Oj, det funkade visst

I dag skulle vi varit ute med MrsData med familj i skog och mark, något som sonen sett fram emot eftersom han ville leka med deras jämnåriga son.
Sonen har varit rosslig hela veckan och astman har varit jobbig så vi tänkte att det nog inte var bra om han skulle vara ute en hel dag utan vi tänkte avstyra det äventyret. Däremot tänkte vi att vi skulle kunna bjuda in familjen till kvällen för lite mys då barnen kunde leka och vi vuxna kunde snacka skit.
Sonen har tjatat om att få leka med den här pojken hela veckan så det kändes som en bra lösning eftersom han så ändå skulle få träffa honom. I morse klagade sonen över illamående vilket var resultatet av astmamedicin, hostmedicin och slem under hela natten. Han såg hängig ut så maken kände på hans panna och kunde konstatera att han var varm.

I telefon med vår vän tillika fadern till pojken som sonen ville leka med så sa jag att jag oroade mig över hur jag skulle meddela detta hemska, att han inte skulle få leka med sin vän idag. Han kom med förslaget att ge beskedet när han hade som värst feberyra, vilket jag inte tror kommer uppstå för såå sjuk är han inte, och jag kom med förslaget att jag skulle erbjuda godis direkt efter beskedet.

Alldeles nyss kom sonen och frågade när han skulle få leka med sin kompis, jag förklarade för honom att vi avstyrt det då han inte mådde bra och när jag såg att sonens ansikte förbyttes till bestörtning så erbjöd jag godis och ... det funkade!