Efter att ha haft huset fullt av ungar från tre till tio på kvällen. Att ha övertrötta ungar som härjat och fått gråtattacker och tjatat, men samtidigt lekt jättefint, vara hur goa och snälla som helst, så är man rätt mör. När lilltjejens kompis blev hämtad av sin pappa vid tio (vi var barnvakter) så la vi henne och försökte göra dom där kvällsbestyren som nära på var omöjligt då hon inte ville någonting och framförallt inte sova. Jag läste och hon ville kika i boken i morgon så den fick stanna kvar i sängen. Sen läste jag för sonen. Han hade somnat innan jag läst klart.
Nu är det min tur...
Jag ska också sova och jag hoppas att jag får sova länge i morgon, men man vet ju aldrig...
God natt!
Nu är det min tur...
Jag ska också sova och jag hoppas att jag får sova länge i morgon, men man vet ju aldrig...
God natt!
Kommentarer
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.