Dag 10

Dagen har varit bra, psykiskt lite si och så fysiskt däremot.
Vi har varit på resande fot med gruppen och när vi kom hem ordnade jag och maken både hans körkortsförnyelse och våra pass inför egyptenresan.

När vi var färdiga med det så tog jag min promenad. Jag kom idag upp till 13 126 steg varav 7 980 var av snabbare karaktär. Jag missade att ange mina steg i går så dom kommer här: 9 841 varav 5 604 var av snabbare karaktär. Inte lika bra i går alltså.

När vi lagt barnen gick jag ner i källaren och tappade upp ett härligt varmt bad, tände rökelse och ljus. Jag låg sedan och bara kände hur jag slappnade av och njööt. Något jag behövde och verkligen velat ett bra tag nu men tiden har inte riktigt räckt till. När jag badat klart gick jag in för att ta mig en dusch och det var då något riktigt läskigt hände. Förskt kände jag bara hur jag blev helt orkeslös, det kändes som om jag sögs nedåt, suget kom från magen kändes det som. Jag fick en kraftig yrsel och ett starkt illamående samt att det liksom ryckte bakom ögonen på något sätt. Det svartnade inte och jag såg inte stjärnor men det liksom kändes inte helt bra. Jag stapplade upp till sängen och la mig ner under täcket och kände mig riktigt orolig. Jag kunde inte riktigt röra på mig på närmre tio minuter utan att jag mådde illa och kände den där sugande yrseln igen.

Jag funderade genast över dieten och ifall det var den som spökade. När det lugnat ner sig så skrev jag först ett snabbt inlägg på viktsnacket jag är aktiv i och sedan ringde jag även min far som har svar på allt.

Han hade först en förklaring på att det mycket väl kunde vara en väldigt rejäl yrselattack som jag råkat ut för, men det var nog alldeles säkert kopplat till min diet. Han var inte överförtjust i att jag börjat på helfarten igen. Som han sa, och som jag även funderat över, var att det är tuffare för kroppen nu när jag inte har samma övervikt. Att jag gått ner nästan fem kilo på bara knappa en och en halv vecka (ja jag vägde mig i morse och har gått ner till 74,9) påpekade han var en väldigt stor procentuell nedgång om man jämför med när jag gick ner samma när jag var så mycket större som jag var från början.

Han rådde mig att börja med mat och att jobba den vägen istället. Han tycker inte att jag ska ha för bråttom.

Jag lyssnar på min far för han är bildad, speciellt i det kroppsliga området, även om han samtidigt är hajj på norrländsk arkitektur från början av nittonhundratalet. Sagt och gjort, min far rådde mig och jag följer rådet. Men vad skulle jag äta. Eftersom det inte var planerat så blev det med en gång lite mer kompicerat. Jag hade inga bär hemma så fil, frön och bär var inte att tala om. Att ställa mig och koka fisk på kvällen var inte heller aktuellt så det blev fyra köttbullar (vägde dom och det stämde med mängden som jag skulle äta) och skivade upp en halv paprika. Det fick bli mitt kvällsmål.

Vi får väl se vad magen tycker om det. Jag har en bit lax som jag kan ta med mig till skolan i morgon och så tar jag resten av paprikan och lite gurka. Mycket spännande och se hur den är lite lätt sporadiska upptrappningen ska ske. Men med andra ord så är min helfartsperiod över för den här gången.

Det känns som om jag valde rätt.