Morgonen före sjöslaget

Japp, det är den stora dagen och jag blir hämtad om en och en halv timme. Jag är aptrött, huvudet värker och halsen känns som ett öppet sår. Denna känska hade kunnat vara ok om jag hade varit ute och drällt och förfestat inför den stora avresan, för det skulle kunnat vara bakfyllesymtom.

Om det nu hade varit så väl. Min förkylning är fortfarande aktiv och jag har inte fått sova något i natt för dottern har blivit sämre. Hon har gråtit och ojjat sig fram till en tre ungefär då vi fått springa in till henne för att trösta. Och här kommer mitt dilemma in. Jag ska åka idag, eller ska jag åka idag? Dottern har blivit sjukare, och jag började oroa mig för hjärnihinneinflammation (fan vilket långt ord) så jag kollade upp detta på nätet. Den bakteriella sorten är ovanlig men farlig, men den är så ovanlig att chanserna att hon har den är minimala. Den som kommer av virus är väldigt vanlig, men så ofarlig att många inte ens söker för det för de har så milda symtom.
Symtom: huvudvärk *check* illamående *check* nackstelhelt... kollade in hos henne och hon låg med hakan mot bröstkorgen och sov, något mainte kunde göra om man hade hjärnhinneinflammation.

Jag frågade min maken om han tyckte att jag skulle stanna eller åka, han ville bli av med mig :o
Men jag känner lite som, ska jag åka eller stanna? Om jag åker kanske det blir mycket värre och jag är ute på östersjön och kan inte göra något annat än att oroa mig och blir jag hemma så händer det väl ingenting, hon blir bra och jag är irriterad över att jag inte åkte ut på östersjön.

Om jag hade varit man, hade jag haft dom här problemen då?