Typiskt Svenskt

Det som är typiskt svenskt är att inte säga vad man tycker när man betalar skitmycket penger för mat på krogen och maten smakar aprumpa! Idag gjorde jag det otypiska och klagade men fan va jobbigt det var.

Vi åt på restaurangen inne på Eurostop, alltså inte korvkiosken utan restaurangen. Vi köpte en sån där helgspecial, något erbjudande dom hade. Barnen fick köttbullar. Vi var inte de roligaste gästerna heller vill jag lova. Först häller jag upp fyra läsk och sen märker jag att det inte är någon kolsyra i. Vi får fyra nya drickor. Sen var det sås på ungarnas köttbullar fast det inte stod att det var det på menyn, då fick dom ta tillbaka en och komma med en ny eftersom sonen avskyr sås.

Sen över till vår mat. Fläskfilé, stekt potatis och grönpepparsås. Det vi fick kunde inte anses vara fläskfilé med stekpotatis. "Fläskfilén" var torr, seg och påminde mer och skolmatsalens gamla tradiga onämnbara köttbitar från ungdomens glada dagar. Den var smaklös och fastnade bara i tänderna. Grönpepparsåsen var inte stark utan smaklös. Stekpotatisen hade ingen stekyta utan var mjuk och liksom fuktig. Man kan lätt säga att maten smakade som om den legat i uppvärmningsdisken mer än i alla fall fyra timmar.

I ärlighetens namn smakade det nog som om köttet legat där sedan i går, det fanns ingen tillstymmelse till vätska kvar i köttet, det hade krypit över till potatisen istället. Vi hade betalat nästan 120 kronor var för maten, alltså 240 kronor torrt kött och mjuk vattning potatis samt några tråkiga kokta grönsaker. Maken ställde bara bort sin mat och började gå in på salladen. Jag satt och tittade framför mig och funderade på hur jag skulle göra. Det var ju massor av pengar för oss och vi var ju hungriga. VI kände oss lurade och funderade på hur vi skulle lösa problemet. Maken vägrade äta. Tillslut gick jag fram och kommenterade maten. Han var väldgit tillmötesgående och trevlig ochsa att vi absolut skulle få nytt. Jag kom över medmaten och han började gröpa ur samma värmehållare igen. Jag sa det att om han ändå skulle ge mig samma mat så kunde han ge upp, för det skulle ju vara samma problem. De var ju absolut uppvärmda för länge. Nej nej, det höll han inte med om.

Jag gick tillbaka igen, utan mat. VI satt och diskuterade om vad vi skulle göra, begära ny mat, annan mat. Med tanke på att barnen ätit färdigt och hade börjat gnälla, så kändes det inte helt rätt för tillfället. VI ville ju i så fall inte ha något av erbjudandena, och tog vi inte erbjudandena så skulle vi få vänta och då skulle barnen få vänta och det skulle bli cirkus.

Jag kände att jag redan varit den där gnälliga och ville inte gå fram och tjafsa igen om pengar eller så utan om det skulle tjafsas om det så skulle maken få gå. Han satt väl och fattade mod inför att vara tvungen att gå fram och tjafsa då de själva kom fram till oss och gav oss två hundra kronor tillbaka. 40 kronor behöll dom och det var inte så konstigt, vi hade druckit två drickor och ätit sallad, som ingick i priset.

Även om maten inte var det man förväntade sig så vill vi ge dom en eloge för att de betalade tillbaka pengarna, utan att man behövde ta upp det med dem själv.

När vi kom hem lagade jag till en fläskgryta som var jättegod och garanterat billigare än 120 kronor portionen.