
Den stackars vissna tomatplantan som sonen sörjer känns ännu dödare, ett vitt puderlager har lagt sig över bordet och den oranga muggen som ingen vill kännas vid för den håller värmen så dåligt och läcker dessutom. Det känns som om det var i går jag satt på bänken och drack en kopp te och kände solen värma ansiktet. Nu huttrar jag mest där ute och mörkret håller ett hårt grepp om tillvaron.
Kommentarer
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.