Trots att jag planerat för en lugn dag

Hade glömt bort en födelsedagsfika som jag och barnen var bjuden på. Vi åkte dit och värdinnan hade inte hunnit klart än men hade en jättebra idé som barnen skulle gilla. Dom skulle få baka några av de kakor som skulle ätas på fikat. Barnen jublade och jag tyckte väl det lät trevligt, tills jag fick höra att hon hade disk kvar och att jag skulle ta bakansvaret.

Jag kan lugnt säga att jag med en gång kände att: det här kommer inte fungera så bra.

Jag försökte, utan tålamod i kroppen, arrangera bakning utan att veta var några prylar var, men två hispiga ungar, i ett hysteriskt litet kök. Behöver jag berätta hur mitt sinne kände sig? Behöver jag berätta hur mycket jag önskade att jag inte var där just då. Tillslut kom jag med en ny idé. Jag diskade och hon fick baka med barnen.

Det fungerade mycket bättre.

Disk är inte lika obstinat som en unge är.

Tillägg:
Fikat var jättegott och jättetrevligt. Det var bara själva bakningen som min trötta hjärna inte orkade med.