Varför?

Mina barn har en favoritmugg. Båda har samma favoritmugg. En mugg med smurferna på. Maken har köpt den på en loppis så det är inte bara att åka tillbaka och köpa en till, för det är ju just charmen med loppisar, allt är udda och saker kommer sällan i grupp.

Det blir alltid ett himla liv när den muggen är inblandad. En morgon råkade jag ta muggen till mitt morgonte och jag hade två barn skrikande åt mig att det var deras mugg. Jag var inte vatten värd. Jag funderar på att smuggla bort den där muggen och slänga den men då kommer säkert något annat att bli centrum av deras uppmärksamhet och bråken kommer kretsa kring den saken i stället.

I morse tänkte jag försöka vara lite pedagogisk och sa att vi skulle dra lott om muggen. Den av barnen som drog lotten skulle få ha muggen den här morgonen och då skulle det andra barnet automatiska ha muggen i morgonbitti. Båda var överrens och glada och spänningen låg laddad över köket. Lilltjejen valde den ena handen först och sonen valde då den andra handen. Sonen vann muggen denna morgonen och dottern bröt ihop, fullständigt. Hon grät så hon dregglade och som om hela världen raserade runt omkring henne. Jag försökte göra allt för att få henne på bättre tankar. Jag presenterade mugg efter mugg för henne samtidigt som jag sa att hon skulle ju få ha smurfmuggen i morgonbitti. Det hjälpte inte, hon fortsatte att hysteriskt deklarera sitt missnöje.

Efter att ha presenterat en gullig mugg med nalle på, en blommig röd mugg, en mugg med tigger på och nån mer udda mugg vi har i skafferiet så suckade jag och sa att "Ok, då blir det ingen mugg för dig och utan mugg blir det inte heller någon o'boy" Då tystnade hon och sa "Visa mig en mugg till, jag tar en mugg, vad som helst, visa mig nån" synd att jag inte kom på den strategien innan jag blivit trött i öronmusklerna.

Jag visade muggen med nalle på igen och hon sa att nä, inte den men nån annan, hon lovade. Jag tog fram en mugg med snövit, dvärgarna och alla djuren i hela skogen på. Hon valde den och lugnet lade sig över köket. Jag hann pusta ut i mer än tio sekunder. Sonen som satt med smurfmuggen tittade på sin systers mugg och sa lite överlägset "Och min mugg är större". Nu är min son sju år och man kan inte begära att han ska vara lika klok och erfaren i fråga om orsakan och verkan som en själv. men! vad fick honom att få för sig att deklarera detta övertag för sin egen sida när det redan framgått i flera outhärdliga minuter att han redan hade vunnit!