Jaha så var man kändis igen

ännu en gång hamnar jag i tidningen, och denna gång är det av precis samma anledning som sist: "jag är mamma, student och engagerad" och ännu en gång fick jag kommentarer om att dom inte förstår hur jag orkar med.

Det gör inte jag heller, speciellt inte med stressobjekt som dagis/förskola som tjatar om att jag INTE får ha tid längre än halv sex, fast dom enligt lag har skyldighet att ha öppet till halv sju. Vi har pratat med rektorn, hon har okejat det, nu gnäller dom ändå och när maken min sa att jag skulle hämta kvart i sex på fredag så sa dom "nej halv fem, jag skriver halv fem här".

Som tur är så har jag flexat in mig så jag kan gå redan fyra på fredag, vilket jag behöver för jag har massa att göra inför barnkalaset på lördag, men jag ska skriva ett brev till dom. Där ska jag ta med alla de faktorer som nämns inom barnpsykologin, när det gäller stress. Jag kommer nämligen vara tvungen att springa med andan i halsen, kasta mig in dagis, tvinga ner min dotter i overallen och gud nåde henne om det blir gnäll, ingen tid för småprat med förskolelärarna för jag har ju bara en halvtimme på mig att hämta mina två barn. Eller är det bara mitt ena barn? Detta är i alla fall inte bra för mina barns psykiska utveckling, har jag läst.

Med tanke på att min sons skola ligger närmre mitt jobb, och egentligen lite mer på vägen mellan mitt jobb och dagis så är min lilla undran, varför förväntar dom sig att jag ska gå omvägen och hämta dottern först och sedan gå tillbaka igen, förbi mitt hus som jag redan gått förbi en gång tidigare, på väg till dagis, och så hämta sonen och sedan hem. Det innebär ju att det kommer ta minst en halvtimme längre att hämta båda barnen än vad det gjort om jag gått i rätt ordning.

Nä ett brev som jag lämnar in till personalen i morgon som dom kan diskutera kring så kan vi prata om det när jag hämtar dottern på eftermiddagen.

Jag är så trött på kommunens fixa ideer.