Jag vill inte väga 90 kilo!
Då får jag aldrig någon operation!
Kommentarer
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.