Väskbiografi

Jag har aldrig varit den där typiskt kvinnliga kvinnan. Jag skulle gissa att om någon av mina vänner blev ombedd att beskriva mig så skulle nog inte kvinnlig komma upp (om det inte handlade om tuttar i så fall). Mer en beskrivning av en tomboy eller hur man nu uttrycker det. En pojkflicka helt enkelt. Denna beskrivning är inget jag skulle tycka illa om, snarare tvärt om. Jag är lite burdus, jag är inte den som klär mig i korkort, har långt hår, sminkar mig dagligen eller går på ett sånt där utstuderat kvinnligt vis. När jag handlar så utgår jag från bekvämlighet och praktiskhet, inte snygghet.

Detta gäller även väskor. När jag handlat väskor från början så har det varit från överskottsbolaget. Min första handväska jag någonsin ägt, eller ägt och ägt förresten, den var ärligt snodd av min far. Det var hans fiskeväska som jag tömt på alla drag och annat fiskrelaterat, och sedan fylld med cigaretter, tändare, plånbok mm. Ett fiskedrag försvann dessutom spårlöst från hans samling och fastnade i mitt ena öra, där det fick bo i flera år.

Fadern min snodde tillbaka väskan när jag flyttade hemmifrån och då var jag ju tvungen att skaffa en ny.

Det är den väska man kan se till vänster här i bild.

Det är en gasmaskväska (tror jag) inhandlad på överskottsbolaget. Den har varit mig trogen i vått och torrt med plats för det vanliga, plånbok, cigaretter, mobil. Efter några år uppgraderade jag till den väska som syns till höger. Det är en mansväska, i alla fall ville HM få oss att tro det, för den är köpt på herravdelningen. Alltså, jag flyttade i alla fall till den normala klädes- och atteraljbutiken, men jag höll mig på mansavdelningen. Denna väska är helt underbar. Jag hade den i helgen till exempel. På vägen till stockholm fick jag plats med allt jag kunde behöva på resan i form av kläder och necessär. Hemma hos Charlie tömde jag väskan och hade bara dom där basgrejerna i den och hade då plats till några bandtröjjor som inhandlades under konserten.

För några månader sedan fick jag för mig att jag kanske skulle köpa nån snygg handväska som lixom passade mitt mer vuxna jag. Jag fyller ju ändå trettiotre på onsdag. Jag kikade runt efter något att hänga över axeln men det mesta var för fånigt för mig. Jag ville ha något vuxet, svart, i läder och gärna med attityd.

Jag hittade den här.

Den är otymplig, den är liten, det är precis så jag får plats med mina grejer, men den är snygg och den har attityd. Den kan jag ju ha när jag ska ut och leka kvinna, tänkte jag och slog till.

Problemet är bara att när jag kom hem så såg jag en liten detalj jag inte märkt innan. På prydnadslåset på öppningen på själva väskan har dom stansat ut lite hål som utgör något fint mönster. När jag tittade närmre så upplevde jag att... jo... ve och fasa. Det ser ut som små svastikor. Jag frågade mina föräldrar, som jag hälsade på hos för tillfället, vad dom tyckte. Dom tyckte då rakt inte att det såg ut som det, det var bara inbillning. När maken kom hem däremot, så var han inte sen att säga, så fort jag visade upp väskan:

"Nä men titta, har du köpt en svastikaväska, det trodde jag inte om dig"

Så mycket för mitt försök att bli en normal kvinna!