Jag avslutar nu tre böcker med ganska kort tid emellan och de har alla tre väldigt olika kapitelindelning.
Styggelsen
Korta kapitel på allt mellan två till fyra sidor.
Oförrätten
Långa kapitel på någonstans mellan 10-20 sidor.
En vampyrs historia
Inga kapitel alls.
Jag sitter nu och funderar över vad jag tycker bäst om och minst om. Korta kapitel känns som om man kan orientera sig lättast och man kan känna att "Jag hinner ett kapitel till" eller "Jag hinner ta ett kapitel nu när jag ändå väntar på ditten eller datten" Det är alltså lättare att ta sig tid att läsa en bok med korta kapitel, det är i alla fall min känsla.
Långa kapitel skapade känslan av att "Äsch jag hinner ju inte läsa färdigt kapitlet" vilket kunde göra mig stressad och fick mig nästan att känna att jag var tvungen att planera min läsning i större utsträckning. Oftast blev det att jag fick bryta mitt i kapitlen, vilket självklart funkar det också, men det kändes på något sätt ofärdigt att göra så, som att bryta mitt i.
Inga kapitel alls gör ju så att man inte har en "deadline" vilket kan vara bra för jag kan bryta var som helst utan att känna att det bryter mitt i, eller, så känns det som om jag bryter mitt i hur jag än gör. Jag är lite tudelad i den frågan. Ibland känner jag att jag kan läsa en sida utan att "synda" men samtidigt kan det kännas väldigt kompakt. Som om någon pratar utan paus.
Det är saker som jag kommer ha i åtanken i slutarbetet med min bok, hur jag vill att läsningen skall uppfattas.
Vad tycker du, vill du ha långa kapitel, korta kapitel eller inga kapitel alls? Och varför?
StyggelsenKorta kapitel på allt mellan två till fyra sidor.
OförrättenLånga kapitel på någonstans mellan 10-20 sidor.
En vampyrs historiaInga kapitel alls.
Jag sitter nu och funderar över vad jag tycker bäst om och minst om. Korta kapitel känns som om man kan orientera sig lättast och man kan känna att "Jag hinner ett kapitel till" eller "Jag hinner ta ett kapitel nu när jag ändå väntar på ditten eller datten" Det är alltså lättare att ta sig tid att läsa en bok med korta kapitel, det är i alla fall min känsla.
Långa kapitel skapade känslan av att "Äsch jag hinner ju inte läsa färdigt kapitlet" vilket kunde göra mig stressad och fick mig nästan att känna att jag var tvungen att planera min läsning i större utsträckning. Oftast blev det att jag fick bryta mitt i kapitlen, vilket självklart funkar det också, men det kändes på något sätt ofärdigt att göra så, som att bryta mitt i.
Inga kapitel alls gör ju så att man inte har en "deadline" vilket kan vara bra för jag kan bryta var som helst utan att känna att det bryter mitt i, eller, så känns det som om jag bryter mitt i hur jag än gör. Jag är lite tudelad i den frågan. Ibland känner jag att jag kan läsa en sida utan att "synda" men samtidigt kan det kännas väldigt kompakt. Som om någon pratar utan paus.
Det är saker som jag kommer ha i åtanken i slutarbetet med min bok, hur jag vill att läsningen skall uppfattas.
Vad tycker du, vill du ha långa kapitel, korta kapitel eller inga kapitel alls? Och varför?
Hmm ... tycker det beror lite på vad det är för slags bok. Men kan väl hålla med om att för långa kapitel blir det samma känsla som du har.
SvaraRaderaSjälv har jag i mina manus (A4-sidor) ojämna antal sidor beroende på vad kapitlet avhandlar. Jag har från 4 - 20 sidor. Bra eller dåligt får visa sig, om jag blir antagen kanske jag får ändra på det. Då gör jag det såklart.
Lycka till & Kram
Jag tycker faktiskt bättre om långa kapitel än korta. Alltför korta kapitel kan göra att historien känns upphuggen. Å andra sidan kan det vara jobbigt med de jättelånga också, av den anledning du beskriver.
SvaraRaderaMin favorit är Stephen King med sina kapitel och underkapitel. En läsform som passar mig. Men det är inte så jag skriver.
Inga kapitel alls funkar bara om det passar med texten. Det beror på berättarstilen mao. Bara det finns någon form av avbrott så att man kan hitta ett naturligt avbrott när man ska släcka lampan för natten. Typ.
Ebba: Håller med om att det beror på vad boken avhandlar. Men om man bortser från just det så funderade jag lite över just vad jag trivs bäst med. Om man får chans att bli publicerad och det enda dom gnäller om är kapitlens längd, ja då är det väl ingen big deal för mig heller :)
SvaraRaderaMrs Data: Nog kan det vara som du säger, att för korta kan göra att det blir upphugget, men det kan också göra att det blir ett högre tempo i handlingen. Stephen är ju, som du redan vet, även en av mina stora favoriter men jag har inte tänkt på hans kapitellängd någon gång, kanske just för att han gör det så perfekt :D