Boktjuven (ej utläst)

"Boktjuven" av Markus Zusak.

Trots att jag personligen inte har läst ut boktjuven än så har den ändå avhandlats i bokcirkeln och därför kommer jag att av handla den här inne också, med betyg och allt.

Jag var inte ensam om att inte ha läst ut den dock, halva cirkeln hade inte läst ut den, bland dessa jag, som sagt. Var den så dålig så man inte ville ägna tid åt den, var den så ohyggligt otäck att man var tvungen att gömma boken eller var den för djup och svår för hjärnan att orka ta in? Nej, inget av det ovanstående. För min personliga del handlar det helt och hållet om felprioriteringar rakt igenom. Jag har gjort annat än att läsa helt enkelt och jag hoppades någonstans inom mig att jag skulle kunna läsa 200 sidor på en timme, men det gick inte.

Däremot hann jag urskilja en hel del under min läsning och det var att det är en helt fantastisk bok och det var jag inte ensam om att inse. Alla utom en i gruppen hade förälskat sig i den och den enda som inte gjort det erkände att den växte (hon hade inte hunnit in i den ordentligt än).

Berättaren i boken är döden som beskriver andra världskriget ur en lite annorlunda vinkel än vad man är van vid. Lidandet beskrivs faderligt eller nästan gudligt, som en utomstående som ser lidandet och känner med människorna, människorna på båda sidor, och gör det som denne kan i situationen, utan att ingripa. Framförallt berättar döden om Liesel, som straxt innan andra världskrigets utbrott kommer som fosterbarn till Hans och Rosa Hubermann i den lilla staden Molching utanför München. Med sig har hon en stulen bok och mardrömmar om sin lillebror som dog på resan dit. Varje natt väcks hon av mardrömmarna och varje natt kommer Hans, pappan i familjen, in för trösta henne. Ganska snart börjar de öva på läsa dessa vakna timmar, och orden blir ett sätt att överleva för den lilla flickan.

Det här är en bok om de små människorna under andra världskriget. De som historien ofta glömmer bort. Om de som levde i de bombade städerna, de som gömde en jude i källaren, de som stal sin mat och sina böcker. Det är en berättelse om djupaste sorg och vackraste färger, om kärlek och vänskap och vikten av att hålla sina löften, och konsekvenserna av att göra det.

Oavsett hur långt man hunnit i sitt läsande så genererade den höga betyg, med 3 som lägst och 5 som högst. Snittbetyget blev 4,4 och då kan det komma att höjas då vi var några som mycket väl skulle kunna ge ett högre betyg efter att boken är utläst.

Nästa bok blir "Ängelns lek" av Carlos Ruiz Zafón. Avhandlas i början av mars.