Fullständigt täckad

Upptäckte i går att jag gör bäst i att uppdatera bloggen för annars får jag samtal från oroliga vänner som tror att det hänt mig något. Jag skulle egentligen ha skrivit ett inlägg om sonens rum, men eftersom vi inte är klara där än så får jag berätta något annat, jättekul, i stället.

I går var min man iväg med ungarna till IKEA för att inhandla saker till sonens nya, fina, blåa rum och jag skulle hysteriskt försöka få ordning på huset. Det gick inte så proffsigt något av det kan jag lova. Dottern betedde sig som den treåring hon än om några veckor, och sonen var väl bara lite lätt obstinat i största allmänhet. Maken lyckades i alla fall med att få med sig två byråar hem, var av en jag lyckades dänga en låda ibacken på väg in i huset, två lampor, två nattlampor som ser ut som små färglada spöken samt en hel hög med batterier. När ungarna blev för jobbiga så hotade han med glass och då lugnade dom ner sig en smula.

Det var en sak till som maken köpte, som är den där extra kryddan i vardagen (förutom den kryddan att han just nu står och lagar specialmat åt mig som jag ska äta i morgon på universitetet). Han råkade se ett täcke som låg lite malplacerad inne i fyndhörnan. Han tog tag i det och frågade ungarna om dom skulle köpa ett nytt täcka till deras frusna moder. Det tyckte de ömsinta barnen som täcket åkte ner i korgen.

Väl hemkommen tog han upp täcket och visade mig och sa skrattande att nu skulle jag inte frysa så mycket för det här täcket var ett fint täcke, hade ju kostat över fem hundra innan det blev nedsatt. Åh sa jag och kände på det tjocka gosiga täcket. Men, när maken tog bort realappen så var det ett helt annat täcke som visade upp sig. Detta täcke hade kostat övet 1000 kronor! Det var specialgjort med flera lager som hade luft i mellan så att det skulle hålla värmen riktigt bra samt att det andades. Det var mer värmande vid fötterna och på överkroppen och ja, hela täcket är ett enda stort geni, och gosigt geni dessutom.

När vi lyckats pula ner täcket i mitt påslakan och jag kröp ner under det så kände jag mig som ett litet barn, det var så gosigt och maken kunde inte ens urskilja att jag var där under bolstret.

För 245 kronor har jag alltså fått ett elittäcke, ett täcke som skulle hålla mig varm under nästa istid, och detta har jag att tacka en klantig ikea-arbetare som märkt ett täcke fel, någon som rotat bland täckena och sedan förlagt detta täcke, min makes infall, mina barns givmildhet och en kassörskas blindhet. Snacka om att jag är en lycklig tillfällighetstäckesinnehavare, som sover varmt och gott på nätterna.