"Han lade handen på hennes ända tills hon sakta drog den åt sig.""Han lade handen på hennes, ända tills hon sakta drog den åt sig."
Jag tog upp ett engelskt exempel som jag personligen tycker är roligt:
"Woman without her man is nothing"Det jag tycker är det roligaste med felsatta kommatecken är syftningsfelen som då kan uppstå. Det är lätt i klass med särskrivningar som tillexempel skum tomte, sjuk sköterska eller kassa medarbetare.
“Woman, without her man, is nothing.”
“Woman: Without her, man is nothing.”
Något jag och MrsData kom in på, utifrån det, var folks misshandel av ett av de enklaste svenska orden, nämligen ordet: "Te". Bara en bokstav längre än det kortaste och enklaste ordet, nämligen: "ö"
Det är ett t och ett e, varför krånglar folk till det så himla mycket.
Tea = engleska
The = också engelska och betyder den eller helt enkelt bestämd form. Hej vill du ha en kopp bestämd form?
Thé = bara jättekonstigt!
Det är nära på att jag vill börja göra som skrivihoprebellerna, som brukar gå runt och sätta en klisterlapp med bindestreck där folk särskrivit, och ha en klisterlapp med ordet te på som jag kan sätta över allas konstiga felstavade varianter. När folk skrivit the så vill jag sätta klisterlappen tea efter, så blir det bestämd engelsk form för teet. Vi diskuterade om man skulle använda te eller tea men om man använder te vid det tillfället så blir det bara en konstig svengelsk variant så man får väl göra klisterlappar med ordet tea också. Någon måtta får det väl vara.
Sådant här tycker jag om! Otroligt vad ett kommatecken kan göra skillnad! Själv känner jag ibland att jag kanske sätter kommatecken lite fel.
SvaraRaderaSätta lappar med bindestreck mellan särskrivna ord var ju en bra idé!
Ja jag vill inte på något sätt påstå att jag alltid gör rätt med kommatecken :D det är därför det är viktigt att man har någon som korrekturläser ens text innan man ser som som helt klar, men uppenbara syftningsfel är hysteriskt roliga, som sagt.
SvaraRaderaHehe. :D Du hann först.
SvaraRaderaOch, då skyndade jag inte mig inte ens :D
SvaraRaderaViktigt det där lilla kommatecknet - när jag gick på Skrivarlinjen fick jag kritik för att jag satte in dem för ofta. Då blev det åt andra hållet - för få.
SvaraRaderaMen på bloggen bryr jag mig inte - där kan det bli hur fel som helst - inte bara med kommattecken:-)
Jag tycker det är jobbigt att hålla reda på.
SvaraRaderaEbba: absolut, jag lägger ner mycket mer jobb på att sätta komma och annat rätt när jag skriver litterära saker så som noveller eller romaner eller om jag skriver uppsatser. Det är mycket som blir fel i min blogg vill jag lova.
SvaraRaderaMalin: jag drar slutsatsen om att det är komma du menar, eller? Tänker att jag tog upp tre olika saker i mitt inlägg, komma, särskrivning och stavningen av te (vilket egentligen var det jag personligen tryckte mest på) Med tanke på att all diskussion som uppstått här handlat om kommat så utgår jag från att även du tänker på den biten.
Jag såg inte eller tänkte inte på det där med komma och särskrivning så mycket innan jag träffade min lite stavningsnördige make. Han har fått mig att se hur det ska vara på ett helt otroligt bra sätt (han borde bli svenskalärare). Jag är en bisatsnörd, jag kan inte skriva längre saker utan att gå in på bisatser av något slag. Där har jag lärt mig vikten av att använda mig av komma, för att hålla isär huvudämnet från bisatsen (eller tvärt om). Att det är viktigt att använda komma för att hålla isär så att det inte blir syftningsfel av olika slag. Helt enkelt för att förtydliga meningen med texten. Kommat hjälper läsaren att se var man har en konstpaus eller var man sätter betoningen i sin text.
Skiljetecken är jätteroliga. Min favorit är nog ... men det kan vara svårt med tecknen. man tänker något och så blir det galet, precis som du visar. Och så är jag väldigt förtjust i att bygga nya ord. Bloggen är full av dom men på sin Blogg är man ju drottning, även om det är i stökriket ;-). Lappar kan bli hur kul som helst. Kram
SvaraRaderaHoho vad roligt! Fantastisk vad så små grejer kan göra för helheten...
SvaraRaderaJenny: ... har jag använt en hel del (på blogg och facebook) när jag visar på att meningen egentligen inte är avslutad men det är något förförstått som ej behöver uttryckas, ungefär. Andra använder det lite oftare har jag märkt.
SvaraRaderaJa, bloggen är ens eget kungarike :D
Hej Emma, välkommen hit. Visst är det lustigt, tecknen är så små och ändå så betydelsefulla.