Kulturkrockar

Jag skrev för ett litet tag sedan om läkaren jag inte har något förtroende för då han tittar ner i marken när han talar, mumlar, ställer diagnoser helt utan förklaring, vägrar komma med förklaringar när han förkastar ens oro samt att han inte har den där förtroliga läkare/patientkontakten.

Jag blir mest bara irriterad när jag ska lägga min hälsa i hans händer.

Min pappa som var med vid förra läkarbesöket sa att det hade med kultur att göra. Han kommer troligen från någon av öststatsländerna och man har en annan patientkontakt där och ett annat sätt att bemöta människor på.

Jo tack, jag vet det. Kanske inte exakt hur de agerar i alla öststatsländerna, men att man har en annan typ av kontakt människor emellan, speciellt inom professioner, gentemot klienter eller i det här fallet patienter. Jag har läst religionsmöten och kulturkrockar vilket var en mycket intressant kurs där man fick lära sig hur man skulle bemöta olika kulturer, vad som är kulturellt och vad som kommer från religion med mera. Otroligt bra när man ska arbeta inom socialt arbete men även i det helt vanliga livet. Nu till min lilla fundering som jag har i ämnet.

I mitt arbete har jag makt, inte makt att göra som jag vill men i mitt möte med klienter så är det en maktrelation. Då är det viktigt att man tar hänsyn till eventuella kulturkrockar och att jag tar hänsyn till klienten och dess kultur och anpassar mig för att inte kränka den personen då han eller hon är mer sårbar i sin position än vad jag är i min position. Om jag är på stan och möter någon ute där vi båda är civila så tycker jag att det är upp till båda att ta hänsyn till varandra. Jag som svensk bör ta hänsyn lite mer då jag tillhör kulturmajoriteten och det då är lättare för mig att ha något att luta mig mot i Sverige än en person som tillhör kulturmnioriteten. Om jag handlar i en affär och det blir en kulturkrock med en person som jobbar där så kan det vara irriterande men det är inte så farligt, jag är inte helt utlämnad till den personen och är jag inte nöjd med bemötandet så kan jag gå någon annanstans.

Jag tycker det är skillnad när man går till en läkare.

Jag upplever att den maktrelation som uppstår mellan en läkare och patient är så stark att man kan begära att läkaren tar hänsyn till det bemötande som ges patienten och att det är patientens kultur som då står i centrum. Därför tycker jag inte att det är helt okej att få ett avskalat bemötande utan stöd och förklaring som kan stödja mig i min oro, bara för att läkaren kommer från en annan kultur. Visst får läkare komma från en annan kultur, det är då rakt inte det som är problemet, men han eller hon bör få lära sig hur man bemöter människor inom olika kulturer för att kunna bemöta sina patienter på ett korrekt sätt. Det är inte bara svensk kultur som då är viktig, det är lika viktigt att svenska läkare får lära sig hur man bemöter andra kulturer, eller för den delen, alla läkare med alla olika kulturer skall lära sig att bemöta en så stor mångfald som möjligt. Det är inte bara min läkare som är dålig på patientkontakten, det finns många som klagar på just bemötandet från läkare, men att ursäkta en läkares beteende med att han kommer från en annan kultur tycker inte jag är godtagbart i situationen.

Har jag rätt eller fel, vad tycker du?